Var på handkirurgen idag, mätte handstyrka m.m Höger hand: 37,5 - 40kg. Vänster hand: 12kg. Styrka i tumme-pekfingergrepp: hö: 13kg vä: 4kg.

Mätte även känseln i ring- och lillfinger (helkass;)), kunde inte avgöra om det var en eller två  "piggar" läkaren tryckte mot fingrarna. Trots tillsägelse att inte gissa, utan säga att jag inte visste när jag blev osäker, fortsatte jag att gissa (tävlingsinstinkt?). Det var svårt att låta bli, men jag gissade fel flera gånger.

Nu skrivs remiss till nervledningsmätning. Vad gäller sjukskrivningen så tyckte han att det var bra om jag jobbade, hur det ska gå till är dock oklart. Tror inte han förstod hur självständigt arbetet som sjuksköterska i kommunen är. Tyckte att jag kunde be arbetsgivaren att ge mig dagtidsarbete istället. Frågan är om det skulle funka bättre, då har man inte hela kommunen som ansvar, men dock ett helt distrikt själv, mer att göra och två personer är man aldrig.

Jag tror inte arbetsgivaren är villig att låta mig få betalt för att gå bredvid någon annan, moment 22, alltså.

Fortsättning följer...

Träffade en av mina bästa vänner J och tog en fika efteråt i det nybbyggda fiket på sjukhuset. Helt otroligt vad de byggt om och flyttat runt alla avdelningar sedan jag slutat arbeta där. Det var trevligt. Jag fick ett exemplar av hennes mans avhandling och blev bjuden till hans disputationsmiddag:)

I avhandlingen stod ett litet citat tillägnat mig: Quia natura mutari non potest idcirco verae amicitiae sempiternae sunt. (Horatius)

Översättningen fick jag slå upp:

Eftersom naturen inte kan förändras är all sann vänskap för evigt.

Fint! Glad blev jag:)