Ett litet inlägg innan jag sticker iväg och köper torv.

Vilda är fortfarande väldigt pigg och glad. Irritationen har nog mest att göra med hormoner. Verkar som hon är lite brunstig och då får hon automatiskt en extra svans i form av Marko. Så det blev en hel del tjutande, bakutsparkar och bett igår. Stackars liten missförstådd valack.

Har inte hört Vilda hosta sedan middagstid igår och då var jag ändå ute hos dem nästan hela dagen igår. Hon har sprungit runt och jagat Marko. Travat på kommando och egen vilja utan tillstymmelse till hosta eller andfåddhet. Ingen snuva har hon heller. Så efter att veterinären idag inte svarade trots telefontid, bestämde jag mig för att avvakta.

Så fort jag orkar får det bli en ridtur för att försöka provocera fram ev. hosta. Har jag tur är det nyponrelaterat. Det känns lite tråkigt att ta bort halmen. De gillar att både ligga i den och äta den. På morgonen kommer de ut ur boxen fulla med halm i man och svans. Kanske tar jag bort den en tid och provar igen om hostan försvinner.

Var lite konfunderad ett tag över några kala fläckar på båda hästarna, men inser nu att det varken är ringorm eller parasitorsakat utan förmodligen något så enkelt som hästbett;) De bråkar en del, men inte värre än att de snart blir vänner igen.

Apropå päls så är det inte lätt att kamma igenom tjock vinterpäls. Den lägger sig i fåror när den varit fuktig och torkar. Marko var alldeles "knölig" på ryggen igår. Med en vanlig borste kommer man inte ner i underpälsen utan borstar bara på ytan. Tog fram den älskade fällkammen (den som jag använder när de fäller) Den var perfekt. Han riktigt njöt av borstningen. Jag fick även bort de sista skorporna/skorven som satt sig fast i pälsen på rumpan. De har jag försökt pilla bort tidigare en och en. Efter detta såg han ut som en ullig nallebjörn på ryggen. Skorven i manen är svårare dock. Han gillar inte när man borstar eller pillar där och där kan man inte använda fällkammen eftersom den luggas.

Vilda fick också en omgång. Hennes päls är inte lika lång och lurvig som Markos, men väldigt tjock inunder mot huden.

Själv mår jag som jag förtjänar efter gårdagen. På kvällen hade jag jättehög feber, kände mig som en kamin. Så nu passar jag på att åka innan febern tar mig igen.

Ha en bra dag alla och tack för alla kommentarer!

Vilda har fått hosta. Hon har hostat till några gånger när jag ridit henne i veckan som gick. När A skulle rida henne förra helgen hoppade hon i sidled när hon skulle sadlas. Trodde det hade med att det inte var jag som sadlade eller att hon blev överraskad. Hon hostade till ett par gånger när A red henne också. Ofta snor Vilda åt sig lite grenar på vägen så jag tänkte mest att hon satt något i halsen. Men har varit lite misstänksam när hon hostat på mina ridturer. Så igår kväll hostade hon vid kvällsfodringen helt utan ansträning.

Detta ledde till att jag sov väldigt dåligt, med "ett öra mot hagen". Somnade till sist och vaknade av Vildas skriande klockan tre på natten. Tittade ut och såg att båda hästarna stod lugnt och fint vid en av ingångarna till hagen. Försökte lägga mig igen, ett illtjut från Vilda igen. På med termokläder och pannlampa. Host, host sade Vilda, men verkade i övrig ok. Tjuten kom sig av att hon var mycket irriterad på stackars Marko som inte gjorde en fluga förnär, men är man lite dålig så blir man ju irriterad.

Slängde till dem halva frukostgivan för att kunna sova igen. Somnade först vid sjutiden, när jag egentligen skulle gått upp och försöka få tag i veterinären. Missade telefontiden men talade in ett meddelande och får väl försöka imorgon igen.

Så här började det sist när hon hade luftvägsinfektion, men då var hon hängig och snuvig också. Motviljan att bli sadlad var ett tecken som jag borde reagerat mer på.

