Hej alla! Idag blir det fullt upp. Först iväg och handla lite sedan skall lilleman bli tömkörd, äntligen har Mats tid att hjälpa mig. Ikväll blir det bio "Kokvinnorna" på Gullholmens biograf med ärtsoppa och punsch. Ett snabbt inlägg här och en video från torsdagen då jag hade jobbat natt och skulle jobba snart igen. Vad passar inte då bättre än lite lös träning i hagen?

Ann jag är ledsen, men bollen verkar komma till nytta igen.

Ha en bra dag alla!

Har jobbat fredag och lördag natt. På lördagen firade vi Mats barn som fyllt år alla fyra. Tre av dem fyller på samma dag. Vi var hemma hos deras mamma. Tycker man att det är ett zoo här så överträffar de det med råge. Hundar, hundvalpar, katter, ankor och höns i en salig, men härlig röra. Kontentan blev dock att jag är ganska trött efter helgen.

Igår trotsade jag detta och tog Marko på promenad. A red Vilda och sedan bytte hon av med C, Mats sons flickvän. Marko var som vanligt snabb första halvan av rundan. Mycket tjat från min sida i vanlig ordning. Sakta! Sakta! Sakta! Braaa!. Resten av rundan går jag före på ett grimskafts avstånd. Då är lilleman trött, kanske mest i huvudet efter mattes förmaningar?

Vilda fick bootsen på sig igår. Jag har ridit utan de senaste gångerna då hon verkat oöm. Men vilken skillnad (om det nu var det?) Hon skrittade på raskt, gick i form med svansen lyft och nacken krökt. Öronen vippade mjukt och var vinklade mot ryttaren (A och C) hela tiden. Wow! Väldigt nyttigt att se när någon annan rider henne särskilt när hon har en bra dag. I traven gjorde hon något som jag sett förut när andra ridit ibland. Det ser nästan ut som om hon töltar. Hon har en väldigt fin trav och är fantastiskt skön att sitta på oavsett tempo, men den här töltaktiga traven undrar jag vad det är. Jättefint ser det ut. Kan det vara någon typ av jog? Känner att jag är dålig på det här och inte spelar det någon roll. Eller så är det bara att lilla tjockisen börjar komma i balans med sin kropp? Får försöka filma någon gång och få ett utlåtande av er experter:)

Hissar idag:

Gympadojorna och tjockisen:)

Samt lille Marko som igår gick helt lugnt genom stängslet och lät matte öppna och stänga med sin fria hand utan att hispa till det:)

Ha en bra dag alla!

Hej alla! Idag skiner solen till och från igen efter två dagars ihållande regn och blåst.

Ska ta mig en tur med Vilda innan möte på jobbet. Där skall vi tydligen diskutera nya scheman vilket ingen av oss är intresserade av. Dessutom är inte arbetstiderna ändrade utan ändringen består endast i att alla skall jobba med alla vilket är en sanning med modifikation. De tre schemaförslag som chefen tagit fram innebär kortare återhämtningstid mellan nattpassen och alla jobbar inte med alla ändå? Som det är nu arbetar vi i par med samma kollega varje natt. Vi byter ganska ofta med varandra så alla arbetar med alla ändå. Varför ändra något som fungerar? Det blir intressant att få reda på vad anledningen till detta är.

Det är överhuvutaget ganska tungt på jobbet nu och ständigt detta sparande dvs inga vikarier...vilket resulterar i mycket missnöje och slutkörda sjuksköterskor.

Från det ena till det andra.

Förra veckan tog jag tag i lite inkörningsövningar med Vilda. Först introducerade jag redskapen för båda hästarna. Först på vägen utanför hagen då det skramlade ordentligt. Sedan drog jag in grejorna i hagen. Det är bra övning för den lille hispige med.

  Marko var den som var mest intresserad...   Han smakade till och med på svängeln och förföljde mig och redskapen i hagen.   spännande...

Har försökt lära honom att nudda allt han tycker är minsta läskigt. Kommandot "nudda" och sedan belöning när mulen nuddat vad det nu kan vara. Denna gång undersökte han självmant utan varken kommando eller belöning. Beröm fick han dock i massor.

