Sparvöga

Inlägg publicerade under kategorin Träning med Vilda

Av Viveca - 27 november 2009 12:18


Nu har jag hittat en ny funktion på facebook, man kan få koden på filmer man lagt in där (kanske en gammal funktion). Hittade detta gamla klippet på min äldsta dotter A och Vilda. Är drygt ett år gammalt:




Det har blivit lättare att lägga in videos nu här också och bilderna behöver man inte betala för längre. Toppen!

ANNONS
Av Viveca - 27 november 2009 08:41

Efter att jag pratat med veterinären igår ringde den andra veterinären upp. Hon trodde det var svampangrepp som orsakade såren och trodde inte på löss. Hennes behandlingsstrategi var att torka ut, gärna med hårtork. Beskrev jag problemet så olika för dem?


Bestämde mig för att först avlusa för säkerhets skull och sedan torka ut samt försöka återfetta om såren ser torra ut, men nu ser de hårlösa partierna mest svampiga ut efter allt regnande. Det är inte lätt att hålla en häst torr i detta väder.


Jag fick hjälp att avlusa Vilda av den snälla stallägaren igår kväll. Fy vilket äckligt medel, såg ut som spackeldamm och det sved i ögonen och näsan efteråt.


   Här är medlet: Bekämpningsklass 3, är nog lika giftigt som det ser ut.


Vilda var urduktig! Där ser man, jag som trodde det skulle bli brottningsmatch. Hon var skeptisk till en början, men jag startade med bogen och längre ned på halsen så hon fick vänja sig innan jag tog de mer känsliga ställena. Med hennes mule i en hink med foder fick jag perfekt läge att pudra i manen. Medlet verkar vara ganska uttorkande i sig så det kan ju bli en positiv biverkan om inte annat.


Liten häst fick sedan komma in i boxen och låta medlet verka över natten. Idag verkar det inte regna så mycket heller.


Nu är strategin att försöka vänja henne vid hårfönen. Spännande!

ANNONS
Av Viveca - 21 november 2009 19:23

Klådan i manen verkade ha avtagit, men Vilda blir helt tokig om man vidrör manen eller försöker titta in i den. Igår stod regnet som spön i backen och hon verkar ha fått ett nytt sår som ser litet svampigt ut. Kala fläckar har hon också på flera ställen i manen. Blir inte klok på vad det är. Eventuellt regnskållor? Pälsätande löss? Kan dock inte hitta några parasiter, men det är svårt när hon är så misstänksam. Hon kämpar allt hon kan för att komma undan om man ens nuddar ett tagelstrå.


Pga min hand har jag inte ridit på länge och tänkte göra det idag med hjälp av M. Efter borstning av den lerinpackade hästen. Skulle så sadeln på plats. Då manen växer långt ned mot manken måste man stryka undan den så den inte kläms under sadeln. Vilda fick fullständig panik och gjorde allt för att komma undan. Hon ruskade sig och sadeln förflyttades bakåt. Det var inte lönt att börja om och eftersom jag inte vet om det är klåda eller smärta som stör henne tog vi av sadeln igen. Det blev en promenad i ställlet. Manen lät vi vara helt idag.


Upptill i pannlugg och den översta delen av manen kan man klappa och vidröra under viss skepsis från Vilda, men det verkar inte vara obehagligt. På måndag skall jag kontakta veterinären för det verkar inte vara någon "normal" klåda. Stackars liten, det finns nästan inget jobbigare än när det kliar. Hon verkar dock inte skrubba sig så mycket nu, kanske är hon mer öm istället. Svårt att vet. Hon är i alla fall inte allmänpåverkad. Pigg och glad var hon på promenaden, men lite irriterad när en gren kom när manen och när vinden blåste runt i den. Vi travade och skrittade gjorde halt och tog några matpauser längs vägen. Efteråt ville hon inte gå tillbaka in i hagen, kanske för att hon fick komma in lite tidigare igår för att torka upp i stallet. Vissa lär sig väldigt fort;)


Jag hoppas att veterinären kan lista ut vad det är och att hon får en behandling som hjälper snabbt.

