för bloggen. Men har lyckats dra på mig någon sjuka och vad passar då bättre? Har även kommenterat på flera bloggar tidigare men kommentarerna har inte kommit med?

Jobbet:

På jobbet funkar det allt bättre även om jag behöver få upp farten och planera lite bättre. Alla rum är enkelrum och har en sluss både till korridoren och ut. När man kommer in i slussen tar det en stund innan dörren in till rummet går att öppna. Under denna tid spritar man sig och så även när man kommer in i rummet, samma sak på utvägen.

Skall man greja med något i sängen/med patienten så gäller oftast full mundering med plastförkläde och handskar beroende på diagnos/misstänkt diagnos. Skall man ta något ur stickvagnen som man glömt förbereda så är det av med handskar sprita, låt torka, ta fram grejor. På med handskar etc. Har man glömt ta med något in på rummet så är det en hel procedur igen, för att inte tala om att det går åt en hel del material. Tar man med sig för mycket grejor till rummet så får de inte lämna rummet utan förblir patientbundna.

Det gäller alltså att planera allt så gott man kan för att spara tid och material. Där har jag en del att öva på.

Hästarna:

De verkar må bra och jag är riktigt nöjd när jag ser träcken i boxen i år. Runda fina bollar inga lösa magar alls.

De fick hösilage tre gånger om dagen förra veckan när det var dåligt väder, men denna veckan har de fått bara morgon och kväll. Försöker hålla nere matkonsumtionen så gott det går till tjockisarna. Gräset har ju fortfarande tillväxt när det är över 10 grader varmt.

Igår var det ruskväder så de fick lite lunch.

Marko får nu 4-5kg per dag och Vilda får 2-3 kg.

Idag har det varit kallt med minusgrader under natten. Min plan är att ge de små givorna så länge det finns gräs och vädret är ok.

Har försökt få svar från Svenska foder i över två veckor, angående att lägga till mikromineralerna till befintligt prov, men maken till segare företag att svara på mail och återkomma per telefon har jag aldrig varit med om. Har nu pratat med Eurofins som är det företag Svenska foder anlitar för sina analyser, men de hittar inte provet. Får alltså skicka in ett nytt prov...

Jag kommer lägga till  koppar och zink utifrån analyssvar på järn, koppar, zink och mangan göra en lathund på hur mycket jag skall lägga till beroende på antal kilo grovfoder jag ger. Vad gäller jod så är det tydligen väldigt dyrt att analysera enligt Eurofins och ett grovfoder som vuxit på kusten bör tillgodose behoven.

Marko:

Har jag "tvingat" att gå lite längre bort hemifrån när vi tömkör, vilket funkat med mindre protester. Vi är båda nöjda när vi kommer hem fullt välbehållna och med självförtroendet på topp. Planen är nu att någon annan skall få sitta upp och jag skall vara behjälplig på marken. Har hittat en kaospilot för detta:)

 Hovarna verkar må bra igen så bootsen är inte använda ännu. Skall försöka härda hovarna lite och Mats har fyllt på nytt grus utanför boxen.

Vilda:

Letar jag återigen medryttare till då L skall ta tillbaka sin forna häst och kommer ha fullt upp med henne.

Vilda är fortfarande lika tjock men verkar ändå ha stannat i fetmautvecklingen. Är lite orolig för Cushings. Hon är lite tjock över ögonen och i sommar har hennes päls varit strävare än den brukar vara. Precis där magen rundar sig vid flankerna har den även varit lite lockig ibland men inte direkt lång, om det beror på att hon legat i fuktigt gräs och pälsen är av annan kvalitet än tidigare vet jag inte. Båda hästarna fällde dock vinterpälsen sent men de fällde allt.

Får väl ha ögonen på henne och håller tummarna att jag överanalyserar i vanlig ordning.

Har plockat och torkat nypon att ge hästarna i vinter. Men jag undrar om det var värt det. Varmluftsugnen stod på länge för att få nyponen att torka och nu skall jag försöka mala dem. Hade kanske blivit billigare att köpa malda nypon?

För en vecka sedan kom katten Pelle in och kunde inte stödja på vänstertassen. Han hade bitsår på båda frambenen och jag misttänkte en varböld alt en fraktur. Men det var ingetdera. Nu har han fått smärtstillande i tre dagar och antibiotika två gånger om dagen i en vecka som han skall ha t.om söndag. Idag fick den lilla deprimerade katten gå utomhus igen. överlycklig. Hoppas att han kommer in för medicinering;) Hoppas även att det var årets enda akuta veterinärbesök.

