Säger som Ann det är inte lätt att fota sig själv med hästarna. Här från den 7/3, ser ni snön? Den är borta nu, även om den försökt komma tillbka några gånger.

I torsdags var jag uttråkad och rastlös. Mats har jobbat på annan ort de senaste veckorna och jag som gillar att vara ensam kände mig plötsligt väldigt uttråkad. E hade åkt till sin pappa pga studiedag på fredagen. Jag iddes först inte hitta på något med hästarna heller. Till sist tog jag mig i alla fall ut i hagen med borsthinken någon timma innan det skulle bli mörkt. Speciellt Marko rullar sig mycket nu när han börjar fälla lite smått.

Marko började inventera hinken i vanlig ordning och lyfte ur flera borstar för att sedan välta alltihop.

Jag såg min chans att lära min väldigt uppmärksamme elev något totalt onödigt, men kul. Han fick plocka upp borsten ovan i läderremmen. "Borste" blev kommandot. Han slängde med den fram och tillbaka för att sedan släppa den "Kasta" blev nästa kommandot. Efter några omgångar plockade han upp och kastade borsten på kommando. Detta utan godis dock för det hade jag inte med mig ut.  Men ett rungande "BRA" varje gång han försökte eller klarade sin uppgift räckte gott och väl. Nästa steg blir att lära honom plocka i alla borstar i spannen när han vält den.

Plötsligt var matten inte så uttråkad längre och båda hästarna verkade vilja ha fler uppgifter. Vilda är lite mer luttrad så hon tyckte att den där borstleken var väldigt tråkig efter två omgångar (och belöningen var nog för knaper).

Då fick matte för sig att löshoppning kanske kunde vara något.

Drog in ett par gamla däck och en stolpe i hagen. Utrustad med en liten hink med lock på innehållande morotsslantar, en pisk och två spänner satte hon igång.

Den lilla luttrade fattade direkt och tog första skuttet medan Marko tittade på.

Marko var med på noterna direkt, men det blev mest kliv över stolpen/bommen. När jag höjde något så rev han och blev väldigt skeptisk. Han försökte komma runt hindret, men fattade snabbt att då blev det ingen morot. Han försökte göra halsen längre för att kunna nå belöningen ändå trots att han stod kvar på andra sidan hindret.

Så det gick bäst i början. Det var bra att ha en pisk att få undan hästarna från varann.  För det blev en del konkurrens (vilket jag trodde) om belöningen.

Stackars Vilda fick inte komma till igen. Marko skulle ha hindret, matte och morötterna för sig själva. Det funkade ju inte något vidare med framåtdrivningen heller då jag inte kunde vara på båda sidorna om hindret samtidigt. Men med en häst åt gången och grimmor på så tror jag faktiskt att det skulle fungera. Vi hade roligt en stund i alla fall, fast det var lite synd om Vilda som faktiskt var väldigt duktig.

Fredagen tillbringade jag med kollegorna på föreläsning om ICF-klassifikationer som skall användas istället för Vips-modellen vid dokumentation. Sedan fördes även andra begrepp och modeller in som NANDA och KVÅ. Lätt förvirrad, men kanske något klokare var jag ganska trött när jag kom hem. En tankeställare fick vi nog allihop när föreläsaren diskuterade ordinationer. Läkaren ger ordinationer. Sjuksköterskor beslutar om omvårdnadsåtgärder. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter bara "gör". Är detta ett gammalt led i den manliga respektive den kvinnliga "pondusen"?

Om det vi som inte är läkare gör också är ordinationer så är det mindre sannolikt att de som skall utföra ordinationerna inte utför dem. Helt otroligt bra för patienterna.

T.ex så kanske man får strunta i städningen i hemtjänsten om tiden är knapp och istället utföra förflyttningsträningen som är ordinerad av legitimerad personal. Det kommer i sin tur signalera till chefer inom omsorgen att det behövs fler händer så att även städningen blir gjord. Det kommer innebära att rätt saker prioriteras hoppas vi. Tänk att ord faktiskt kan ha en sådan betydelse. För hur många struntar i läkarens ordination? En liten "åtgärd" som att vända patienten regelbundet i sängen för att förhindra smärta, lunginflammation, trycksår etc. den kan man ju ta med en nypa salt;) Men är samma sak uttryckligen en ordination så blir det gjort.

Igår var jag och Mats på Lyckans gård och såg en demo med Lisa Johansson i Centrerad ridning Mia Söderberg Optimia och Sofia Thorberntsson Biolight.

