Ja, så var strejken över. Är det någon som är förvånad över resultatet? Nej, inte jag i alla fall. Jag hade hoppats att Vårdförbundet blivit mer stridsvilliga än tidigare och att de för en gång skull stod upp för våra löner, men ack vad jag bedrog mig. Vårdförbundet är och förblir ett mesförbund som hellre sitter i knäet på arbetsgivarna än slåss för sina medlemmar. Återigen kommer man få följa diskussioner om titlar, professionen, forskning etc, men det ger inget i lönekuvertet.

Att kvinnolönerna är ett arv från det förgågna är ett som är säkert, men är det faktum att sjuksköterskorna från början var medelklasskvinnor som ville göra något gott för samhället, och det helt utan krav på ersättning något som också fortlever år 2008?

Majoriteten av vårdförbundets medlemmar ser nog inte sitt yrkesval som ett kall, men man kan undra hur arbetsgivarna och Vårdförbundets styrelse ser på det.

Jag slår vad om att det inte skulle gå att rekrytera en enda sjukhusfysiker eller sjukhusingenjör om de hade lika usla löner som oss sjuksköterskor. De har dock en helt annan tradition. Deras arbete är inget kall. Det är ett riktigt arbete med en riktig lön baserad på deras kunskaper och utbildningsnivå.

Kanske dags att bilda ett nytt starkare fackförbund?

Jag har haft en intensiv vecka. Tillsammans med en kollega har jag utbildat 167 personer i HLR och luftvägsstopp (på tre dagar!). Jättekul har det varit. Det var en ny erfarenhet för oss båda att utbilda blandade yrkeskategorier i kommunen, då vi tidigare utbildat sjukhuspersonal.  Vi kunde med det nya utbildningsprogrammet utbilda många på en gång och de allra flesta var väldigt måna om att få träna så mycket som möjligt. 

Det här har givit mersmak och vi kommer om arbetsgivaren medger gå instruktörsutbildning när det gäller "livräddande första hjälp till barn". Flera av de anställda i kommunen efterfrågade just det. Då vi kommer att utbilda alla anställda d.v.s även de i verksamheter som arbetar med barn t.ex förskollärare, lärare m.fl så finns det ju ett stort behov av den utbildningen.

Jag har många idéer om hur man kan sprida kunskapen ännu mer och kommer att försöka få ned det på papper och se om det håller som en affärsidé.

Förresten Vilda mår bara bra :) Hon blev vaccinerad igår och hon är fortfarande "snäll".

Så här såg lilla Vilda ut första gången jag såg henne (översta bilden). Nu har hon vuxit till sig rejält, vår fina lilla häst (nedersta bilden; lite konstigt perspektiv, får ta en bättre:))

När hon kom var hon mager över revbenen och hade inte mycket till muskler eller rumpa. Nu har hon fint hull och börjar få lite mer muskler.

Något har hänt. "Illbattingen" har blivit lugn som en filbunke och tyr sig till mig som aldrig förr. Hurra! Vilda lyssnar uppmärksamt allt längre stunder. Hon har inte försökt bita eller vänt upp baken åt någon den sista tiden.

Flera tänkbara anledningar

I lördags blev hon anfallen av ett annat sto, efter att hon smitit in i fel hage och barnen hade låtit henne vara där för att hon skulle slippa "vara ensam" kvar i sin hage när de skulle ut och rida. När jag kom till stallet stod hon och gnäggade på mig hela tiden när jag grejade inne i stallet. Jag visste inte vad som hade hänt. Stallägaren hade räddat henne och berättade vad som hänt. Helt slut var hon efter detta och stod tätt intill mig i hagen när jag kom med maten.

Pga mer tillgång på mat i hagen har jag minskat kraftfodret, vilket ger lite mindre havre till den ystra lilla hjärnan. (Idag ska jag ta bort kraftfodret helt, då de har öppnat upp fler hagar).

När hon rusar tar jag tag i grimman tills hon lugnat sig, vilket inte ger henne något övertag och hon lugnar sig snabbt och slutar dra. Ingen idé att försöka alltså. Det räcker nu att jag visar att jag ska ta tag i grimman. När hon äter gräs räcker det att jag tar ett tag i grimskaftet och säger kom! Då kommer hon snällt med istället för som tidigare dra och knuffas.

Oavsett orsak så har hon nu fattat att hon vinner på att följa mig och vi är nu mer samkörda, ingen av oss behöver bråka om makten. Det bådar gott. nu kan vi träna mer effektivt och det blir roligare och tryggare för oss båda två.

Ska ut i paddocken och fortsätta träna idag. Hon var jätteduktig i onsdags.

Hej Nicole och ev. andra intresserade! Nu får ni skriva fortsättningen på novellen. Skriv i kommentaren på resp. inlägg så fortätter ni på det senaste hela tiden! Lycka till!

Japp! Nu var den här FOTBOLLSSÄSONGEN. Det är alltid lika kul att baka, sälja lotter, köpa lotter, steka hamburgare, koka korv, skjutsa land och rike runt, leta efter försvunna fotbollsstrumpor som sedan dyker upp mögliga någonstans en månad senare. Alltid lika intressant att föräldrarna börjar skruva på sig när frågan " kan någon åta sig att...?" kommer upp.

Varför gör vi detta, vänder ut och in på oss och stressar ihjäl oss för att våra små älsklingar ska få jaga en boll i några minuter minst 3 dagar i veckan?  -Det är ju billigare än t.ex ridning, kan vissa tycka. Är det? Om jag räknar ihop de pengar som gått åt till bensin. Alla pengar jag köpt lotter, kalendrar, och annat smått och gott för, samt all arbetstid som gått åt, så är ridning en billig sport jämförelsevis.

Visst ska de som vill kunna spela fotboll, men minska gärna pressen på föräldrarna. De har tillräckligt som det är. Ska något säljas eller bakas låt då barnen göra det själva. De äldre kan hjälpa de yngre.

-Men klarar de det? Javisst! De kommer att växa med sina uppgifter, om inte annat kanske de märker att det blir väldigt lite tid över för annat.

Som det är nu så går de yngre lagens(läs föräldrars) arbetsinsatser i stora delar till A-laget och ungdomssektionerna. De barn som blivit litet äldre kan gott fixa arbetsuppgifterna själva. Även A-laget kan dra sitt strå till stacken. De har inte mindre tid till förfogande än en ensamstående heltidsarbetande förälder i alla fall. Fler borde samåka, vilket är mer ekonomiskt. Klubbarna kunde gott ta mer ansvar i miljöfrågan och uppmuntra detta.

Låt barnen cykla till träningar och hemmamatcher om det är möjligt.

Man måste inte heller som förälder se alla matcher.

Det talades om curlingföräldrar: Fotbollsföräldrar tar så mycket ansvar från sina barn, klubb och övriga ungdomslag att de biter sig själva i svansen.

Vill vi ha bortskämda barn som bara kräver och kräver, utan eget ansvar? Vill vi ha sönderstressade föräldrar som bara vill vara till lags överallt?

Nej, jag tror inte det!

Klubbarna borde nog se om sitt hus och istället skapa självständiga, ansvarstagande barn och lugna glada föräldrar. Detta tror jag ger en otrolig laganda som även ger effekter på spelet, för det var väl det det hela skulle gå ut på från början?

Vad tycker du? Något har du väl att säga i frågan? Ska sjuksköterskor strejka för högre lön eller ej?