Nu börjar jag längta till våren och sommaren. Trots att jag vet att jag tror att gräset är grönare på andra sidan och att varje årstid har sina utmaningar. Här en liten påminnelse om vad man kan syssla med när isen smält och snön töat bort:

Påminner mig också om allt som måste göras här;) En ridbana kanske inte är prio ett, men den ska fixas. Har redan ett ställe som är perfekt. Till en början blir det nog bara stängslat runt så vi kan jobba lite fritt från marken även med Marko:)

Ha en bra dag alla!
 

Försökte ladda upp ett videoklipp. Det tog låång tid. När det väl var uppladdat så var det för långt. Det kunde de väl sagt liiite tiiidigare? Suck som jag grejade med att byta musik m.m för att inte bryta mot upphovsrättslagarna.

Försöker en annan dag när jag kortat ned det lite. Det är allt enklare att ladda upp på youtube och sedan lägga in det i bloggen. Det behövs nog filas litet på den här tekniken.

Annars har det inte blivit mycket gjort idag. Har fått undan en del julsaker. Ska nu ut och mocka, packa hö och förbereda kvällsmaten till hästarna. Sedan sticker jag och E till Gbg en sväng och hälsar på mor:)

Har även skickat in en anmälan till skolinspektionen efter att jag tröttnat på skolans flata inställning till mobbing och kränkningar. Det skall bli intressant att se inspektionens syn på saken...

Ha en bra dag alla!

Hej alla!

Har haft dåligt med tid för bloggandet, men här följer en liten uppdatering:

I lördags töade det rejält vilket ledde till att det var blankis på vägarna. Var hos grannarna och trots att det knappt gick att köra dit, än mindre gå så beställde vi thaimat. Jag och Maria skulle hämta maten. Redan på gårdsplanen körde vi fast och fick putta loss bilen. På krönet vid mastodontbacken ned till stora vägen gick vi ur bilen och rekogniserade om det var sandat. Bambi och Bambi gled runt och kunde konstatera att det var rena självmordsuppdraget att försöka ta sig ned för den osandade backen. Vi vände hemåt och skickade iväg "gubbarna" i stället. De fick ta en annan väg. Det dröjde länge innan de kom med maten. Det gick knappt att köra på vägarna. Men vad gör man inte för lite mat;)

På nattkröken när vi kom hem och tittade till hästarna och gav dem sen kvällsmat hade det börjat rinna in vatten i uteboxen från all snö som töat utanför väggarna.

Jag slängde dit några halvtinade torvklumpar för att suga upp det värsta. Stackars Marko, hela hans mathörne var fullt av vatten. Jag fick lägga hans höhög på ett annat ställe i boxen. Total förvirring uppstod och Vilda vågade inte gå in i boxen för att Marko stod med rumpan så långt åt hennes håll. När Mats puttat in rumpan lite på honom gick det bra att gå förbi;)

Det är något som hänt mellan hästarna det senaste. Marko har tuffat till sig och nu är det inte lika självklart att Vilda kan fösa bort honom när hon vill ha mat först. Han vänder till rumpan och hon flyttar sig;)

På söndag morgon såg det ut så här i boxen:

Det var bara att ösa och ösa. Hade bara en torvbal att lägga ut efter jag mockat ur allt blöt torv som blivit under natten.

På måndag blev det att köpa mer torv och fixa till en torr, mjuk bädd. Köpte även hampaströ att blanda ut torven med, för när det fryser blir den väldigt hård nu när vi inte har någon halm uppe på. Vilda tuggade i sig mängder med strö. Kan aldrig ha varit bra. Det skulle ha bra uppsugningsförmåga. Torrt och fint i foderstrupen med andra ord. Hon letade klumpar att knapra i sig och jag jagade klumpar att smula sönder och blanda i torven. Marko föredrar att knapra på inredningen och har dragit bort en fönsterbräda och tuggat på fönsterkarmarna på utsidan boxen.

Det är synd att jag inte vågar mig på halmen igen. Nu när de rör sig lite mindre eftersom det är halt även i hagen så är de gärna i och omkring boxen och knaprar. Får väl slänga in lite grenar när jag får tid. Har haft mycket annat omkring mig nu som har med E´s skola att göra.

Sprutandet går finfint, men som alltid när Vilda får godis som belöning så blir hon obstinat, särskilt när det skett regelbundet en tid. Så igår (månd) när det var dags för spruta och morötter, så stod hon inte så stilla. Hon knödde på mig så att jag hamnade mellan henne och grimskaftet när jag satt kanylen i halsen på henne. Det gick visserligen att knö tillbaka henne, men Mats hann inte ge henne morotsbitarna fort nog. Hon bökade och höll på, men verkade inte bry sig om varken stick eller sprutandet bara bara hon fick morotsbitar. Lilla matvrak;)

Idag (tisd) tog vi istället en påse med hö som Mats höll framför henne. Då åt hon i godan ro och tuggade lugnt och fint ut påsen. Hon ryckte inte till ens vid sticket och Mats behövde inte ens hålla i grimman medan jag sprutade. Så nu när näst sista sprutan är given så har vi kommit på det optimala knepet:) Det blir till att hänga upp hönät nästa gång vi vaccinerar;)

Ha det bra alla! Här snöar det igen...stor idé att det skulle töa.