 Måste säga att han gjort stora framsteg. För ett tag sedan hade han stuckit iväg illa kvickt. Att gå genom stängselöppningarna har han också blivit bättre på om än misstänksam så tar han ett steg i taget och rusar inte längre igenom frustande.

Vilda var lugnet själv när jag kopplade på draglinorna. Enda trasslet var att hon ville beta från den frodiga ridbanan, vilket inte gör något när man spänner för så länge hon står stilla, men hon tog småsteg framåt och klev över en draglina. Som tur är så bekommer det henne inte det minsta. Det är bara att be henne lyfta benet och dra rätt det hela. Jag tömkörde med draglinorna en lång stund, sedan drog jag draglinor och svängel efter mig för att vänja henne vid ljudet. Hon gick på fint, men tvekade ett par gånger därför nöjde jag mig så. Vill ha medhjälpare när jag spänner för resten. Mina händer räcker inte till och Sancho Panza har varit upptagen med annat.

Nu letar jag en nättare rockard till Vilda. Den vi har är mastodontisk och även om den går att bygga om så att skaklarna blir rätt så är den inget att hoppa ur och i vid behov.

Nej, inget för inkörning helt enkelt. Eventuellt bygger vi en själva och jag hoppas få en liten svetskurs på köpet. Kan vara väldigt bra att kunna:)

Hur går det då för bantaren i övrigt?

Jo, hon är hungrig och jag inser att segheten när jag rider henne är att hon spanar efter mat. Många åkrar och partier i skogen är fortfarande väldigt frodiga. Därför blir hon pigg och lyhörd i skogsdungen där det bara finns mjukt barr och jordlager under hovarna.

Trots detta fick matte en (o)lysande idé:

Då älgjakten är i full gång så byggde hon en bana hemma i lördags.

Lite hoppning kanske?

Vilda var väldigt pigg och fin till en början när vi värmde upp. Men sedan insåg hon att hon var omgiven av MAT. Det blev protester mot att springa ifrån det goda. Hon ville helst bara stå med näsan i det och tugga.

Hindren ville hon inte ens kliva över. Det mer naturliga hindret i form av halmbalar var inte mer attraktivt. Hoppa över maten!? Slöseri! Till sist gick det med matte på marken och GODIS. Först i skritt och sedan uppsuttet i skritt och sedan avsuttet i trav! Puh! Mattes ben blev som spaghetti. Maken till envetnare häst finns nog inte. När vi under uppvämningen red upp i den lilla ekdungen med gott tempo stannade åsnan där och vägrade gå tillbaka ner på hinderbanan... Vi slutade dock direkt efter att hon hoppat i trav och då fick hon äta av gräset.

Det är inte lätt att banta en häst...

Nu får de lite hösilage på kvällen och vid riktigt dåligt väder även på morgonen. I år verkar de gilla sin utebox mer än någonsin. De står till och med inne när det blåser storm, vilket de inte gjort tidigare då de vill ha mer koll. De springer inte ut när bilar kör förbi heller eller när det grejas i garaget. Det känns bra.

Marko har blivit av med eksemtäcket och han har så fina prickar nu. Vinterpälsen har börjat gro dock och när det regnat så packar han gärna in sig i torv eller lera...

  Verkar som han sovit på höger sida;)   Vänstersidan är hyfsat ren...   Vilda har hittat något gott då står hon och suger på läpparna...     Hennes prickar är inte lika tydliga, men de är där...

Ha en bra dag alla!

Hej på er!

Är åter hemma i vardagen efter en tvådagars HLR-kongress i Göteborg. Det är toppen att få gå på sådant ibland och det händer inte ofta. Men tack vare säkerhetschefen i kommunen så kunde vi instruktörer få komma iväg. Det behövs en liten boost för att få inspiration och motiviation.

Den senaste forskningen presenterades och det var många långa föreläsningar. Mycket intressant, men är man inte van att sitta still så blir man väldigt seg trots alla kaffepauser.

    Det var mycket teknikinrikting i utställarnas montrar. Mest datorprogram och skärmar...Här är det lunch och alla verkar mest intresserade av att hitta någonstans att stå med sin tallrik.   En liten paus på hotellrummet innan kvällens underhållning.  