Ha det bra alla!

Som vanligt har jag inte hunnit med allt jag tänkte, men det tog sig på slutet.

Igår fick vi upp en trappa som Mats hittade på annons på Blocket. Den passade perfekt. Till och med algerna matchar algerna på den gamla husväggen;)

Doris i händelsernas centrum som vanligt.

Skönt att slippa den provisoriska trätrappan som blir farligt hal på vintern. Jag har hängt i dörrhandtaget många gånger med benen i luften.

Mats har även putsat alla sommarhagar samt lagat övergången över bäcken.

Han verkar nöjd med sin nya traktor.

Doris inspekterar igen...

Vattnet som varit bedövligt igen trots att reningsverket funkar och brunnen är nyrengjord är äntligen fint. Filtret hade gått bärsärk och tömde hela brunnen en natt när jag sov. Det slutade aldrig att spola. När det var lagat hade allt som skulle vara på den "smutsiga" sidan dvs järn och annat lagt sig på den rena sidan. Men idag är det varken grumligt eller gulfärgat.

Apropå järn så hade jag sådant aber med vilka mineraler jag skulle köpa så jag har faktiskt beställt från Polen. Vilken service! Beställde på söndag natt och det skickades redan på måndagen. Nu har paketet avancerat till Tyskland.

Allt som allt gick det på 840 kr med frakt inräknat. Då har jag mineraler för 8, 10 respektive 12 månaders förbrukning. Jämfört med att köpa Kraffts mineraler som ändå är hyfsat billiga så blir det billigare och jag slipper allt onödigt. Selen, zink och koppar är det jag kommer att ge. Funderar dock på om jag behöver ge jod, men det borde finnas i hösilaget eftersom vi bor på en ö. Kan ju tillsätta en nypa bordssalt i hinkarna annars då det är så små mängder som behövs.

Igår hade jag och Marko en jättefin träningssession. Han var lite brötig till en början då han ville gå mot gräset och helst inte lämna gården. Men han stannar inte som Vilda utan knör lite och taktar. Men när jag väl tog tömmarna så lugnade han ned sig och lyssnade jättefint, men han var tvungen att gnägga efter kompisen mest hela tiden.

Väl tillbaka efter en mindre runda så styrde vi in på banan. Jag tömkörde bara runt tills han slappnade av sedan blev det serpentiner mellan mina sicksackbommar. Han satte sig lite på tvären till en början men gav sig och insåg att det faktiskt inte var farligt. När det funkade styrde jag honom över dem istället. Alla sex tog han på rad utan knussel. Har han äntligen insett att bommar inte äter hästar nu?

Idag red jag ut med Vilda på förmiddagen för en gångs skull istället för på kvällen. Hon var riktigt fin idag och verkar trivas med både sadelgjord (köpte en ny anatomisk utan platta) och sadel.

Tog ännu en skogstur med Doris och letade kantareller. Tyvärr tror jag att jag fick fler fästingar än svampar, men jag hittade en alternativ väg att rida i skogen:)

Nu är jag skönt trött i kroppen och känner mig redo för sängen snart.

God natt alla!

med båda hästarna nu. Så skönt efter att jag en längre tid kört fast i samma saker särskilt med Marko.

Hade en toppenfin tur på Vilda i söndags. Först var hon en åsna men när hon väl började lyssna så funkade allt vi har tränat på. Till och med ryggningar med enbart hjälp av sätet och en liten höjning av handen mitt i skogen på en taggad liten tjockis, funkade. Red på helt lösa tyglar största delen av rundan och använde vikter och säte. Helt underbart och vi båda hade öronen framåt hela vägen.

Marko har haft det litet slappt i hagen i över en vecka och Sancho Panza har inte hunnit hjälpa mig.

Mina böcker har kommit och jag har bläddrat lite i dem.

Idag satte jag mig och valde ut övningar ur den till höger på bilden: The Difficult horse av Sarah Fisher, som skulle passa Marko.

I boken kan man välja ut problemområden och varje område har ett antal övningar man kan pröva.

I stallet gjorde jag först taktil massage över hela kroppen och svansmassage med stretch.

Stretchmomentet som Vilda verkligen njuter av tyckte Marko var lite skumt. Han drog in rumpan. Kanske tog jag i litet mycket. Andra gången tog jag det lite lugnare och då gick det bättre.