Min kära vän Maria kom och hjälpte mig så jag kunde tempa Vilda. Visste inte hur hon skulle reagera då det var första gången. Inga problem bara någon matar på med morötter i andra ändan;) Ingen feber heller.

Har luktat på hösilaget, men det är inte lätt med nästäppa;) Dessutom är balen öppnad i förrgår och förra balen luktade helt ok.

Misstänker att halmen är för dammig. Så trots att jag själv är allt annat än frisk så har jag mockat ut det mesta samt den våta delen av torvbädden.

Hjälpredorna var med i vanlig ordning. De började så fint att putsa bort all snö från fyrhjulingen, men sedan kom de vassa tänderna fram;) Aja baja!

Skulle åkt och köpt ny torv då vi bara hade en frusen bal kvar. Kände bara att efter tre kärror med gödsel, halm och blöt torv så var jag helt slut.

Så nu är det lite tunt med halm och lite torv i boxen, men det får vara tills imorgon. Som tur är går de ju mest ute. De får få allt hö på utsidan ett tag. Brukar annars fodra kvällshöet inne i boxen.

Jag hoppas hostan ger sig med ny miljö i boxen och skall höra med vet om jag kanske skall ge henne lite slemlösande. Än verkar det ju inte vara någon infektion i alla fall.

Tycker att mina hästar är väldigt känsliga. Trodde Nordsvenskar och russ var stabila. Men båda har ju problem med klåda och eksem och Vilda har känsliga luftvägar. Kanske är de allergiska mot mig?;)

Hej alla!

Har dragit på mig en dunderförkylning med hög feber, yrsel och allt som hör till...

Jobbade fredagnatten och skulle jobbat i går natt, men fick till sist tag i någon som kunde ta den natten. Mats skötte de små kusarna hela dagen i går. Jag var beordrad att vara inne. Skönt för jag orkade inte så mycket mer. Fast jag fick allt lite hästabstinens. Fodrade dem i morse så nu har jag rått bot på abstinensen för en stund.

Här töade det i fredags, men igår kom ny snö och nu är det kallare igen.

Hoppas att jag snart är frisk, nu när vi börjat komma igång och träna igen.

I brist på kraft för sådana aktiviter så inspirerar jag mig lite med youtubeklipp i körningens tecken. Den ena hästen i första klippet är faktiskt väldigt lik Marko:)

 Och här en aktivitet för soffpotatisar som behöver få en nypa frisk luft;)

Och till sist lite fart och fläkt.  

Ser ut genom fönstret och konstaterar att det hade varit en perfekt dag för en snöig galopp, men men. Hoppas snön ligger kvar ett tag till. Får använda dagen till att förkovra mig lite inom körteori, och leta lite utrustning på nätet:)

Ha en bra dag alla!

Mats var ledig igår så vi tog ut båda hästarna.

Marko fick på sig "träningsgrimman". Det blev lite meningskiljaktigheter mellan honom och Mats, men efter en stund fattade han grejen. Till slut räckte det att Mats pekade åt höger när Marko försökte tränga åt vänster. Duktiga killar:)

Här är Vilda med träningsgrimman. Nyårsafton 2008 första gången med sadel.  

Och här inför tömkörning. Använde grimman istället för träns innan vi drog vargtänderna på henne.

Den misstänkta fettansamlingen på Vildas kors var bara tjock underpäls;) Lite pinsamt, men skönt:)

Jag red Vilda och hon var mer framåt med sällskap. När vi kom in i skogen upptäckte Mats att han inte klarade att gå i den djupa snön. Vi prövade att gå åt var sitt håll med hästarna. Men efter många ynkliga gnäggande från Marko blev Vilda orolig och jag tyckte det var bäst att vända. Fick bromsa och bromsa och bromsa. När han väl var inom synhåll blev de båda lugna igen.

Efter ett möte med postbilen red jag i förväg hemåt. Hörde hur Marko gnäggade, tyckte det lät väl ynkligt och stannade för att vänta in dem. Marko kommer på åkern över krönet, men Mats huvud dyker aldrig upp. Där står hästen med hängande grimskaft. Han verkade ganska lugn men blev rädd för grimskaftet när det dinglade framför benen. Jag satt av och började sakta gå mot honom. Då dök Mats upp haltande och fick tag i grimskaftet. Så gick vi lugnt och sakta in i stallets trygga vrå.