Hej alla! Har haft sovmorgon efter en trevlig filmkväll/natt med grannarna. Hästarna fick lite extra kvällsmat och ett nattmål så jag kunde sova till tio idag, skönt.

Efter att ha kommit hem från nattjobb i går morse ringde jag upp distriktsveterinärerna och fick provsvar. Hon hade förhöjda vita med ganska rejält förhöjt antal lymfocyter. Veterinären jag haft ute var ledig, men den jag pratade med skrev ut penicillin. Hon skall ha Penovetinjektioner i 6 dagar. Det var skönt att veta att det trots allt var en infektion, men om det börjat med halmen vet jag ju inte i alla fall.

Vilda har alltid varit stickrädd och som yngre smått hysterisk vid vaccination. Det senaste året har hon dock tagit det mer med ro. Jag fick ett tips av en granne att ge i bröstmuskeln i stället. Då är det lättare att avleda hästen. De är så inlärda att bli stuckna i halsen och halsen är ju som en stor rörlig orm om den vill;)

Sagt och gjort. Med Sancho Panza som förste morotsskötare och huvudpassare stack jag henne i bröstmuskeln. Aspirerade och gav de första 20 millilitrarna, bytte spruta och gav 13 ml till. Hon stampade dock med benet upp och ned på slutet, så när jag drog ut kanylen droppade det en hel del blod från insticksstället. Blev lite orolig att ha fått in något intravenöst, men hon mådde bra hela kvällen. Lite svullen är hon dock och vill inte att jag vidrör henne på bogen:(. Usch känner mig som en bov ibland.

Blev i efterhand lite osäker på om jag aspirerade spruta nr 2, men är så van att ge injektioner att jag gör det på rutin så jag är ganska säker att jag gjorde det. Googlade på intramuskulära injektioner på häst och hittade en himla massa domedagssnack på framförallt Bukefalos. Det lät som ungefär hälften av alla hästar reagerade på Penicillin med anafylaxi eller reaktion mot bedövningsmedlet i läkemedlet. Man skall absolut inte binda upp hästen och den kan bli helgalen etc.

Egentligen var jag ute efter att läsa om olika injektionsställen på hästar. På människor vet jag var nerver och blodkärl sitter och är hyfsat säker på tekniken efter alla år som sjuksköterska.

På svenska hittade jag bara texter om att ge i halsmuskeln. Men till sist hittade jag en jättebra artikel på engelska om både teknik, injektionsställen, för- och nackdelar med de olika ställena. Där tar man också upp att veterinären bör skriva ut adrenalin, vilket jag tycker att de absolut borde göra. Man står sig ganska slätt om man råkar ut för en anafylaktisk chock utan adrenalin till hands. I hemsjukvården har vi alltid tillgång till det vid antibiotikainjektioner.

Det tar inte många minuter före hästen är riktigt påverkad. Att då hinna få ut en veterinär är nog lika med noll.

Nu ska jag inte jaga upp mig;) Att ha lite olika insticksställen att välja på gör att man slipper sticka i samma muskel flera gånger och att jag kan avleda Vilda lite mer. Hon var faktiskt ganska duktig, inte alls hysterisk som hon varit förr. Hon börjar nog mogna lite. Men jag har fått onda ögat av henne flera gånger under gårdagkvällen och i morse;)

Får se hur det går i eftermiddag med sprutan. Tur jag har Mats som hjälpreda:)

Några ridtrurer blir det inte förrän infektionen lagt sig, men igår tog vi en rask promenad med båda hästarna:)

Ha en bra dag alla!

I går kom distriktveterinären ut. En trevlig norsk kvinna. Det blev dock en del srpåkförbistringar;) Jag som tycker mig vara en hejare på språk, och norska brukar ju inte vara så svårt.

Trense, blev brems i mina öron och lyfta upp hodet blev lyfta upp hoven;)

Första kommentaren var att Vilda verkade vara snäll:) -Ja, men envis svarade jag. Nästa fråga var om vi hade eller skulle ta föl på henne. Vet dock inte riktigt vad vet. tänkte på. Får fråga när jag pratar med henne nästa gång. Hon kanske vill ha en liten Vilda-avkomma, eller så var det med tanke på anlag för hosta, klåda etc.??

Veterinären tempade, lyssnade på lungor och luftvägar och kollade mun samt tänder. Allt såg fint ut. Dock bukandas Vilda och jag blev osäker på om hon brukar göra det när vet. frågade. Men tror faktiskt att hon gör det till och från. Andningen var/är alltså något anstängd.

Vi diskuterade fram och tillbaka och vår gemensamma teori är att det kan ha med överkänslighet att göra, med tanke på eksem och tidigare luftvägsinfektion.

