Sparvöga

Alla inlägg den 24 oktober 2012

Av Viveca - 24 oktober 2012 10:46

...och lyssna på min kropp som igår sade till mig: -Ta det lugnt, detta genom att förse mig med en huvudvärk som hette duga och som jag direkt kände igen som bihåleinflammation. Jag har en benägehet att få det en eller ett par gånger per år.


Hovslagaren hittade en hovböld som var på väg att mogna, vilket var skönt då är det ju inget värre.

 


Pga leriga hagar måste Marko stå inne tills han är symtomfri och sedan gå i en torr hage. Hmm, var jag nu skall hitta den. Har idag inspekterat våra hagar och enda hyfsat torra stället är ridbanan där det har regnat ned mängder med ekollon. Så då är frågan om jag skall ut och försöka plocka upp dem eller hitta en torr del i vinterhagen att stängsla in?


Gårdagmorgonen började mindre bra då denna syn mötte mig när jag skulle ut och ge de "instängda" hästarna frukost:

 


Houdini- Vilda, tänkte jag, men såg sedan att jag inte haspat ordentligt då det finns två lägen på haspen. Jag hade till och med tagit en bild på kvällen på boxdörren och inte sett detta.

 


Jag vet inte hur länge hästarna varit ute, men det kan ha varit hela natten efter höet tagit slut. Bandaget var i alla fall helt lerigt, visserligen mest på utsidan vilket jag märkte när jag bytte, men, men då var det ju redan av.

 


Lite huvudbry för hur jag skulle kunna sysselsätta Marko i boxen hade jag eftersom han varit livrädd för hönätet och halm har vi ingen. Men såg att han tjuvåt ur Vildas hönät och det gick finemang hela dagen igår att äta ur nätet. Han äter dessutom lite i perioder och inte som Vilda som är klistrad vid nätet tills det är tomt. Marko funkar alltså att ge fri tillgång.


Ovan som jag är vid att ha hästarna instängda så blir jag väldigt rastlös och springer och kollar Marko hela tiden. Jag känner mycket tryggare med att de går ute dygnet runt. Säkert bara en vana.


Igår tog han det hyfsat med ro och Vilda får bara gå i hagen närmast ladugården för att han inte skall bli alltför orolig. Däremot vill jag inte ha henne för nära boxen då hon är en pillfia utan dess like och skulle säkert försöka låsa upp dörren för Marko.

 


Idag är han mer rastlös och boxvandrar, gnäggar, sparkar på boxdörren med framhovarna samt krubbiter trots hönätet. Kanske ett friskhetstecken. Idag har jag inte känt någon puls i benet men däremot hade han puls i båda fram igår kväll, samt var lite varm även över den vänstra framhoven. Idag känns den helt ok igen.

   


Jag tror att han blir mindre orolig om jag inte springer och kollar honom hela tiden för matte kan ju betyda utsläpp...


Mockningen klarade jag av igår tack vare att han ändå hade gått ur boxen. Idag vet jag inte riktigt hur jag skall kunna få in skottkärran utan att han sticker ut. Ett alternativ är att dra på skyddsdojan som jag tillverkat av en regnhuva, och låta honom komma ut precis utanför boxen där det inte är helt torrt men inte så djupt. Risken är dock att han vägrar gå in igen och står han utanför för länge så tar han nog sönder huva och bandage i gruset.


Det är inte förrän man använder sakerna man märker vad som fungerar bra och mindre bra. Boxdörren borde ha varit hängd åt andra hållet. Det hade varit lättare att släppa ut en häst åt gången då. Nu är det ont om plats och hästen måste ha tillräckligt öppen dörr för att kunna vända. Det är tur att Vilda som är den som får bli utsläppt är orädd och snabb att springa ut. I morse gick det galant.


Efter att ha sprungit som en orolig höna igår och kollat till Marko varvat med små korta koppelpromenader med Doris bestämde jag mig för att vila en timme på soffan.


Då ringde telefonen. Det var en granne som träffat på två lösa hästar i området. Han undrade vems de var. Det var de hästarna som går i hagarna jämte vår vinterhage, men jag hade tydligen fel när jag hänvisade till den jag trodde var ägarens pappa som jag tror äger marken.


Jag, en av styvdöttrarna och hennes pojkvän stack ut med morötter och grimmor. Vi träffade på hästarna ganska snart, men de fortsätte trava längs grusvägen för att ibland vända sig om och glo lite på oss. Min hjärna gick på högvarv för att komma på vilken hage längs vägen vi skulle kunna lura in dem i.


Älgarna har rivit staketet på vår sommarhage. Jag slängde ett öga på en annan hage där en granne haft lånehästar och hagen var tom samt hel. Jag öppnade den för att förbereda även om hästarna passerat. Samtidigt slog jag en signal till de som äger gården dit hästarna verkade styra sin kos, eftersom den gränsar till en större väg. Jag bad dem gå ut och spärra vägen. Fick då reda på att en bil var på väg från andra hållet, vilket var tur, för hästarna vände upp mot en grusväg och in på en tomt i stället. Jag knackade på och den unga tjejen som haft lånehästarna öppnade, sprang ut och hämtade en spann kraftfoder.


Hästarna stod nu vid gaveln på huset vid ett äppleträd och funderade.


Jag fick reda på att det var stängsel mot skogen bakom i just den hörnan. Tjejen och styvdotterns pojkvän som fått med sig Vildas grimma skickade jag runt huset från ena hållet medan jag gick åt andra hållet mot hästarna.


Styvdottern fick order om att spärra grusvägen och göra sig STOOR om hästarna skulle försöka komma förbi henne.


Jag fick mutat den ena misstänksamma hästen med morotsbitar och på med grimman. Den andra blev lite orolig men höll sig nära kompisen och gick sedan fram och körde ner mulen i krafthinken. Jag lämnade över "min" häst till "pojkvännen" som fick hålla ett extra grepp om grimman som var lite för stor. Tog en näve kraft ur hinken och fick på häst nr 2 grimman.


Sedan tog vi ned hästarna till hagen som jag öppnat och kollade att det var ok att de kunde gå där så länge. Jag sprang sedan ned till gården för att kolla om ägarna var lokaliserade. Det var de.


Då kom en bil och den skulle tydligen innehålla hästägarna. Det var ett äldre par som tydligen fött upp den ena hästen men lånat ut den. Den riktiga ägaren var kontaktad och skulle komma så fort som möjligt. Paret hade grimmor med sig, men jag avrådde dem från att släppa hästarna i deras gigantiska hage då min misstanke var att älgarna rivit staketet någonstans.


Ganska snart dök ägaren upp med transport och hästarna skulle få komma hem till stallet.


"All`s well that ends well", puh. Men jag blev lite piggare en stund i alla fall;)



ANNONS

Presentation

Hästarna

  

Vilda f. 2006

Korsning Nordsvensk brukshäst/Gotlandsruss

 

 

Marko f. 2008

Nordsvensk brukshäst 

f: Bronco 1980

m: Vega 22825

Vädret

Vädret Henån

Senaste inläggen

Länkar

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

För ett år sedan

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sparvöga med Blogkeen
Följ Sparvöga med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Citatet

"I framtiden kommer varenda kotte att vara berömd i en kvart"  Andy Warhol

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se