Av Viveca - 4 november 2009 16:30

Nu är jag trött! Det blåser och är tre plusgrader ute, men det känns som tio minus i vinden.

Med huvudet fullt av planer på hur jag skulle få Vilda att tycka att "paddocken är ju ett fantastiskt roligt ställe" begav jag mig till stallet.


Hästarna var allt annat än pigga idag. "Äta, spara energi, äta, spara energi", tycktes de tänka hela högen. Vilda försökte gå iväg när jag kom med grimman, vilket inte händer särskilt ofta. Hon brukar oftast gå med lös till grinden, när jag hämtar henne. Förmodligen misstänksam pga att jag pillat i manen det sista, vilket hon gör allt för att undvika.


Hon stoppade huvudet i grimman trots allt och följde snällt med till stallet. Men manen fick jag helst inte röra. "Stå stilla! upprepade jag gång på gång. Liten häst stod stilla tills min hand närmade sig manen, flyttade sig framåt, bakåt, åt sidan, knödde och höll på. Till sist tog mitt annars så ganska stora tålamod slut och jag siktade där manen redan var missfärgad av Gentiana violett och hoppas att jag träffade såret. M har inte haft tid att följa med det sista, men jag behöver någon som kan avleda detta envisa lilla russ;)


Sedan ut till paddocken som var förberedd med två små hinder, morötter i fickan hade jag (framtiden visar väl om jag är helt dum som ger belöning igen).


Så gjorde vi en liten volt, kom fram i trav (jag sprang bredvid och höll i grimskaftet). Hoppade över båda hindren. Duktig! Massor med beröm och en morotspeng. Aha! Vilda fattade snabbt. Nästa gång sprang jag bredvid utan grimskaft, Åh Duktig igen! Nästa gång: Nej! vill inte trava! Ny volt, hoppade över ett hinder och tittade efter en morot. Nej! Det var fusk, sade jag. Liten häst traskar bort till gräskanten och belönar sig själv. Sedan prövade vi i andra varvet. Vilda kliver långsamt över bommen och river, ingen fara säger jag. Vi prövar igen, tvärstopp! Vi tar vänster varv igen. Liten häst travar och sniker ut innan hindret. Vägran! tänker jag. Vi prövar igen! Liten häst vill inte trava, stannar och suckar. - Vad ska detta vara bra för, tänker hon. -Jag måste ju äta och spara min energi.


Liten dum ägare visar morotspåsen, travar hoppar över båda hindren och avslutar i galopp:) Belönar sig själv med en morotspeng. Liten häst drar en djup suck och vandrar bort till gräset.


Ungefär så gick det hela till! Sedan var jag trött och svettig. Vi gick till stallet efter lite följa John i paddocken, då var hon jättelydig.


Borstning och lite godis i spannen och sedan tillbaka till de andra. Liten dum ägare galopperade runt ett par fällda träd och hoppade över dem. Liten häst suckade och fyllde på med ny energi.

Av Viveca - 31 oktober 2009 18:31

Idag stallas hästarna in.

Passade därför på att schamponera Vildas man och svans ordentligt med klådstillande och mjällborttagande schampo. Hon var jätteduktig, men gillade inte när jag försökte pilla bort lös sårskorpa från ytterligare ett äckligt sår i mankammen. Eftersom varmvattenberedaren gett upp, fick jag värma vatten i vattenkokaren och blanda till ljummet vatten i en hink.


Vilda njöt faktiskt av tvätten, sedan torkade jag henne med handduk och smorde in hela mankammen och svansroten med Salicylsyrevaselin blandat med Caress(mjukgörande). Såret sprayade jag med Gentiana Violett, och hoppas att behandlingen ska göra susen. Efter hårvården tömkörde jag en stund i paddocken, dock med tömkörningsgjord i stället för loksele pga såret. Efter att hon stannat några gånger för att kolla in vad stallägaren gjorde i hagen bredvid paddocken och kikat efter några andra hästar på ridtur på vägen började hon lyssna efter lite tjat från mig. Det gick riktigt bra även om hon var litet motvillig till att trava till en början.