Hon tog infektionsprover och blodstatus för att utesluta infektion. Halmen skulle bort igen för att inte göra allt på en gång, så man ser vad boven i dramat kan vara. När provsvaren kommit blir det cortisonbehandling och ev. antiobiotikabehandling. Undrar hur galen Vilda blir av cortisonet och hur hungrig?

Fram till provsvaren kommit skall hon tempas morogn och kväll för att kunna ringa in om det blir värre.

Inte hostade den lilla hästen en enda gång i går vad jag hörde i alla fall.

Vilda var i alla fall otroligt duktig fast veterinären fick sticka flera gånger för att hitta blodkärlet under all vinterpäls;)

Lite andra tips fick jag för att dra ur slagg som hon kallade det (lite alternativmedicinskt). Jag skall dränka handdukar i ljummet vatten och badsalt, med dessa och lindor skall man göra våtvarma omslag om varje ben och låta hästen stå med dem en stund. En SPA-behandling alltså;) Det låter som om jag skulle vilja ha det jag med.

Vilda fick beröm för sitt hull (oj), glansiga hårrem, och fina, starka hovar. Jag vet inte vad du ger henne sa veterinären, men hon är jättefin. -Linfröolja är det "hemliga" receptet. Dagligen året om, för att hålla klådan i shack.

Veterinären var även ute och tittade i uteboxen. Hon menade att det alltid var svårt att få dammfritt i gamla byggnader. Jag tror dock att det räcker att få bort halmen för det är väldigt god ventilation i boxen. Den är inte direkt helt tät.

Vi tjärade ju träet längst ned i boxen för att det skulle stå emot urin och väta. Kanske skulle man ta och tjära allt trä, för då samlas inte dammet på samma sätt som på de gamla träbalkarna som är obehandlade.

Nu blir kanske planerna på boxar i stallet ändrade. Det kanske blir fortsatt lösdrift i alla fall. Det var kanske tur att vi inte lade en massa tid och pengar på stallet till att börja med i alla fall. 

Oavsett så är halmen borta. Det är där vi får börja.

Det är helt ok att rida Vilda, men jag skall vara försiktig med oregelbunden träning (oj, vad dåligt samvete jag fick) Den skall vara regelbunden och intensiteten skall ökas gradvis. Dvs vi får ta det lite försiktigt till att börja med. Det blir kanske inga så långa turer som på annandagen på ett tag i alla fall, fast jag tyckte inte hon var särskilt påverkad då. Jag tar det efter dagsformen precis som jag brukar, men lite mer regelbundet då;)

Hon är inte döende den lilla, men jag hoppas att jag får bukt med detta så det inte blir något kroniskt av det.

Ha en bra dag alla!

Hej alla! Hoppas ni haft en fin Nyårsafton. Själv jobbade jag. Mats passade kusarna och hade koll på alla tonårsbarn som var spridda för vinden hos olika kompisar. Det var nog lugnare för mig än för honom  .

Här blåste det halv storm.

Hästarna ville inte vara i uteboxen. Jag stod inne med Marko när de fick sin kvällsmat. Men när jag gick ut på väg till jobbet var ingen av dem inne och det mesta av höet låg kvar. Fick övertalat Vilda att gå in när jag stod utanför, men jag var tvungen att åka efter en liten stund.

Mats fick strax före tolvslaget lägga ut höet i hagen i stället. När det blåser riktigt kraftigt vill hästarna ha full koll på vad som händer, så att kalla det för vindskydd är en sanning med modifikation. Det var dock helt vindstilla därinne, eftersom det blåste från rätt håll för en gångs skull.

Utöver blåsten så smällde det en hel del. Marko hade rusat runt lite grann, men lugnat sig när Mats stått hos dem. Vilda tedde sig hyfsat lugn, men lite spänd och uppskattade att Mats smekte henne lugnande trots att hon inte brukar gilla sådant mitt i maten.

På nyårsdagen var hästarna väldigt trötta och Vilda såg hängig ut. Hon blev dessutom irriterad när jag försökte känna över henne bakom ganscherna. Hann dock inte mer än så innan jobbet kallade igen. Hon var inte andfådd dock, men hostade till ett par gånger.

Lämnade en lapp hemma med tel nr till distriktsvet. om hon skulle bli dålig under natten. Bad Mats kolla att hon kunde svälja ordentligt. Det var väldigt frustrerande att inte vara hemma och kunna kolla till henne själv på hela natten. I morse såg hon fortfarande ganska trött ut, men reagerade inte när jag kände runt ganascherna. På eftermiddagen när Mats kom hem tog vi in båda hästarna för lite borstning och genomgång. Ingen feber, inga problem att känna runt huvud-halsområdet. Ingen förhöjd andningsfrekvens. Kände dock en pust av varlukt, försökte titta och lukta i munnen på Vilda men blev inte mycket klokare. Så i morgon blir det till att ringa distriktsveternären, åtminstone för rådgivning.

Jag är ledsen att jag inte kommenterat hos er på ett tag. Har haft så mycket i huvudet nu, så jag har mest bara grubblat och varit trött. Dock har jag läst era inlägg:) Återkommer inom kort.

Nu skall jag faktiskt sätta mig framför tv´n en stund och försöka slappna av litet.