Fy sjutton vad kallt det blev.

På söndagen sjönk temperaturen drastiskt. Från runt 20 grader till 4-7 grader och nordanvind. Jag och Maria klev upp tidigt och åkte för att titta på Westerntävlingar en stund på LB Western. Vi såg bara Team penning-delen. Jag är inte så insatt men det var väldigt roligt att se.

Ryttarna tävlar i lag om två och två. De skall fösa kalvar från den ena fållan till den andra. En kalv i taget och i en bestämd ordning. En ryttare föser och den andra vaktar "hålet" mellan fållorna. Det går på tid och de som har flest kalvar i rätt fålla vinner. Smiter någon tillbaka eller om fel kalv smiter över till fållan blir det noll poäng, som jag fattade det. Det var kul att det var både rutinerade och nybörjare som tävlade. Kalvarna verkade faktiskt tycka det var roligt med.

Vi tog många bilder, men jag valde ut några där ryttarnas ansikten inte är med förutom på vår kära granne A på Sessan som vi naturligtvis hejade lite extra på.

Skulle det vara någon ryttare som önskar att jag tar bort foton eller tvärtom vill se mer av sig själv så lämna en kommentar. Jag publicerar inte kommentaren om ni inte vill. Jag kan maila foton också om någon vill ha.

Efter detta var vi riktigt frusna. Det blev en fika hos Maria vid kaminen. På eftermiddagen tog vi en 6.5 km promenad med Marko. Maria är duktig och promenerar nästan dagligen. Det är perfekt för mig att hänga på med en häst. Vilda får litet draghjälp och jag har litet stöd om Marko skulle bli rädd. Mats orkar inte gå så långt med sina krämpor tyvärr.

Marko skötte sig exemplariskt. Han lydde alla kommandon som vi övat på: Ptrooo, trava, smack, back, Stilla! Han fick ett rakt eggbett som jag skaffat, i munnen och var helt nöjd med detta. Han kunde till och med sno åt sig av vegetationen, tugga och svälja;) Han var inte orolig och gnäggade inte när vi gick ifrån Vilda. Hon var ganska snopen att vi gick så långt bort utan henne.

I skogen var han kolugn. Han hade dock lite problem med att lyfta fötterna för alla rötter, men det blev bättre efterhand. Han reagerade med att hoppa i sidled när vi passerade en fladdrande presenning, men lugnade sig snabbt.

När vi började närma oss slutet på rundan var det mer öppet landskap, med fårhagar på båda sidor om vägen andra hästar. Hundar i en trädgård och närhet hem. Då blev han spänd som en fiolsträng och gnäggade och jag blev väldigt medveten om hur stor han är och hur liten jag är;) Men han lyssnade fint trots alla intryck. Han blev lite snabb och taktade lite, men lyssnade på ptrooo och sakta! Det var bara att göra lite fler repetitioner så att jag visste att han inte stängde av för att låta instinkterna styra. Väldigt nyttigt för liten häst och jag är faktiskt imponerad av hans lugn och lydighet. Han verkar lita på mig otroligt mycket.

Maria tog fina bilder på oss. De kommer inom kort:)

Efteråt var jag trött och jobbade sedan hela natten. Det går bra när man jobbar en enkelnatt, men det tar några dagar att hämta sig.

Ha en bra dag alla!