När jag efteråt fått på grimman runt halsen i stallgången och precis fått av tränset, hoppade Vilda ut baklänges genom stalldörren som stod öppen. Samma taktik som vid transportlastning;) Jag följde med av bara farten och sedan stod hon lugnt utanför med grimman runt halsen och tömmarna hängande över ryggen i gjorden. Det var bara att sätta grimman på plats, då hon stod helt stilla och lugnt. Sedan tillbaka in i stallgången och denna gång stängde jag dörrarna snabbt. Varför hon gjorde så kan jag bara spekulera i, kanske var hon trött på mitt fixande med manen sedan innan? Det är dock inte bra när de kommer på att de kan komma loss, men förhoppningsvis var det en engångsgrej. Sedan stod hon så fint och fick hovarna kratsade och hålväggarna rengjorda och behandlade.


En spann med belöning i boxen fick hon. Och försökte själv leta reda på mer i torven.


Sedan tillbaka i hagen, nöjd och glad.


Det var riktigt mysigt att göra iordning för natten i boxen. Höet, vattnet och kvällsmaten är på plats och i skrivande stund är nog även hästarna på plats i stallet.


Ha en bra kväll!

Av Viveca - 26 oktober 2009 16:00

Igår var det dags för ridträning igen. Tränaren kommer ungefär varannan helg till stallet. Jag har dock jobbat nästan varje helg hon varit där samt att Vilda blev sjuk. Därför blev det andra gången vi var med igår.


  


Vilda är inte jätteförtjust i paddocken som jag nämnt tidigare. Hon har dessutom börjat med något nytt: Att flytta ut rumpan precis när jag ska sitta upp från pallen. Igår var hon extra envis och till sist fick M hjälpa mig upp. Jag fick beröm för mitt tålamod när jag gång på gång flyttade pallen efter hästen och hästen till pallen, men eftersom tiden gick (något som jag inte brukar bry mig om annars)gav jag upp. Väl uppe blev det i vanlig ordning lite demonstration av hennes berömda vilja. Hon travade som en galning när vi skulle skritta runt och vägrade gå framåt och trava när vi skulle göra det. Till sist fick jag henne med mig och hon frustade nöjt ibland.


Några ställen i paddocken inbjuder dock till vila tycker Vilda. Vid husse, grinden, tränaren och när vi ska svänga över ridbanan i trav. Man vet aldrig kanske är de andra människorna snälla och säger till puckot på ryggen att nu ska Vilda vila. Därför fick jag använda spöet att dutta med som tillägg till mina frenetiskt arbetande skänklar.


Min sits behöver verkligen jobbas på, då jag i min iver att tänka framåt just hamnar mer och mer framåtlutad och skänklarna åker upp. Nu har jag fått hemläxa på detta. Vilda är rolig hon trivs trots allt med ridningen och vinklar öronen mot mig uppmärksamt hela tiden, men ändå så vill hon bestämma lite själv.


Vi tränade på att göra halt (när jag bestämde). Och sedan komma fram i skritt igen. Tränaren sa -Du kan göra "det där" vid elstolpen. Hon sa att Vilda är så lyhörd så hon snabbt lär sig kommandon, därför vågade hon inte använda ordet halt;) "Stanna" brukar vi använda som kommando annars, och stannar gör hon mer än gärna.


Det svåraste var att behålla traven när vi vände över ridbanan, men till sist lyckades vi (slutet av filmen). Vi skulle sakta av när jag bestämde det. Därför började jag redan innan svängen. Det skulle vara till skritt, men blev halt istället. Hon var så trött då, så till sist nöjde jag mig med ett par steg fram.





Lägger till filmen från förra träningen (090719), mest för att jag själv skall kunna jämföra:


Hon fick mycket beröm och god mat i stallet, min duktiga envisa lilla snutta. Hon verkade inte direkt fysiskt trött. Varken anfådd eller svettig var hon.


Tränaren tyckte att sadeln satt väldigt bra och att Vilda verkade trivas med den, eftersom hon jobbade fint med ryggen, sökte sig nedåt och fick in bakbenen bra under sig. Tränaren är även sadelutprovare, så det känns himla bra att få bekräftat att sadelvalet är rätt.


