Första funderingen: Bett till Marko.

Upptäckte att han fått skav på utsidan mungiporna efter kursen. Han låg på en del och det var svårt att vara mjuk i handen när han var så på hela tiden. Jag själv hade skav i fingrarna, och det har aldrig hänt tidigare. Där fick matte dåligt samvete...

Jag tyckte ju redan tidgare att bettet låg för högt upp mot mungiporna, men när det ligger ett hål längre ned får han tungan över. Vilket jag tror han grejade med en stund även i lördags när vi körde längs grusvägen i slutet av filmen.

Skavet kan även bero på tränset/nosgrimman. Jag gillar det inte riktigt. Smala remmar är det på det med. Men i lördags var det ju ingen vanlig dag heller utan ganska stressande för Marko. Han brukar annars gå lugnt och fint efter ca 10 min och då kan man ha en mycket mjukare kontakt.

Efter tre dagars smörjning med zinksalva är det redan läkt. 

Skall även prova tredelat igen och när han lugnat sig i munnen så åker nosgrimman.

Nu försöker jag också få tag i ett begagnat Novabett. Har aldrig provat det men kan tänka mig att det kanske skulle passa Marko. Det är ju rakt men ändå rörligt utan en massa skrot som kan åka upp i gommen när han grejar med tungan. Jag tycker dessutom att det blir väldigt stumt med ett vanligt rakt bett då det ju påverkar lanerna på båda sidor när man tar i ena tömmen. Bettlöst funkar men jag tycker att det är svårare att få till fina hjälper med det när jag tömkört det sista.

Sedan har jag funderat på det där med lindor. Jag använder det aldrig då jag tycker det är onödigt. Men jag har försökt hitta forskning om nyttan alternativt "onyttan" med att linda ben vid träning. Det finns faktiskt mest en massa tyckande att hitta.

Mina egna funderingar efter det jag läst. En skodd häst som stryker sig bör ha något slags skydd. En häst som hoppar högre, svårare hinder kan behöva ha något slags skydd, t.ex fälttävlan. Jag förstår om man vill skydda benen från yttre våld.

Då kommer vi till det där med stöd som man kanske då använder lindorna till vid t.ex dressyr. Jo, jag kan förstå att ett mjukt underlag kan ge feltramp som innebär påfrestningar på senorna. Men jag har svårt att se hur en fleecelinda faktiskt klarar att ge det stödet.

Dessutom talar stöd lite emot sig självt när det gäller att träna för hållbarhet. Om en människa skall träna upp sina muskler och stärka senorna kring en led så rekommenderas att använda stödförband så lite som möjligt eftersom det extra stödet gör att kroppen slipper stötta sig själv, enkelt förklarat.

Ett stödförband som är överanvänt eller felanvänt kan ge motsatt effekt och få t.ex muskler att förtvina. På åttiotalet hade varenda unge vulkanskydd på minst ett knä och där kan man tala om överanvändning.

Jag hittade inget specifikt om detta när det gäller hästar. Jag hittade däremot en massa om hur man lindar och risker när man lindar fel. Men väldigt lite om nyttan med lindningen mer än uttalanden om att den ger stöd.

Däremot hittade jag en del fakta av David Marlin som forskat i nyttan/riskerna med ben/senskydd/lindor.

Här en artikel om man inte orkar se hela videon

Jag drar slutsatsen att lindor kan vara på sin plats ibland, men kanske trots allt används mer utifrån att det skall se snyggt ut och för att "alla andra använder dem"?

Igår hittade jag ett användningsområde som passar oss i allla fall.

Vilda får ju skav av resåret framtill och även av benresåren på insidan benen. Haglunds täcken har fleecetunnlar över benresåren.

Gammal bild från tidigare i våras. Nu är skaven både större och kalare, dock lite päls kvar.

Igår sydde jag på fleece på alla Vildas täcken framtill och tre par tunnlar (åtgång två fleecelindor). Hoppas det funkar bra. Efter gårdagens regn blev fleecen tung och blöt framtill men det hoppas jag inte ställer till något ytterligare skav.

Det var inte poppis att komma in igår...här längtar hon ut när jag tagit in henne för omvårdnad och täckesbyte...    

I lördags släppte vi hästarna i vårhagen. Vilda kunde knappt gå riktigt utan småsprang på sidan mot hagen. Träddungen ger skydd men kan även innebära kliande. Vi tog ned en massa småträd innan och jag krattade upp mängder med ekollon. Att få upp allt är omöjligt, men jag hoppas de låter bli dem annars får vi stängsla bort dungen. Gräset i denna hage brukar inte räcka så länge men är en bra början.

