Lite bakgrund:

Efter långt uppehåll från hästar och ridning fick jag möjlighet att uppfylla min dröm sedan barnsben, att skaffa en egen häst.

Trots åtskilliga önskelistor, med bara en önskan: En häst! Blev det aldrig någon sådan. Min morfar älskade hästar och ville gärna skaffa mig/honom en. Helst en Ardenner eller en Nordsvensk. Han kände dock en islandshästimportör och ett tag trodde jag (naiv som jag var) att det snart skulle stå en liten islänning i morfars trädgård;)

Som 16-åring blev jag erbjuden att få en arabvalack. Jag jobbade som barnflicka åt en ensamstående mor under sommaren och fick rida hennes hästar på eftermiddagarna när hon var ledig. En väninna till henne skulle flytta utomlands och behövde ett nytt hem åt sin häst. "Snälla mamma!", lät det i telefonen. "Det har vi inte råd med förstår du väl". Det förstod jag inte riktigt då, att få en häst gratis, att bli rekommenderad som ny ägare var stort, men det betalade inte fodret och en dyr stallplats i storstan.

Så åtskilliga år senare gjorde jag slag i saken. Att det blev en unghäst beror(förutom priset;)) på att jag ville komma riktigt nära och forma hästen själv. Om det var genomtänkt har jag undrat några gånger under resans gång. Nu med början av facit i hand inser jag att det varit värt alla lårkakor, bitmärken och grubblerier.

Jag har nu en arbetsvillig, trygg kompanjon som går att rida och så småningom även att köra. Ibland undrar jag hur det gick till?

Jag tänker här dela med mig av lite tips och tricks som har fungerat för mig/oss.

Naturligtvis finns inga universallösningar. Alla är individer, både människor och djur. Det man bör ha med sig är dock att ens egen grundinställning spelar stor roll i all samvaro med djur. Att tro på sin egen och hästens förmåga samt locka fram det goda.

Ha tålamod, ge och ta(i balans), vara konsekvent och ställa rimliga krav är grunden, enligt mig.

Jag återkommer med mer handfasta tips. Ställ gärna frågor! Det jag inte vet tar jag reda på:) Kom gärna med egna erfarenheter, tips och råd som ni vill dela med er av, så det blir ett forum för lärande. Fullärd blir man aldrig, och det är nyttigt att se saker från olika perspektiv.

Jag är långt ifrån expert, men har alltid haft god hand med djur (och barn;)). Varje utmaning ser jag som en möjlighet att lära. Våga pröva och våga göra fel för att lära vad som är "rätt", med tiden blir misstagen färre och framstegen fler.

Ha en trevlig kväll alla!

 

Bea

14 december 2009 20:18

Vilken härlig syn: "Varje utmaning ser jag som en möjlighet att lära" !

Det tror jag på! Nu i efterhand är man rätt tacksam för de smällar man gått på i livet. De har ju faktiskt gjort en en smula klokare...

Det känns så skönt när man pratar med vänner om svårigheter i livet och tryggt kan konstatera att: "Det där har jag också varit med om."

Och det blev bra till slut. Problemet går att lösa...

http://beabloggar.bloggagratis.se

 

Stina

15 december 2009 10:00

Alltid intressant att ta del av och diskutera hantering och annat runt våra hästar. Man lär sig alltid nåt nytt !!

Jättekul förresten att få läsa lite om din hästbakgrund - sånt tycker jag är skoj =)

http://billiejean.bloggagratis.se

 

Viveca

15 december 2009 10:14

Tack för kommentarerna!

Min hästbakgrund kan jag tacka en väninna till min mor för. Hon hjälpte mig att få mamma att förstå att jag naturligtvis skulle lära mig rida. Efter ett halvårs galna uteritter på lastgamla ponnier fick jag börja på ridskola, vilket innebar att jag var med hästar två till tre dagar i veckan, vilken lycka för en sjuåring:) I det lilla ponnystallet fick jag mer ansvar när jag blev äldre och hade hand om ponnyridning för småbarn, mockade, borstade och fodrade m.m Betalningen var fri ridning i underbar natur:) Mycket nyttigt, men inget för dagens ungdom tror jag.

http://perasperaadastra.bloggagratis.se

 

lotta

10 september 2012 19:25

Satt och läste gamla blogginlägg och hittade detta, hade också häst högst upp (som enda punkt) på önskelistan. Känner så igen mig i detta att man hoppades... var man ute på en biltur, så fanns ett pirrande hopp att vi skulle åka för att titta på min blivande ponny/häst...lika besviken varje gång. Mockade, körde hö m.m i utbyte mot att få sköta/rida. Varför skulle inte detta vara något för dagens ungdom, drar du inte alla över en kam nu? Känner väldigt många som lägger hela sin själ i hästeriet och jobbar stenhårt. Mina egna barn tex, skillnaden är att de fått egna hästar, men arbetet med dem är deras.Innan skolan och efter skolan. Det är väl det som är skillnaden, att de som är riktigt intresserade idag i större grad har egen häst. Många, men inte alla, på ridskolor har inte det där brinnande intresset utan nöjer sig med att rida sin lektion. Sen finns det ju de, som precis som vi, inte får en egen häst och som jobbar hårt för att få möjlighet att vara nära en häst.

Viveca

11 september 2012 12:57

Alla är olika. Säger man dagens ungdom så generaliserar man ju. Men det är andra tider nu på gott och ont. Många blev utnyttjade som gratis arbetskraft inom många branscher. Nu är det istället svårt för unga att ens få ett jobb på helgerna. Nu är många mer beroende av att föräldrarna ställer upp när det gäller fritidsintressen t.ex att baka till föreningen, skjutsa etc .Jag tror mina föräldrar var på ridskolan ett par gånger under alla år jag höll på. Men de var nog extrema. Är imponerad över alla föräldrar som ställer upp i ur och skur. Mina barn har nu slutat med både ridning och fotboll men det var en tid det var svårt att få ihop allt. Samtidigt är jag lika imponerad över de ungdomar som kämpar på trots att det stödet ibland saknas.

 

Lotta

12 september 2012 08:06

Jag cyklade alltid till olika stall. Mina föräldrar var inte med en enda gång, så de var nog ännu mer extrema...
Gratis arbetskraft ser jag som ett relativt begrepp. Att få umgås med och arbeta för kunskap ger oftast mer än vad ekonomisk ersättning kan ge. Tycker inte att allt ska värderas i pengar, den erfarenhet och tillfredställelse du får är värd mycket mer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...