Marko hade tagit ett kliv över grimskaftet, blivit rädd och börjat dra. Mats hade inte fått stopp på honom, men hängt kvar i grimskaftet och släpats med en bit innan han släppte. Detta är det luriga med träningsgrimman. Den dras åt runt nosen och man måste direkt ge eftergift när hästen gjort rätt. Marko fick istället ännu mer panik naturligtvis. De kan även skada sig om de fastnar någonstans.

Mats fick ont i armbågen och var ganska spak och chockad. Marko var väldigt lugn trots allt och verkade helt ok, förutom en lätt svullnad vid nosen. Det kunde gått mycket värre. Det här är sådant som händer om man brister det minsta i uppmärksamhet. Man måste hela tiden ha koll på grimskaftet, särskilt på en såpass känslig individ. Hade det varit Vilda så hade man bara kunnat dra fram grimskaftet igen. Hon är inte det minsta hispig för beröring, rep, linor eller tömmar.

Hoppas nu att detta inte satt myror i huvudet på Marko, men unghästar är ganska formbara så det kommer att gå över. Jag är glad att han litar på oss och kommer till oss efter en sådan händelse i stället för att springa iväg.

Så motion har både hästarna och vi fått. Drar mig också till minnes allt som hänt under Vildas unghästperiod. Trasiga grimmor och tyglar, brända händer efter grimskaft, sprungit in i mattes rygg, stängselhandtag som fastnat i svansen etc. Det gäller att vara ett steg före, men ibland är man inte det.

Ha en riktigt trevlig fredag alla!

Det kommer allt mer snö här och nu ser det ut som rena vinterlandet. Tid för lite fotografering:)

Nu har jag som sagt minskat givan något, vilket känns sådär. Igår packade jag hö, men ändrade mig när det gäller givan mitt i, packade om och det känns fortfarande tveksamt. Vill ju att de ska få det de behöver, men vill inte att Vilda ska bli sjukt fet. Man skall ju heller aldrig snabb-banta en ponny, men så mycket har jag inte minskat. De har ju halm att tugga på med. Jag är en velig person och det blir säkert bra när jag bestämt mig;)

Igår när jag skulle sadla Vilda kände jag över hennes rygg ordentligt och kände en "svullnad" över korset, hmm. Hon var inte öm, alltså misstänker jag att det kan vara en fettkudde eller att Marko varit där med sina hovar, men då borde hon ju ömmat. Därav mina bantningsfunderingar. För lite gräs- eller halmmage är ju inget farligt, men undrar om det inte är lite mer än så. Det är svårt att känna hullet ordentligt nu när de har så mycket päls också.

I vilket fall är planen MOTION framförallt. Så för att börja någonstans, tog vi den "lilla" rundan igår. Pigg till en början och rask takt, tills vi skulle förbi grannhästarna. Nej, då vill hon inte gå längre. Men efter mycket övertalning, lock, pock och beröm: DUUKTIG! Så kom vi framåt några meter i taget. Allt var konstigt på vägen. Soptunnor, brevlådor, nya snöhögar, fåren var konstigast. Att få henne upp för en brant backe för att sedan komma till skogen tog hur lång tid som helst, men det gick:)

Väl inne i skogen frustade hon nöjt och var åter pigg som en mört. Hon gillar skogen och visste att vi var på hemväg.

Rundan avslutas med två åkrar, därav började jag inte i den änden;)

Japp, liten pigg häst spetsade öronen, spände hela kroppen och började rusa. Fick henne att lugna sig men drev på när det började gå uppför i stället. Några meter genom en gärdsgård och en dunge, sedan ett öppet fält igen.