Nu har jag en del att öva på när det gäller sitsen och skall ta med mig detta samt det jag lärde mig på CL´s kurs och träna, träna träna. Hoppas nu att det torkar upp litet så vi kan rida åttor runt träden i skogen istället för att harva i paddocken;)




Av Viveca - 7 oktober 2009 18:49

Det blev en underbar ridtur trots att det blåste halv storm. Lite tittig var hon dock. Soptunnor ska ju inte ligga ned utan stå upp(skumt!). Ett litet hopp förbi första liggande soptunnan, som hon sedan undersökte ordentligt. Sedan glodde hon mest lite skeptiskt på det som verkade konstigt i blåsten.


Fr är snabb som sagt. Han skrittar i travtakt så vi fick trava ikapp flera gånger. Vi tog även en liten galopp på vägen hem. Vilda förstod direkt galoppfattningen. Denna gång är jag säker på det:) Fr var väldigt snabb även i galoppen och Vilda galopperade snabbbare och snabbare. Tyvärr var jag tvungen att hålla tillbaka henne en del för att inte ramla av. Den bomlösa sadeln är bra, men den ger inte något jättebra stöd när det går undan. Ingen avramling dock:) Vilda fick pusta ut efter galoppen och sedan fortsatte vi hemåt. Hon var lite andfådd efter galoppen, men inte mer än den andra hästen. Hon var varken svettig eller speciellt trött efter ridturen. Skönt att veta att kondisen är helt ok! Lite trött i huvudet var hon kanske efter alla intryck som blåsten gav.


Det känns att hon bär upp mig bättre nu och hon vinglar inte heller som tidigare. Istadigheten var som bortblåst och det funkade t.o.m. riktigt bra i paddocken innan vi red ut. Vi kunde rida egna vägar utan att hon försökte springa till I och Fr.


Nu är jag lite mör i benen och rumpan, så i natt sover jag nog som en stock.


Ha det bra alla och tack för att ni läser och kommenterar!

Av Viveca - 29 september 2009 20:44

Idag tyckte jag att Vilda gick lite konstigt igen, som att det låser sig vid vänster armbåge(precis som jag tyckte sist)? Inte någon rikitig hälta denna gång utan mer "stelt", och väldigt svårt att bedöma. Hon travade av egen fri vilja, men hon galopperade ju frivilligt när hon var halt senast så det säger inte så mycket.


Kände över henne. Hon verkade reagera lite grann ovan knäet och nedåt i vä ben, men inte vid armbågen. Hittade ingen svullnad och ingen riktigt öm punkt. Hon fick lite massage, sedan gick vi ut i paddocken och löshoppade efter uppvärmning lite försiktigt ett par gånger i varje varv.


Hon var lite motsträvig till en början, men eftersom jag var ensam så var belöningen "varsågod (och gå till gräset)", vilket hon snabbt fattade. Andra hoppet avslutade hon knappt innan hon körde ned mulen i gräset och belönade sig själv;) Hon brukar tycka det är väldigt kul att hoppa(de få gånger vi gjort det), men idag tog vi det försiktigt eftersom jag inte var säker på hur hennes ben mådde. "Hindret var mellan 30-40cm högt så det var bara ett litet skutt, men hon fick inte riktigt med sig vä fram och slog i ett par gånger. Hon har å andra sidan ingen jättebra hoppteknik och är mest inställd på att få äta;)


Blev inte klokare efter detta, får se hur benet verkar imorgon.

Presentation

Hästarna

  

Vilda f. 2006

Korsning Nordsvensk brukshäst/Gotlandsruss

 

 

Marko f. 2008

Nordsvensk brukshäst 

f: Bronco 1980

m: Vega 22825

Vädret

Vädret Henån

Senaste inläggen

Länkar

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

För ett år sedan

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Sparvöga med Blogkeen
Följ Sparvöga med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Citatet

"I framtiden kommer varenda kotte att vara berömd i en kvart"  Andy Warhol

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se