Hej alla! Har haft sovmorgon efter en trevlig filmkväll/natt med grannarna. Hästarna fick lite extra kvällsmat och ett nattmål så jag kunde sova till tio idag, skönt.

Efter att ha kommit hem från nattjobb i går morse ringde jag upp distriktsveterinärerna och fick provsvar. Hon hade förhöjda vita med ganska rejält förhöjt antal lymfocyter. Veterinären jag haft ute var ledig, men den jag pratade med skrev ut penicillin. Hon skall ha Penovetinjektioner i 6 dagar. Det var skönt att veta att det trots allt var en infektion, men om det börjat med halmen vet jag ju inte i alla fall.

Vilda har alltid varit stickrädd och som yngre smått hysterisk vid vaccination. Det senaste året har hon dock tagit det mer med ro. Jag fick ett tips av en granne att ge i bröstmuskeln i stället. Då är det lättare att avleda hästen. De är så inlärda att bli stuckna i halsen och halsen är ju som en stor rörlig orm om den vill;)

Sagt och gjort. Med Sancho Panza som förste morotsskötare och huvudpassare stack jag henne i bröstmuskeln. Aspirerade och gav de första 20 millilitrarna, bytte spruta och gav 13 ml till. Hon stampade dock med benet upp och ned på slutet, så när jag drog ut kanylen droppade det en hel del blod från insticksstället. Blev lite orolig att ha fått in något intravenöst, men hon mådde bra hela kvällen. Lite svullen är hon dock och vill inte att jag vidrör henne på bogen:(. Usch känner mig som en bov ibland.

Blev i efterhand lite osäker på om jag aspirerade spruta nr 2, men är så van att ge injektioner att jag gör det på rutin så jag är ganska säker att jag gjorde det. Googlade på intramuskulära injektioner på häst och hittade en himla massa domedagssnack på framförallt Bukefalos. Det lät som ungefär hälften av alla hästar reagerade på Penicillin med anafylaxi eller reaktion mot bedövningsmedlet i läkemedlet. Man skall absolut inte binda upp hästen och den kan bli helgalen etc.

Egentligen var jag ute efter att läsa om olika injektionsställen på hästar. På människor vet jag var nerver och blodkärl sitter och är hyfsat säker på tekniken efter alla år som sjuksköterska.

På svenska hittade jag bara texter om att ge i halsmuskeln. Men till sist hittade jag en jättebra artikel på engelska om både teknik, injektionsställen, för- och nackdelar med de olika ställena. Där tar man också upp att veterinären bör skriva ut adrenalin, vilket jag tycker att de absolut borde göra. Man står sig ganska slätt om man råkar ut för en anafylaktisk chock utan adrenalin till hands. I hemsjukvården har vi alltid tillgång till det vid antibiotikainjektioner.

Det tar inte många minuter före hästen är riktigt påverkad. Att då hinna få ut en veterinär är nog lika med noll.

Nu ska jag inte jaga upp mig;) Att ha lite olika insticksställen att välja på gör att man slipper sticka i samma muskel flera gånger och att jag kan avleda Vilda lite mer. Hon var faktiskt ganska duktig, inte alls hysterisk som hon varit förr. Hon börjar nog mogna lite. Men jag har fått onda ögat av henne flera gånger under gårdagkvällen och i morse;)

Får se hur det går i eftermiddag med sprutan. Tur jag har Mats som hjälpreda:)

Några ridtrurer blir det inte förrän infektionen lagt sig, men igår tog vi en rask promenad med båda hästarna:)

Ha en bra dag alla!

 

Carin

8 januari 2011 15:52

Spruträdda hästar är inget skoj. Flera hundra kilo stora saker som reagerar innan kanylen sitter fast på sprutan.... Jo, tack! Det har vi nog alla varit med om! Jag hade tidigare en kanonveterinär som hjälpte mitt fd sto med sin sprutskräck. Vi stod på var sin sida om halsen, nöp hästen vid instickstället men på båda sidorna av halsen och pratade, i säkert 10 minuter. Sen sa veterinären "nu sticker jag" och hästen märkte inget förrän det var för sent. Sen fick jag göra så ett par gånger till och efter det var hon inga problem att spruta :-) Tekniken kräver tålamod men det har vi hästägare ofta ganska gott av!