Jag bad om trav och gav en galoppfattning, yes hon galopperade så att snön yrde. Men det var antingen väldigt roligt eller så skumpade matte för mycket. Det blev ett par rejäla bocksprång. Matte tappade stigbyglarna och hamnade på sniskan i sadeln, men kravlade sig på plats igen. Sedan tog vi det lugnare ut på vägen och travade lite längs hagen så att även Marko fick springa med lite:)

Vilda var varken speciellt trött eller svettig, så hon behöver längre turer. Tidsmässigt var det dock en lång tur;) Detta är dock en början för att få henne(och mig) att våga utan sällskap. Man kan ju även ta två rundor, tänk vad förvånad hon kommer bli, om jag får henne från gårdsplanen en gång till när hon tror att turen är slut.

Så idag är det Marko som står på schemat. Det blir litet lydnadsträning och en promenad.

Annars är nu planen att få tag i draglinor, svängel, inkörningssläpa samt låna en sele till Marko. Vilda behöver fysiskt arbete och Marko behöver börja jobba lite smått. Så nu får semestern vara slut för ett tag...

Har sovit efter en jobbnatt. Hästarna är fodrade, boxen mockad. Skall nu slappa innan det är dags att laga en god lasagne. I morgon bär det iväg på utbildningsdag med jobbet. Kvalitetsarbete, suck. Egentligen tycker jag sånt är både viktigt och roligt. Men varför valde de den krångligaste och mest tidsödande kvalitetmodellen när det finns så många andra att välja på? Vi kommer aldrig få några kvalitetsindikatorer att mäta kvaliteten med. Tiden räcker ju knappt till patienterna som det är. Skall själva kvalitetsarbetet leda till sämre kvalitet för dem? Det är väl mest ett spel för gallerierna, som vanligt. Tänk om det kunde finnas fler på chefsnivå som faktiskt ville något med sina idéer istället för att bara göra saker för att de skall göras....

Nog om detta.

Bjuder på lite bilder istället från gårdagens promenad. Grannen var ute och fotade när vi gick förbi (snodde bilderna från facebook). Här är efter att Marko lugnat sig något istället vill han bara ge Mats blöta pussar:)

Här går vi upp mot vårt gamla hus:) Vi har ju inte flyttat så långt precis...

Har haft en riktigt trevlig helg.

Igår tog min äldsta dotter en tur på Vilda och jag promenerade efter med Marko.

Det är nog litet trots på gång. Först bråk med vänster bakhov igen i stallet. Han var mer stökig än sist, men det gick att både kratsa och tjära den till slut, puh!

Sedan visade han sin styrka och snabbhet genom att försöka dra ifrån mig, tränga mig och vara allmänt bångstyrig. Hmm, det här känner jag ígen tänkte jag. Försökte djupandas och inte låta mig bli stressad eller rädd. Tog honom på små volter runt mig gång på gång. Berömde när han lyssnade på SAKTA! PTROO! BACK! och så var han igång igen. Passade på att pusta ut när vi var framme hos grannens hästar. Vilket tempo! Sedan försökte han hoppa upp på Vildas rumpa fast A satt på. Vilda tog det med ro, duktig flicka!

När jag och Marko gick före sedan gick det mycket bättre. Vi kunde till och med trava och sakta av på kommando:)

Har märkt att han börjat ta sig ton mot Vilda i hagen. Härom dagen laddade de sparkar mot varandra, men det verkade inte vara så allvarligt. Har även sett att han varit väldigt mycket på hennes bakdel och försökt komma upp några gånger. Men Vilda håller på sig;)

Så en liten valack har visst glömt att kulorna är väck och försöker nog klättra lite i hierarkin.

Kvällen tillbringade vi hos goda vänner på glöggafton. Riktigt mysigt.

Idag tog vi en promenad med båda hästarna. Mats tog hand om Marko och vi skippade träningsgrimman som jag tyckte hade varit en ganska bra idé med tanke på gårdagen. Han verkade väldigt lydig i stallet dock. Väl ute så satte han igång igen att trilskas. Åter igen försökte han komma upp på Vilda, men Mats fick stoppat honom. Sedan gick Marko och Mats först, då lugnade han sig.

Upptäckte att hagarna var öppna där småhästarna gått, så nu kan man gå en liten runda utan att vända om man vill ta en kortare tur. Perfekt för mig och Vilda då jag måste övertala henne en hel del när vi är ute på egen hand. Den rundan tog vi och det var riktigt tungt för benen i all snö som kommit under natten.