Dagens pyssel är att sy ett träns till Marko. Jag har väldigt lite läder kvar men det blir kanske snyggt ändå. Återanvänder även några spännen från ett islandsträns som jag haft länge och som inte passade Vilda.

Hoppas på lite uppehåll i regnandet för en tur med Vilda senare under dagen.

Ha en bra dag alla!

Ni som prövat Novabett får gärna dela med er av era erfarenheter, för- och nackdelar. 

efter gårdagens tömkörningskurs med Marko.

Lastningen började ganska bra om man bortser från att jag borde ställt undan mellanväggen. Vilket jag tänkt göra från början. Men men.

Han gick på så fint och vi tog det steg för steg, fram back, fram back (som vi gjort tidigare) med morötter som belöning. När halva hästen var inne märkte jag att han ville backa bak och bad honom backa så att det skulle vara på mitt intiativ, men sedan gick han inte längre än till halva lämmen. Jag skulle ha varit snabbare. Vi flyttade sedan väggen. Trots att vi hade god tid på oss från början började den rinna iväg och Sancho Panza tappade tålamodet (inte bra). Det blev en del tjafs och M försökte med en lina som dessutom hamnade för långt ned och Marko blev rädd. Ett av barnen fick komma ut och vi fick på honom med hjälp av två linor.

Det blev lite stressigt, och vi var något sena till samlingsplatsen. Men väl där funkade det bra att tränsa i transporten och att sela med Marko uppbunden utanför.

Väntar på instruktioner...

Sedan blev det en diger tömkörningspromenad i skogen med mycket våtmark till Markos förskräckelse. Han tror han skall sjunka och snabbar sig över alla leriga partier. Då gäller det att matte hänger med och inte blir hängande efter;)

Först gick ett tvåårigt sto som ibland stannade och Marko fick således lära sig att vänta. Inte poppis men nyttigt. Man kan ju inte rusa fram som en torped i skogen. Matte har alldeles för korta ben för sånt;)

Det blev en paus där P visade en uplläggningsplats där de röjt med hästar i skogen.

Här ville Marko inte heller stå still:

På väg att göra halt...

Om man ändå måste stå här så kanske man kan förse sig med en liten grankvist?

Sedan blev det träning på skogskörningsbanan

Egentligen ganska lätt. Rött till höger, vitt till vänster och så alfabetet A,B,C....Det kan jag ju som ett rinnande vatten. Sedan lite skyltar för halt X antal sekunder.

Men det blev lite krångligt för min lilla hjärna speciellt på ett ställe där jag inte såg nästa bokstav från den föregående...

Marko hängde upp sig på att vi plötsligt inte följde efter det söta stoet och letade febrilt efter henne.

Lätt förvirrad matte och duktig häst.

Vi prövade också med draglinor. Vilket den känslige herren tyckte var riktigt läskigt. Vi försökte därför hålla oss till att svänga åt det håll linan var på. Men på ett ställe svängde jag åt andra hållet. Då blev det några snabba steg åt sidan. Men han sprang inte till Kina i alla fall.

På väg tillbaka till parkeringen tog P en en liten stock och drog på grusvägen bredvid Marko. Väldigt läskigt till en början men sedan var han hyfsat avslappnad med den både från vänster och höger sida.

Miljöträning i massor blev det för honom.

Han är säkert minst lika trött som jag idag. Frågan är om jag orkar ta en tömkörningspromenad med Marko tillsammans med Vilda och medryttaren idag eller om det blir hundpromenad istället?

Ha en bra dag alla!

..ja här var det sommar och igår kom sommarregnet. Riktigt sådär jätteblött. Tydligen skall det hålla på så i några dagar.

Antagligen blir det en favorit i repris på lördag med tömkörning i skogen utrustad med läckande gummistövlar. Eller så kanske jag borde skaffa nya till dess? Det senaste paret har hållt i nästan ett år. Rekord! Det är ett par Tretorn rancher med stålhätta som jag fyndade för halva priset på Granngården. Nu har jag blivit bortskämd med skyddade tår så därför duger nog inget annat. Risken är på något vis större att komma i kläm när man vant sig vid att tårna klarar sig...Behöver jag säga att gummistövlarna är det jag oftast har på fötterna? Perkfekta vid tömkörning, hundpromenader, hagpyssel, stallpyssel, mockning etc.

Annars har jag idag bränt pengar på avmaskningsmedel till katter och hund idag samt Frontline. Huvaligen vad det är dyrt att köpa gift. Tandläkaren har fått en slant han med och jag fick bassning för uteblivet tandtrådande. Ett hål hade jag med och det vet jag knappt när jag hade senast. Så nu blir det skärpning och floursköljning vilket jag inte behövt sedan flourtanten hälsade på i skolan.

