Först vill jag återigen tacka alla som anmält sig till studien. Hoppas att snart kunna få ihop allt material med frågefomulär m.m samt en egen mailadress till detta.

Det är väldigt intressant att läsa era kommentarer. Vill dock inte publicera dem då det finns mailadresser och alla vill inte att alla skall läsa deras kommentarer. Vill ni ha en kommenterar publicerad så skriv det. Jag tänkte göra en liten sammanfattning av era kommentarer så att de blir anonyma men att man kan läsa lite om detta och hur spridda raserna är och olika behandlingar som prövas. Det är väldigt intressant tycker jag.

Hur går det då för mina kusar?

Vildas hosta verkar ha försvunnit. Jag har gett båda hästarna bovete och linfrö två gånger dagligen i fem dagar. Detta för att Vilda fick besvär med bulor under magen och lite, lite eksem där bulorna varit. Båda verkade dessutom mer besvärade av klåda igen. Det kan ha med att jag givit dem nässlor som skall vara nyttigt men kan ge hudbesvär hos känsliga hästar.

Vilda har även fått timjan, fänkål och anis lika länge.

Bulorna och eksemet är borta:)

Min fångest har lindrats något efter att jag släppte dem i sommarhagen igår. Där finns mer uppvuxet gräs nu och lite blandat med olika örter. De sista dagarna innan var jag väldigt orolig då vårhagen var mycket nedbetad och regnet vägrade komma. Vilda har puls till och från varje betesperiod men i tisdags tyckte jag att hon hade det ständigt. Mats är på jobb på annan ort och jag skulle jobba min sista av två nätter innan semestern.

Jag sprang således ut och in och kollade puls och ev. värme i hovarna hela dagen...

Före jag åkte till jobbet kände jag igen och planen var att ställa henne utanför uteboxen över natten i värsta fall. Det är inte lätt med klihästar för de använder ju även boxen att klia sig på.

Men ingen puls och svala hovar. Detta var en timme efter hon fått Phytolean. Det kan vara slumpen eller så funkar det.

När det gäller vikten så står hon still på 189 cm i bröstomfång och ca 10 cm fett ovan mankammen. Mätt från nackmuskeln till mitten av mankammen. Nu har det gått två veckor sedan vi startade kuren så nu vill jag se lite resultat på viktkurvan med så jag vet om det är värt pengarna.

Marko har lugnat sig betydligt efter magnesiumtillskottet. Att han svettades så vädligt under eksemtäcket hade nog mer med brist än med värme att göra. Nu svettas han inte alls. Vinterpälsen kan ju såklart ha spelat in med.

I måndags tog jag en liten test-tömkörningsrunda med honom.

Det gick riktigt bra. Han ville dock stanna och äta. Lite gräs fick han snott åt sig, men det var riktigt jobbigt att pressa grästussarna förbi Novabettet. Det blir ju lite friktion av gummit. Annars verkar det verkar funka riktigt bra med bettet. Hoppas snart kunna slänga väck nosgrimman med:) Han var lugnet självt (mätt i Markos egna skala;)). Lite gnäggande efter Vilda när vi kommit halvvägs men trots detta kunde han stå still tills jag bad honom gå framåt.

Han var lugn i stallgången och sprätte inte till för varken beröring eller ljud som sist. Nöjt frustande jobbade han riktigt bra. Det blev en kort runda då jag skulle jobba, men ändå så verkade han ganska trött i huvudet efteråt. Det är väl jobbigt att motstå frestelsen att stirra till det;)

Före flytten igår tog jag en ridtur med Vilda. Det blåste kraftigt och hon var lite på tårna. Det prasslade till i skogen av en älg eller ev ett rådjur och min annars så coola madam fick frispel och påbörjade en skentur men jag fick stopp. Sedan taktade hon en längre bit. Ovanligt för henne, men hon lugnade sig tillsist. Hon är lite mer stressad i år än förut.

Marko ropade som vanligt efter oss och blev snopen när jag traskade förbi hagen med Vilda efteråt.

Sedan var det Markos tur att få komma till nya hagen och Vilda. Han taktade om vartannat. Vä framme ställde sig Vilda mitt i ingången och Marko stressade in, fastnade med täcket i ena öglan till handtagshållaren på stolpen och drog iväg i galopp som Vilda startade. Jag fattade inte att han hade fastnat förrän efteråt.

Jag var tvungen att släppa grimskaftet då jag stod med handtaget i ena handen och Marko drog i andra änden av skaftet. Han rusade runt med grimskaftet mellan benen ivrigt påhejad av Vilda. Med facit i hand kanske jag skulle flyttat Marko först. Vilda är en uppviglare ibland.

Det gick att knyta ihop trådar och handtag. Som tur var hade jag inte satt på strömmen och alla stolpar satt kvar i marken. I täcket blev det bara ett litet hål.

Jag gick fram till Marko och knäppte loss grimskaftet och lät det falla till marken. Han lugnade sig ganska snabbt. Det man inte dör av...

Jag brukar flytta båda samtidigt av hästpsykologiska skäl, men hade ingen hjälp och jag kan inte komma igenom öppningarna med två hästar samtidigt.

Allt slutade väl i alla fall.

Idag får hästarna vila och äta gräs. Skall ta mig an de andra husdjuren och dammråttorna här inne.

Ha en bra dag alla!