Jag valde ut tre olika övningar.

Den första gjorde vi i stallet och den syftar till att göra hästen bekväm med att spänna sadelgjorden, vilket Marko inte riktigt gillar. Man tar en elastisk linda och drar åt runt sadelgjordsläget, man drar tightare och tightare och sedan släpper man gradvis. Man flyttar den sedan längre bak på ryggen och fortsätter likadant tills man nått slutet på hästmagen. Det blev ingen reaktion alls;) Trodde han stängt av först då jag väntade mig en starkare reaktion, men han verkade mest stå och vila.

 Andra övningen är mer en ledövning och fungerar uppmjukande. Man går i S-formationer som man gör allt snävare.

Marko var först lite spänd på ridbanan (det är han alltid där) men vi gick runt så en stund utan att riktigt få till det.

Tyvärr var han väldigt vänsterställd hela tiden vilket jag tror beror på att jag använde Duallygrimman. Han är så känslig så att när jag har grimskaftet i vänster ring så går han åt vänster. Har trott tidigare att han bara velat söka trygghet och kommit för nära, men tror även det har med grimman att göra. Har inte använt den att leda med på länge.

När man tömkör med den har man ju tömmar på båda sidor vilket funkar bättre. Bytte till höger sida en stund, vilket gjorde honom väldigt osäker och vi fick inte till det alls till en början. Han försökte till och med sticka ut från banan. Då var jag glad att jag hade den grimman trots allt. Det blir kort och koncist stopp och eftergift.

Sedan hade jag valt övningen zig-zag. Det finns en liknande där man bygger en labyrint av bommar att gå mellan och över, men den var nog överkurs för Marko som motvilligt kan gå med på att gå mellan två bommar men vägrar gå över bommarna. I labyrinten befinner man sig med bommar omkring sig överallt om man väl går in. Den får bli nästa steg när vi övat mer.

Egentligen skall man ha fyra bommar, men jag har bara två riktiga och byggde därför ut med stockar så det blev sammalagt 6 stycken. Två av dem var väldigt korta. Jag tänkte att stockarna skulle vara mindre läskiga då de är mer naturliga och har legat i sommarhagen. Jag lade dem alltså i "farlighetsordning" korta stockar först sedan lite längre och sist de riktigt läskiga långa bommarna.

Vi började med att gå genom öppningen mellan de kort stockarna och Marko hade bråttom, bråttom.

Men med beröm och belöning lyssnade han på "sakta", ännu mer beröm och belöning. Han började förstå att han hade en uppgift och började slappna av samt lyssnade uppmärksamt. Vi avancerade och gick snart lugnt och fint genom alla öppningar.

Vi varvade det hela med små pauser och små slalomrundor mellan konerna, vilket funkat toppen tidigare, men idag var han svårstyrd till en början. Stress eller grimman är frågan, men när han lugnade sig såpass att jag kunde ha längre grimskaft gick det bra att styra åt höger med hjälp av spöet framför.

Sedan bad jag honom ta ett kliv över den ena korta stocken. Han tvekade faktiskt inte men hade väldigt bråttom.

Överöste med beröm och morot. Vi tog samma stock tre gånger och det gick lugnt tillväga. Han såg riktigt nöjd och stolt ut. Sedan avancerade vi över hela banan. Jag kunde stå bredvid med hängande grimskaft och han själv valde att gå över bommarna en efter en.

Sedan prövade vi att göra halt i öppningarna. Andra gången satt det och han stod still tills jag bad honom gå.

Det roliga var att när vi gick in i hagen igen så gjorde han det totalt avslappnat. För även om han kan gå hyfsat genom öppningen oftast så är han hela tiden på helspänn och beredd att springa och tar ofta några snabba steg även om han inte drar iväg längre. Så lite nytta gjorde detta allt.

Skall bli kul att fortsätt med dessa övningar och bygga på svårighetsgraden. Imorgon skall jag rida banan med Vilda och hitta några övningar för hennes problemområden. Kanske "cowkicking", problem att lyfta hovar och snedhet?

Känns som en bra plan nu i alla fall.

Nu blev klockan väldigt mycket. Blir nog inget pysslande.

Håller på att tillverka ett sidepull och ett tagelsmycke.

Ha det bra alla!

... som började lite segt.

Det har varit en varm dag. Jag är ingen värmedyrkare tyvärr.

Insektsprayen fungerar över förväntan, men skall även skaffa Citronella för det där lilla extra.