Jag har bara positiva erfarenheter av att spruta i bröstmuseln men tänk på att det kan bli en "påse" med under huden som hänger. Om detta uppstår ska det tydligen inte vara farligt men massera försiktigt så att vätskan fördelar sig.

Lycka till med Vilda och med-kuren/C

http://ekbladet.bloggplatsen.se

Viveca

8 januari 2011 17:07

Hej igen Carin, var inne på din blogg igår och läste lite, men datorn hängde sig när jag skulle kommentera din pappas fina konst;) Gör ett nytt försökt snart:)

Vilda verkar faktiskt ha kommit över sin sprutskräck, men man är ju alltid lite rädd för återfall. Marko har vi tyvärr lyckats skrämma, men unga hästar brukar gå att omvända;)

Som du säger är det nu en "påse" under bröstmuskeln. Igår var svullnaden mer hård och öm. Har masserat med lite Arnikagel, vilket brukar vara toppen vid sträckningar och ömma muskler. Hon verkar inte ha ont idag i alla fall. Jag antar som det står i den engelska artikeln att en muskel som används mycket hämtar sig snabbare pga rörelsen och gå omkring gör de ju mest hela tiden. I dag sprutade jag i halsen och Mats tog ett litet tag i örat när hon försökte flytta sig. Det gick kanonbra. Efteråt vilade hon lite i uteboxen och jag kollade henne en stund. Sedan stack hon iväg i full galopp och busade med Marko, så det verkar ju vara helt ok:)

 

kicki

8 januari 2011 17:48

rumpan funkar oxå....men spänner de sig det minsta så blir det stenhårt och i det närmaste omöjligt att sticka.
håller tummarna för att det fortsätter gå bra!

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

9 januari 2011 01:36

Ja, det finns faktiskt en muskel till varje av de 6 sprutorna;-) Men idag gick det så himla bra att ge i halsen och det verkade smärtfritt eftersom hon stod ner stilla. Ingen svullnad eller blödning heller.

 

Ann

9 januari 2011 10:54

Det var ca 20 år sedan jag gav sprutor till häst och blev själaglad när jag slapp det till Merlin nu... vet faktiskt inte om jag skulle fixa det idag..?
Kanske är det en fördel att vara sjuksköterska då?
Själv är jag vääääldigt spruträdd men det har blivit bättre!
Du verkar ivarjefall fixa det galant!

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

9 januari 2011 12:20

Det är aldrig roligt att ge sprutor till djur, barn eller spruträdda vuxna. Men det är helt klart en fördel att ha god injektionsteknik. Det gör mindre ont med rätt teknik. Många som är nybörjare är alltför försiktiga och segar sig genom huden. Det är i huden det gör ont. Det gäller att sticka snabbt, bestämt och ganska hårt genom hudlagret. "Det är som att kasta dart", sade en gammal vårdlärare till oss när vi läste. En ganska bra beskrivning;)Vilda reagerade knappt igår förrän jag började spruta och det började spänna i muskeln. Det känns mycket bättre nu när jag vet hur hon reagerar. Hon är lugnare när jag gör det för hon spänner sig alltid när veterinäreran kommer oavsett vad de skall göra. Hon är skeptisk och misstänksam;)

 

Stina

10 januari 2011 05:31

En häst som chockar av penicillin = min fasa !!!
Nojjar varenda gång det är dags att spruta.

Måste ändå vara lättare för dig som är inne i "sprutandet" med jobbet, vi andra är nog lite mer darrhänta när det är dags att sticka =(
Hoppas det går bra för er !

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

10 januari 2011 08:19

Ja det är ganska läskigt och som sagt konstigt att de inte skriver ut adrenalin samtidigt?

Alla är barn i början. Jag har aldrig gett sprutor till hästar innan och funderade kanske lite mer på var nerver och blodkärl kan tänkas finnas än vad andra skulle gjort;) Lite nervöst var det allt vid första injektionen speciellt när hon blödde efteråt. Men nu går det som smort. Hon knaprar morötter och jag sprutar:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...