På Nyårsafton fick Vilda på sig sadel för första gången. Efter intensivt nosande på sadeln åkte den på. Hon brydde sig inte ens om när jag spände gjorden. Duktig häst! Ute paddocken gick hon med huvudet sänkt, så lite ovant kändes det nog.

Dagen före fick Ebba hänga på henne och även sitta upp. Det var inga problem med det heller. Ebba fick åka med 10 meter ungefär, sedan satt hon av och klappade den lilla Vilda.

Idag tränade vi lite i paddocken igen. Vilda var lite pigg och busig till en början, men lugnade sig efter några rundor. När hon väl varit duktig och följsam en stund trodde hon nog att hon skulle få vila för hon segade som en gammal ridskolehäst, maskning kallas det.

Då testade jag att tömköra en liten stund. Hon var mer koncentrerad idag och det dröjde längre innan hon började vända sig om och gå efter mig än sist. Rullade sig gjorde hon dock så fort vi kom in i paddocken. Jag tror det är gjorden hon försöker få av sig. Det blir till att vänja henne av med detta. Inte så kul att rida en häst som skall rulla av sig sadeln. Då har vi en liten utmaning igen. Det handlar nog bara om att avleda henne när hon visar tendenser att börja rulla sig.

Idag tömkörde jag utan medhjälpare. Det gick väldigt bra i början. Efter en stund undrade Vilda varför jag gick bakom hela tiden, så hon försökte gå efter mig istället. Det resulterade i en massa små volter hit och dit. Hon fäller kopiöst just nu och tar varje tillfälle i akt att klia sig, mot allt inklusive mig. Till sist rullade hon sig mitt i paddocken med tömmar och allt.

Inte världens bästa koncentrationsförmåga idag, alltså. Hon lydde i alla fall mina kommandon, så vi får vara nöjda med det. Hon artar sig. Till slut blir hon nog en fin liten kör- och ridhäst.

Igår var det dags att pröva lite tömkörning igen. Ebba hjälpte till. Den här gången var gjorden inte lika poppis när den skulle på. Nu visste Vilda att det skulle spänna runt magen, så hon sparkade lite under magen. När den väl var på var det inga problem. Hon fattade hjälperna perfekt och brydde sig inte ens om att den nya unghästen galopperade och gnäggade i hagen bredvid. Hon verkar tycka att det är väldigt roligt. Efteråt var hon lugn som en filbunke både i stallet och på väg tillbaka till hagen. Ebba ledde henne själv utan problem. Hon brydde sig inte ens när det kom bilar.

I måndags var hovslagaren här och hans elev hade fått verka Vilda. Hon hade sparkat honom och dragit sönder ett grimskaft. Suck, att hon aldrig ger sig. Det är väl russet i henne som fortsätter att envisas.

Jag är glad att hon låter mig ta hovarna nu i alla fall. Jag hoppas att vi kan jobba bort detta beteende också. Med tanke på hur mycket hon utvecklats under det året jag haft henne, så finns det hopp.

Ovan: Lite uppmjukning med Mats före tömkörningen 

Idag har vi tömkört Vilda i paddocken. Hon var jätteduktig. Det gick väldigt bra med Duallygrimman.

Hon brydde sig inte om varken tömmarna eller gjorden. Tog bara ett steg bakåt när jag spände gjorden lite extra.

Det blåste mycket idag och när vi gick från hagen var hon väldigt uppspelt. I paddocken skötte hon sig exemplariskt.

Allt markarbete och alla promenader med den eviga träningen på att göra halt och backa visade sig ge god utdelning. Hon gjorde fina halter och stod still, backade med hjälp av kommando och lätta tag i tömmarna. Vi får träna på att göra snyggare vändningar med mindre buffande på medhjälparen (Mats).

I stallet efteråt lyfte hon hovarna självmant. Jag behövde inte dra upp dem ("med rötterna") som jag brukar få göra. Hurra! vilken mogen liten dam :)

Idag provade vi den nya Dually-grimman.