Kollade upp hur man tillverkar salva då jag ville tillsätta de eteriska oljorna i något mer fast att smörja på skap m.m Här kan ni hitta mer info om detta.

Sagt och gjort. Tog vad jag hade hemma.

Till drygt 100 ml salva:

80 ml Olivolja

ca 20 ml bivax (här höftade jag en del)

Eteriska oljor:

Geranium

Lavendel

Citron/eukalyptus

Cederträ

5 droppar av varje. En tumregel är ca 20 droppar per 100 ml vätska/bärarolja...

Värm olivoljan i en kastrull. Tilsätt några klumpar bivax, rör om. Låt svalna något, tillsätt de eteriska oljorna. Häll på rengjord (caviar-) burk. Egentligen bör man tillsätta E-vitamin som förhindrar att fettet härsknar. Det glömde jag, men känner nog på lukten när det är dags att slänga salvan och göra ny:)

Kom på lite sent att fota den stelnade salvan. Det blev lite mörkt ute...

Med Mats hjälp tog jag ut Marko då jag hade på känn att han skulle ha bråttom genom grindarna. Japp, så var det, men det gick bra om än lite väl raskt.

Marko fick en välbehövlig borstning och magtvätt. Han pinkar ju på täcket...

Lite toleransträning med handduken. Den fick vara överallt men helst inte på öronen;)

Sedan en riktigt bra tömkörningstur. Han var lugn, men saknade Vilda och kom på det med jämna mellanrum. Innan vi skulle svänga höger hemåt ville han åt vänster mot sommarhagen. Han blev ganska på och bångstyrig, men Mats tog tag i tömmarna och gick med honom en bit vid huvudet.

Jag är övertygad om att magnesiumet gjort nytta. För lite ängslig kommer Marko alltid att vara, men spänd som en fiolsträng är han inte.

När vi kom tillbaka till sommarhagen var Vilda genomsvettig. Hon hade sprungit runt och gnäggat efter Marko. Likadant var det sist jag red Vilda då var Marko helt svettig när vi kom tillbaka. Det tar ett tag för dem att vänja sig vid att vara själva i sommarhagen. Men inget ont...Båda blir ju motionerade samtidigt;)

Efter svampning av Vilda och insektssprayning. Sade jag godnatt till kusarna i dimman. Det låg även en doft av lavendel över hagen...

Godnatt till er alla!

efter gårdagens tömkörningskurs med Marko.

Lastningen började ganska bra om man bortser från att jag borde ställt undan mellanväggen. Vilket jag tänkt göra från början. Men men.

Han gick på så fint och vi tog det steg för steg, fram back, fram back (som vi gjort tidigare) med morötter som belöning. När halva hästen var inne märkte jag att han ville backa bak och bad honom backa så att det skulle vara på mitt intiativ, men sedan gick han inte längre än till halva lämmen. Jag skulle ha varit snabbare. Vi flyttade sedan väggen. Trots att vi hade god tid på oss från början började den rinna iväg och Sancho Panza tappade tålamodet (inte bra). Det blev en del tjafs och M försökte med en lina som dessutom hamnade för långt ned och Marko blev rädd. Ett av barnen fick komma ut och vi fick på honom med hjälp av två linor.

Det blev lite stressigt, och vi var något sena till samlingsplatsen. Men väl där funkade det bra att tränsa i transporten och att sela med Marko uppbunden utanför.

Väntar på instruktioner...

Sedan blev det en diger tömkörningspromenad i skogen med mycket våtmark till Markos förskräckelse. Han tror han skall sjunka och snabbar sig över alla leriga partier. Då gäller det att matte hänger med och inte blir hängande efter;)

Först gick ett tvåårigt sto som ibland stannade och Marko fick således lära sig att vänta. Inte poppis men nyttigt. Man kan ju inte rusa fram som en torped i skogen. Matte har alldeles för korta ben för sånt;)

Det blev en paus där P visade en uplläggningsplats där de röjt med hästar i skogen.

Här ville Marko inte heller stå still:

På väg att göra halt...

Om man ändå måste stå här så kanske man kan förse sig med en liten grankvist?

Sedan blev det träning på skogskörningsbanan

Egentligen ganska lätt. Rött till höger, vitt till vänster och så alfabetet A,B,C....Det kan jag ju som ett rinnande vatten. Sedan lite skyltar för halt X antal sekunder.