Apropå gift så har jag fått resultaten på vårens träckprov. Vilda 325 EPG och Marko 50 EPG på blodmask. Det har alltså minskat rejält sedan i september då båda hade skyhöga värden. Jag hittar inte provsvaret, tror jag blir galen. Men det var om jag minns rätt samma på båda 1075 EPG.

Nu funderar jag på att pröva alternativ avmaskning. Är det någon som prövat Verm-X?

Det skall ges var tredje månad året runt. I början kan det bli fördubblade värden på EPG så därför funderar jag på att först avmaska vanligt och sedan starta med Verm-X för att se om det gjort nytta till hösten.

Jag har läst både positivt och negativt om detta örtbaserade preparat. Ett annat och förmodligen billigare alternativ är ju att sno ihop örtblandningen själv. Synd att frakten alltid blir så dyr bara. Det innehåller. Timjan, snärjmåra, almbark, vitlök(vilket jag inte är så förtjust iatt ge hästarna)kanel och cayennepeppar. Verkar ju vara lätt att hitta det mesta i kryddskåpet;)

Apropå örter så blev Vilda något bättre i magen med rödalmsbark och Älgört, men blev återigen lös efter en tids behandling. Båda hästarna fick av örterna tills de tog slut.

Sedan tog mineralerna slut och det är det enda jag inte provat att plocka bort. Jag införskaffade då en mineralbalja istället till Markos förtjusning (tror han överdoserade kraftigt i början). Vilda blev sedan normal i magen. Vad som var skillnaden mot Kraffts miner blå pellets och baljan vet jag inte. Det är melass i båda. Men det funkade. Till vintern får jag nog skaffa andra mineraler för jag vet inte om de reglerar intaget så bra med baljan. Vilda äter av den, och Marko har slutat frossa i den. Men om de tar vad de behöver är frågan?

Igår hade en överbelastad träregel ramlat ned i stallet. Jag hänger ju alla sadlar och annat smått och gott där.

Det blev till att städa och röja. Så nu skall jag försöka sälja/skänka bort lite grejor.

Inte klokt vad man samlar på sig.

Vad skall jag med fleecelindor till? Har aldrig använt dem. En gummi-inspänning som jag fått någonstans. Har aldrig använt och kommer inte att göra det heller. Gamla jättetjocka bett, vill nog ingen annan ha heller. Tvådelade tränsbett som ingen av mina gillar. En 100 cm gjord. Tror inte Vilda kommer kunna ha den igen. Samt några för små grimmor, en kapson i syntet, gummityglar m.m.

Hojta till om något önskas;)

Apropå bett så funkade Vildas nya tredelade eggbett toppen. Hon blev mindre irriterad på ringarna än parerstängerna på det gamla bettet. Det verkar som om de kliade. Känsliga lilla häst;)

Har ni tänkt på att de tredelade betten kan vara olika konstruerade. Framifrån (som här) bör plattan vara liggande.

Är den stående kommer hästen att trycka upp öglorma på bettet i gommen liksom på ett tvådelat. Tål att ta hänsyn till och kan vara en anledning till att vissa inte trivs med sitt tredelade bett.

Kontrollerade mina tredelade och alla verkar rätt konstruerade.

Ha en bra dag!

Hoppas kunna komma med ett nytt inlägg efter lördagens kurs.

Testar att lägga in onsdagens ridtur från endomondo:

Idag blev det tömkörning med Marko. Selen var längesedan vi använde nu då jag bara skulle smörja den men började byta ut lite dåliga remmar också.

Fick börja med att göra ett nytt hål i däckelgjorden, och inte för att han har gått ned i vikt...

Jag har gett honom ganska stora givor då han brukar falla ur på våren. Ibland har jag minskat då det verkar som om de får i sig en hel del gräs ändå, men så har det varit frostnätter samt regnigt och blåsigt och då har jag ökat igen. Idag ryker i alla fall lusernen och lite av kvällsgivan.

Han har vuxit en hel del under vintern och började se lite tanig ut i samband med pälsfällningen, men antagligen har han det sista mest lagt på sig. Han har tappat rumpan något i vanlig ordning, men det får avhjälpas med många rundor i mördarbacken..

Idag var han riktigt cool och dessutom lite egensinnig och försökte äta samt vägra gå ifrån gräset. Men hellre en enveten till än en hispig. Självförtroendet har tagit sig alltså och himla glad för det är jag.

Det blev ingen lång runda idag. Avslutade därför på ridbanan. Han gillar den inte alls. Konerna är ok men inte bommarna. Han har dock kunnat gå mellan tidigare men inte idag. Man kan inte få allt, men en mycket tryggare häst än tidigare har jag lyckats få trots allt.

