Hej alla!

Påskafton var en toppendag. Vi bestämde oss för att göra något med Marko innan vi påbörjade något annat arbete. För nu har vi mycket att göra. Men det är mest roligt arbete utomhus.

Redan på väg till stallet övade vi på att han skulle stå still vid pallen som jag ställt utanför. Det har vi ju övat på förut och han kom ihåg. Duktig!

Sadlingen gick jättebra och han fick ett eget nytvättat schabrak. Vildas 120cm gjord fick han med. För nu hoppas jag att hon får runt åtminstone 110 cm gjorden. Efter sommaren fick vi ju byta från 100cm till 120  

Bettet är fortfarande inte jättepoppis, men med ett annat bett skall vi nog få det att funka bättre. Skall skaffa ett tredelat och ett rakt ev. med parerstänger om jag kan hitta det. Tänkte ta en tur till affären i veckan.

Sedan var det dags att testa lyhördheten. Vi gick längs hagen  och övade på att skritta, trava, stanna och backa på kommando. Jag ville också att det skulle skumpa litet med sadeln på ryggen så att han skullet vänja sig vid den. Sedan kom vad jag visste skulle bli ett litet test. Ta ned stigbyglarna! Japp! JÄTTELÄSKIGT. Men han lugnar sig snabbt nuförtiden. Jag slängde med dem så att de dunsade mot sidorna på honom. När han inte reagerade mot detta så blev lite mer trav så att de fick dingla fritt.

Sedan var det dags att docka in mot pallen. Efter ett tag stod han stilla och fint även när jag hängde över sadeln och klappade på den litet hårdhänt.

Så svängde jag över benet och Voila!

Sancho Panza var med på andra sidan grimskaftet som tur var. För när det var dags att ta några steg fram så var det något Marko reagerade för.

Det blev en hel del steppande och skuttande av och an på gårdsplanen. Sitt tungt på rumpan! upprepade jag för mig själv. Att hålla balansen gick bra, men att inte klämma om den känslige lille killen var svårare. Han reagerar för minsta lilla.

Efter många upprepningar, Såja! Ingen fara!, så stannade han och vi kunde pusta ut alla tre. Efter vila, beröm och belöning prövade vi igen. Med smackningar och lite försiktig skänkling gick han framåt, men skänklarna gillade han inte riktigt. Han ryckte till ordentligt varje gång. När han efter många halter och igångsättningar fattade att det inte var farligt kunde han slappna av tillräckligt för att förstå att smackningarna och skänklarna betydde samma sak.

Halterna/förållningarna var mycket lättare, men det är tack vare tömkörningen. Att svänga var litet svårare då han blev osäker på om det var jag eller Mats som bestämde. Så det är inga problem. Han var bara tvungen att ta reda på om han skulle svänga eller ej vid tygeltag. Så lyhörd och villig att göra rätt så att man nästan blir rörd.

Efteråt var han jättetrött i huvudet fast vi inte höll på så särskilt länge.

Duktig liten ridhäst.

Efteråt fick båda hästarna beta i trädgården en stund för där är gräset grönare än i hagen. Så när jag rensade trädgårdslandet stod Vilda och tiggde om mer saftigt gräs. Lite regn så blir det snart fint i hagen med. Det är så torrt och slitet där just nu. Vi håller på för fullt att försöka få ordning på sommarhagen.

Nu är det dags att ge sig ut och fortsätta. Skulle vilja koppla på Vilda den lilla plogen som står i vagnskjulet och plöja landet, men har inga draglinor. Kanske kan fixa något??

Ha en bra dag alla!