Efter att ha tittat på instruktionsfilmen med Monty Roberts var jag först lite skeptisk. Jag tyckte att han var väldigt hård och var rädd att det skulle bli en maktkamp istället för något positivt. Anledningen till att jag skaffade grimman var att vi behöver komma vidare med träning och samverkan. Det går väldigt bra nu(efter totalt godisstopp), men jag behöver få henne mer uppmärksam och lyssna snabbare på kommandona. Hon är bäst av alla på att backa på kommando i af.

Sagt och gjort. Efter lite justering passade grimman perfekt. Vilda fattade snabbt hur den funkade. När hon var istadig och inte vill gå framåt tog jag ett tag i den och när hon gick framåt fick hon omedelbart eftergift. Samma sak när hon inte stannade direkt på kommando. Efter lite testande var hon följsam som aldrig förr. Med enbart röst eller kroppsspråk fick jag henne att stanna backa och gå framåt precis så långt jag ville utan minsta ansträngning från min sida. Hon var dessutom nöjd med att vara duktig och hade öronen framåt och uppmärksamheten riktad mot mig hela tiden.

Naturligtvis fick hon lov att vara häst med. Hon ansade gräset längs vägen och rullade sig mitt på grusvägen. Idag har vi varit i total balans jag och Vilda. Jag är jätteglad och det verkar Vilda ocskå vara:)

Har nu inskaffat en clicker och fick med hjälp av den och belöning(godis) Vilda att gå till stallet utan problem.

Idag blev hon väldigt tiggig och nafsig. Hade tänkt att lära henne lyfta hovarna med hjälp av clickertärning, eftersom jag fått muta henne med en spann med mat/äpplebitar för att kunna kratsa dem. Det har funkat bra, men jag vill ju att hon ska kunna lyfta hovarna och stå still utan mutor. Hon blir dessutom väldigt tiggig av detta då hon tror hon ska få något så fort jag binder upp henne utanför stallet.

Tog därför med mig en spann som jag kastade en bit morot i när hon lyfte och jag klickat. Hon dansade runt och försökte putta undan mig och nafsa. Till sist bet hon mig i ryggen. Detta har inte hänt sedan i april, då vi hade vår maktkamp se inlägg: http://perasperaadastra.bloggagratis.se/2008/04/16/646573-nya-tag/

 Jag vet inte hur många gånger jag bestämt mig för att inte ge henne godis. Det har efter ett tag gått jätte bra, men så märker jag att hon anstränger sig mycket mer när hon får godis, än bara beröm och en klapp. Sedan slutar det med att hon blir för "på" även om jag inte ger henne något om hon inte gjort det jag bett henne om. Hon fick naturligtvis en tillrättavisning direkt när hon bet mig, men sedan försäkte hon trängas i hagen m.m Vilket vi hade jobbar bort, suck! Varför är jag så jävla dum och tror det ska gå bättre denna gång. Jo, jag trodde att jag hade ledarskapet klart, men det finns nog en del kvar att jobba på där. Det är bara att börja från början igen! Inget godis!!!!!!!!!!!

Lösningen på hovlyftproblemet har jag inte, men hon lyfter, sedan hänger hon och dansar runt, så hovarna blir ju inte kratsade(utan spannen, då står hon snällt hela tiden). Förut sparkade hon med vä bakhov se tidigare inlägg. får hoppas att hon inte gör det igen. Hon försökte dock med hovslagaren sist.

Nu går hästarna i sommarhagen och har det jättebra. Vilda har två "bästisar", vilket är roligt, men nu vägrade hon att gå till stallet häromdagen. Hon var istadig på väg dit och stannade hela tiden. När vi nästan var framme förskte hon rusa och putta undan mig och tjöt.

Som tur var hade jag min sambo med som fick hjälpa mig att lugna henne, men till stallet kom vi aldrig. Vi vände mot hagen igen och då gick hon så snällt så.

Det finns för- och nackdelar med en trivsam flock.

Då har vi något till att träna på ;)

Jag tänkte för övrigt pröva med clickerträning. Var på väg att beställa en clicker för 11,95 men frakten kostande 100:-, så jag får försöka hitta en sådan någonannanstans.