Den var mycket givande och speciellt Centrerad ridning är något som jag vill lära mig mer om. Jag använder Sally Swifts bok till och från, men skulle behöva lite handledning så att jag känner när det jag gör är rätt. Det är svårt att rida med boken i knät- En tanke är att dra ihop ett gäng, låna en paddock och ta dit Lisa. Kanske kunde man ha en heldag med fika, lunch etc. som en rolig och lärorik dag. Är någon intresserad?

Jag återkommer med mer tankar om gårdagen. Nu skall havremopparna få lite sysselsättning.

Ha en skön söndag alla!

 

Ann

20 mars 2011 12:07

Fin bild på dig och Marco (måste det väl vara)den första!
Kul, det där med löshoppning, kanske skulle göra något liknande i hagen hos mina och se om någon blir intresserad! :)

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

20 mars 2011 14:29

Det är ibland svårt att hålla uppe koncentrationen när man är i hagen. Jag anser att det är deras revir och därför ingen riktig "arbetsplats" Vi kan leka/träna, men går någon iväg, äter, rullar sig etc. så är det ok. Därför tycker de ofta att det är kul, men man får inte ha för höga förväntningar på vad man åstadkommer. Det kan bli riktigt rörigt med;)

Jag ser det mest som ett sätt att umgås och ett sätt att stärka kommunikationen. På "ridbanan" är det jobb som gäller och även om det är en åkerbit precis som hagen så jobbar vi där. Där kräver jag mer uppmärksamhet av dem. De lär sig snart skillnaden. Överhuvudtaget använder jag ibland platser för att repetera saker. Dvs samma plats =sasmma övning. Hästar är fenomenala på att komma ihåg platser samt att koppla dem till händelser därför är det smart att utnyttja det. Idag har jag hittat en backe på vägen att öva galoppen i. Det var för halt på åkern.

Vilda får draghjälp av Marko som galopperar i hagen bredvid och jag kan befästa kommando och hjälper, vilka inte sitter helt hundra ännu. Jag kan sedan testa om hon fattar undan för undan.

 

kicki

20 mars 2011 15:54

vad ballt!! du kan säkert lära honom en massa skoj om han fattade det med borsten så kvickt!

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

20 mars 2011 18:31

Ja han verkar vara väldigt lättlärd. Vilda har också otroligt lätt att lära. t.ex kommandon och ord överhuvudtaget, men hon är inte alltid lika road av mina dumma påhitt;)

 

Stina

21 mars 2011 05:57

Marko verkar vara en lättlärd kille, du får ta och fortsätta på den där banan med borstarna så kan han snart hjälpa till med vårstädningen på gården =)

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

21 mars 2011 14:41

Det var en bra idé Stina. Någon liten uppgift kan han ju få:) Nu är det snart dags att städa. Det skall bli skönt. Nu är det så grått och geggigt med en massa gammalt hösilage och plast som måste bort. Borde nog tvätta bilen med. Det är lite vårigt.

 

Gitte

21 mars 2011 22:12

Kul träning. Skickligt utan godis som belöning. Vi tränar "sätta på bogreflex utan att bli rädda". Trots morötter är det väldigt läskigt. Men lagom tills den inte behövs ska det nog gå bra.

http://www.nissebus.bloggagratis.se

Viveca

22 mars 2011 08:57

Vet inte om det är skicklighet. En motiverad häst kan man få att göra vad som helst om man bryter ned upppgiften i tillräckligt små bitar så den förstår.

Vad som motiverar hästen kan ju vara allt möjligt. Jag brukar smeka dem på pannan som belöning och alltid ett "Bra" direkt när de gjort det jag vill.

Att umgås och att det "händer" något kan också vara motiverande. Marko gillar att umgås. Vilda är nyfiken och social men har mycket mer integritet och blir fortare uttråkad, kanske för att hon är "testet" dvs den som jag gjort alla försök och "misslyckanden" med;)

Hon tackar aldrig nej till godis dock och i rena träningssituationer så är hon mycket känslig för beröm och eftergifter.

Ni får säkert ordning på bogreflexen. Det är kul att se när det går framåt. Ett tips kan ju vara att slänga saker över ryggen/kroppen på henne överhuvudtaget, så spelar det mindre roll vad det är sedan. Jag slänger grimskaftet över ryggen på Marko titt som tätt och drar det över hela kroppen. Låter det trilla ned i backen på andra sida etc. Han reagerar mindre nu men är lite känslig i sidorna och för plötsliga ljud.

Sedan skall man inte vara för försiktig. Mesar man för mycket så undrar hästen vad det är för konstigt som skall hända. Istället kan man överdriva ryck och tryck när man väl slängt på dem något. Bra med saker som låter t.e.x spännen som skramlar ramlar ned i golvet mm. När hästen visar att den slappnar av så berömmer/belönar man.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...