Ha en trevlig lördagkväll!
 

går det för Marko:

I söndags tog jag med honom på en långtur för att visa medryttaren L en trevlig ridväg som varit avstängd ett tag. Har nog inte ridit där på två år nästan.

Han var sprättig till en början så jag nöjde mig med att leda honom första biten.

Båda hästarna tyckte det var lite läskigt bitvis då det blåste och det finns väldigt många spöken på den rundan i form av vedlådor, stooora presenningar, skrot, hönshus, halvrivna stängsel, bäckar som blänker och porlar samt konstiga sommargäster i trädgårdarna.

Dessutom måste man forcera en mördarbacke. En sådan där ni vet som suuuger i lår och ändalykt även på en själv.

Marko stannade i backen och vilade en stund. Vilda var lite andfådd och matte med, men efter en stunds paus var kvartetten igång igen.

Marko var efter vi passerat det mest stökiga stället riktigt följsam och jag passade på att vila armarna lite. Han gick lös bredvid mig.

Efter backen var han ännu mjukare, så då tog jag tömmarna och vilken känsla. Riktigt lydig och nöjd tog han täten.

I det sista skogspartiet där man måste sicksacka sig mellan trädstammarna hade jag svårt att se hur jag styrde. Marko stannade då jag styrt rakt mot ett träd. -Hur tänkte du nu, tycktes han tänka. Så lydig för minsta direktiv var han och inte det minsta stressad.

En riktigt bra tur blev det.

Här är vi nästan hemma och har släppt förbi Vilda som av erfarenhet vet att hemma får man vila och därför blev lite snabb. Marko som också var trött tyckte att man kan vila på stället när matte ändå bett om halt för att fota.

Nästa helg skall Marko få känna på tömkörning i skogen med flera ekipage på en bana som används för skogskörningstävlingar. Jag skulle egentligen jobba men har fått ledigt. Det kommer att bli nyttig träning för honom med störningar och lastträning(om jag får tag i transport).

Vilda tog jag på samma runda fast åt andra hållet i onsdags. Jag fick dock sitta av på det läskigaste stället då hon vägrade gå fram och lade i backen, spänd som en fiolsträng.

Jag brukar inte vara rädd när jag rider henne, men man vet aldrig vad som kan hända. Jag har därför skaffat appen Endomondo . Det är en app som mäter avstånd, kaloriförbrukning(hade ju önskat att det var Vildas förbrukning den mätte istället för min)m.m. Man kan även lägga in rutter och om man lägger till vänner så kan man följa varandra vilket kan vara bra om man rider ut ensam ifall hästen kommer tillbaka ensam.

Vilda ville inte bli tränsad i onsdags. Hoppas det inte är något knas i munnen. Jag rider ju med väldigt lätt kontakt särskilt nu när jag börjat med den centrerade ridningen då styrningen skall komma från vikthjälperna och min kropp framförallt. Hon har dock parerstänger på sitt bett då hon kan vara envis och lätt drar bettet genom munnen. Det har inte funkat med bettskivor då de nyper henne. Hon blir alltid lite blöt vid stängerna och kan bli irriterad på utsidan munnen även fast jag alltid tvättar henne.

Jag åkte därför och införskaffade ett tredelat eggbett igår och hade även tänkt att köpa ett gummiklätt, men de var slut i hennes storlek.

Igår kom även hennes nya eksemtäcke som skall på idag. Ett från Equi-Theme. Marko har ett sådant som jag av en händelse hittade på rean på Hööks för tre år sedan. Det är det enda som hållt så länge. Till Marko har jag också beställt ett men det tar ett tag innan det kommer.

En lite fråga till någon som är bra på hovar. Har tyvärr inte fotat men skall försöka förklara.

Markos kronränder(själva "nagelbanden") lossar i nederkant. De hade blivit väldigt långa utan att slitas av och under samlas det lera vilket gör att de lossar allt högre upp. Jag klippte av dem då de hängde som stora lock frampå hovarna, men de har åter gått upp i nederkant. Igår ansade jag dem igen, tvättade och smörjde med zinksalva för att försöka hålla bort vätan. Är det någon som känner igen detta? De brukar flika sig ibland men aldrig såhär mycket. När det är skare så reser de sig också i nederkant men blir inte uppluckrade. Antar att det har med hans tyngd att göra. Är mest orolig att det går så högt upp att kronranden blir skadad längst upp.

Snart är det dags att byta hage och då blir det antagligen bättre. Skall bara ta träckprov och ev. avmaska först.

Här är hjälpredorna igång vid bortstängsling av ett styck klibuske...

Ha det bra alla!