Mingel före middagen 

Borden stod dukade för 1500 personer och det blev opera, med John Kluge, Eva-Lotta Olsson samt saxofonframträdande av Johan Stengård. 

Hlr-rådet delade ut blommor och presenter till dem som under två år tagit fram de nya svenska riktlinjerna och det nya utbildningsmaterialet för HLR.

Kvällens konferencier var Per Fritzell från Galenskaparna och kvällens överraskning var resten av gänget som bjöd på fantastisk underhållning.

Det hela avslutades med "Det ska va´ gött o leva", vilket stämmer väl med det nya i eftervården av de som överlever ett hjärtstopp. Många får oehörda problem med bla. minnesfunktionen då syrebristen i hjärnan ger skador även hos dem som kroppsligen verkar ok. Detta har inte riktigt tagits på allvar tidigare och många har lidit i det tysta. Att ha livskvalitet efter att man överlevt är minst lika viktigt som att överleva. Som sagt: Det ska va´gött... annars kan det kvitta...

Efter tre rätter och vin sov vi gott och var laddade till ytterligare en hel dag av föreläsningar. En stor eloge till alla som arbetat med detta. Att få en sådan stor apparat med 2000 deltagare att fungera utan större problem är inte dåligt.

Gårdagen ägnades åt hästarna som jag naturligtvis saknat. Efter mockning och borstning tog jag och Vilda en promenad med Maria.

  Underbart väder och snålblåsten avtog allteftersom..  

Vilda var pigg när jag red hemifrån, men blev segare och segare...Trots att Maria "travade i förväg" för att få fart på snigeln... 

  Bootsen tog jag av efter en bit då de skall gås in för att inte skava. Inte blev hon piggare för det. Maria fick skoskav så vi bytte ryttare:)   Här blev Vilda pigg och började lyssna jättefint. Maria tog några rundor runt träden. Det är här vi brukar tömköra och där vi hamnade i "trans" sist. Vilda gillar denna skogsdunge så i fortsättningen skall vi träna här istället för på ridbanan ett tag. Där finns både naturliga hinder, vattengravar och "koner"/träd:)   Här går hon i fin låg form...   Spanar efter fåren...

Ha en bra dag alla!

Ps. 14 dagar har gått sedan hösilaget packades i vakumpåsarna. Det luktar nyöppnat fortfarande Ds.

Försöket med höpåsarna fortskrider och verkar fungera alldeles utmärkt. Idag har dessutom hönäten kommit. Nu får hästarna ytterst lite hö så det dröjer innan "begränsad fri tillgång" kommer att testas. De betar en del även om det ser magert ut. Jag försöker lära mig att inte falla till föga och mata på dem en massa som de bevisligen inte behöver.

Det blev inte någon beställning av boots från England. Ville inte krångla med ev. byte. Hööks hade fått in både boots, gelsulor och wraps. Dessutom har de originalbroddarna:)

Wrapsen eller strumporna var alldeles för små dock trots att de skulle passa strl 2 som Vilda verkar ha på bootsen.

Hon var inte särskilt medgörlig när bootsen skulle på. Hon har alltid varit lite rädd om fötterna och sedan hålväggen bråkade i vintras så lägger hon hela sin tyngd på höger fram. Jag får alltid lyfta det benet framåt och sedan vika det med milt våld.

Därför trodde jag i min enfald att det skulle gå jättebra att få henne att sätta ner den hoven när de nya "skorna" skulle på. Men icke sa nicke. Hon vinkade så fint med booten flaxande på hoven. Med mycket tålamod och tjat "Sätt ned hoven", med tillhörande belöning och beröm så var de till sist på.

    Hon verkade tycka att de var helt ok att gå med. I traven lyfte hon lite extra på hovarna, vilket såg ganska snyggt ut;) Annars var den lilla promenaden mest bestående av matletande...

Imorgon tänkte vi inviga dojorna ordentligt med en ridtur. Hon har ömmat om framhovarna och jag tror att jag var för snabb med att rida när hon var nyverkad samt att hennes hålväggar börjat bråka igen. Men de senaste dagarna har hon varit oöm. Jag har hållt mig till tömkörning dock så det skall bli kul att rida igen.

Ha en trevlig kväll alla.