Annars är Vilda faktiskt väldigt tjock fortfarande, så nu har jag minskat givan något. Tror jag har gett dem lite väl mycket hö ett tag.

Hon ser nästan dräktig ut. Har faktiskt känt på spenarna, men de verkar vara normala. Känner inte riktigt för en unghäst till just nu;) Vem vet vad Vilda hittat på när hon rymt? I år var det dock bara en gång (vad vi vet;)) och i fem minuter.

Nej hon är nog bara en en fet liten ponny. Det är svårt att veta att Marko får tillräckligt och att hon inte får för mycket när de inte står var för sig i en box. Det ger sig nog. Får testa mig fram helt enkelt. Marko är lagom i hullet. Han får även lite havre än så länge. Får se om han verkligen behöver det. Vilda får hålla sig till mineraler, betfor, nypon och linfröolja.

Det är nog dags att Marko får börja använda hjärnan lite mer och får mer stimulans.

Dags att matte tar sig i kragen och börjar schemalägga träningen med de små liven. Dagarna går alldeles för fort annars. Det blir alltid en massa annat som kommer i vägen och så tänker jag att jag tar det imorgon...eftersom jag oftast har möjlighet att ta det en annan dag.

Skärpning helt enkelt...

Gårdagens shopping, suck!

Började med att åka till Biltema då det inte verkade finnas någon spolarvätska i bilen jag lånat av min styvson. Min egen har gått i förtidspension, tror jag.

Sist jag lånade hans bil så fyllde jag på luft i däcken. Det var olika lufttryck i alla fyra, inte konstigt att jag vinglade fram längs vägen. Jag försedde även den lilla gröna Mazdan med en isskrapa. Kan vara bra att ha! Nu har han åtminstone fått på vinterdäck, men spolarvätska fanns det ingen.

Tyvärr hjälpte det inte att fylla på för det måste varit fruset någonstans, så jag fick stå ut med snömodd på rutan och risk att bli bländad. Jag hatar när det inte finns spolarvätska och är något av en spolarvätskemissbrukare.

Jag tog några djupa andetag och fortsatte till Hööks. Efter lite efterforskningar läs Goolglande) hade jag spanat in ett par nubuckstövlar med fårskinn i hela fotdelen, mmm, lät underbart.

Jag hittade dem med en gång. Rätt storlek, kände på lädret, mjukt och rejält. Kände inuti, ulligt och varmt. Stoppade i foten....Kunde inte få i foten. Detta sker då och då när Viveca ska prova skor. De gör skorna så förbaskat smala om ankeln så foten kan ej komma ner. Detta trots att en dragkedja gick hela vägen från skaftet till hälen. Attans fanns inte heller i en större storlek. Hade fått gå upp två storlekar då. Provade ett par liknande i konstläder och med teddy i hela skon. Kunde inte dra upp dragkedjan efter att jag faktiskt fått i foten.

Efter en hel del botaniserande i skohyllorna gav jag upp och åkte till Granngården. Det var min plan B. De brukar vara något dyrare, men så brukar de även ha Graningestövlar, vilka jag funderat på ett tag men aldrig tagit mig råd till.

Efter lika mycket suck och stön i Granngårdens butik, inser jag att inget passar. Graningestövlarna kunde de bara ta hem på beställning. Men jag vill ju prova först, annars kan jag ju lika gärna beställa på nätet. Jag vill klämma, känna och gå runt i ett par skor innan jag köper dem( speciellt med den prislappen). De hade Mounatain horse stövlar, men enbart i skaftvidd regular. Jag behöver viiiida. Det kunde de ta hem på beställning, men jag vill ju prova...suck.

Prövade till sist ett par thermostövlar vilka jag precis kunde knäppa översta karborrebandet på. Hööks modell fick jag inte på mig.

Det får väl bli de här suckade jag. 499 kr var väl ett jättebra pris, men inte kommer de hålla varken värme eller skick som ett par riktiga vinterstövlar...

Ps. Kom hem med en onödig sak till hästarna En sån här: http://www.hooks.se/Product.aspx?productid=710061 Ds