Men det blev lite krångligt för min lilla hjärna speciellt på ett ställe där jag inte såg nästa bokstav från den föregående...

Marko hängde upp sig på att vi plötsligt inte följde efter det söta stoet och letade febrilt efter henne.

Lätt förvirrad matte och duktig häst.

Vi prövade också med draglinor. Vilket den känslige herren tyckte var riktigt läskigt. Vi försökte därför hålla oss till att svänga åt det håll linan var på. Men på ett ställe svängde jag åt andra hållet. Då blev det några snabba steg åt sidan. Men han sprang inte till Kina i alla fall.

På väg tillbaka till parkeringen tog P en en liten stock och drog på grusvägen bredvid Marko. Väldigt läskigt till en början men sedan var han hyfsat avslappnad med den både från vänster och höger sida.

Miljöträning i massor blev det för honom.

Han är säkert minst lika trött som jag idag. Frågan är om jag orkar ta en tömkörningspromenad med Marko tillsammans med Vilda och medryttaren idag eller om det blir hundpromenad istället?

Ha en bra dag alla!

Testar att lägga in onsdagens ridtur från endomondo:

Idag blev det tömkörning med Marko. Selen var längesedan vi använde nu då jag bara skulle smörja den men började byta ut lite dåliga remmar också.

Fick börja med att göra ett nytt hål i däckelgjorden, och inte för att han har gått ned i vikt...

Jag har gett honom ganska stora givor då han brukar falla ur på våren. Ibland har jag minskat då det verkar som om de får i sig en hel del gräs ändå, men så har det varit frostnätter samt regnigt och blåsigt och då har jag ökat igen. Idag ryker i alla fall lusernen och lite av kvällsgivan.

Han har vuxit en hel del under vintern och började se lite tanig ut i samband med pälsfällningen, men antagligen har han det sista mest lagt på sig. Han har tappat rumpan något i vanlig ordning, men det får avhjälpas med många rundor i mördarbacken..

Idag var han riktigt cool och dessutom lite egensinnig och försökte äta samt vägra gå ifrån gräset. Men hellre en enveten till än en hispig. Självförtroendet har tagit sig alltså och himla glad för det är jag.

Det blev ingen lång runda idag. Avslutade därför på ridbanan. Han gillar den inte alls. Konerna är ok men inte bommarna. Han har dock kunnat gå mellan tidigare men inte idag. Man kan inte få allt, men en mycket tryggare häst än tidigare har jag lyckats få trots allt.

Ha en trevlig lördagkväll!
 

Sitter och myser med en kopp kaffe och är riktigt nöjd med dagen.

Idag blev det tömkörning med sadel för Markos del.

På väg till stallet gick vi och kollade in den konstiga varelsen i trädgården som brummade, gnisslade var självlysande med hjälm, skyddsglasögon och hörselkåpor.

Det var husse med röjsågen. Marko tyckte inte det var så mycket att bry sig om desto konstigare var att se alla häckar runt huset nedkapade.

Men ojsan vad farlig en liten sadel kan vara för en stor Nordsvensk kille däremot.

Han stängde faktiskt av i några sekunder men var snart med på noterna. Det hängdes och klängdes lite lagom innan turen.

Husse var med som stöd. Innan vi tömkörde ledde jag Marko för att kolla dagsformen och att framförallt bromsen funkade. Husse som kan vara något tanklös ibland hittade ett järnrör som han slängde bort med ett brak bakom några soptunnor. Hoppsan! Ett par snabba steg i sidled, men inte mer än så.

Det kan vara bra med oplanerad miljöträning ibland. För shit happens! Oftast överlever hästar det mesta och Marko behöver förstå detta.

Efter några vändor hemmavid tog vi en lite större runda förbi grannhästarna som hade galopprejs i hagen. Marko taktade något men fick göra många halter och kom av sig. Riktigt imponerande. Nästa test blev genom grannarnas gårdsplan där det alltid har hänt något nytt då de renoverar. Samtidigt fick husse telefonsamtal, men Marko skyggade bara ett steg i sidled för prasslande plast i blåsten. Sedan var han på banan igen.

Här är vi snart hemma hos Vilda igen. Han jobbar faktiskt i fin form här och är avslappnad.

Han var mycket lugnare i munnen idag än sist han hade bett. Funderar på att pröva tredelat igen. Jag tycker att man får bättre känsla med det än med ett rakt som vi använder nu. Tidigare har han dock kört upp det i gommen.

Väl i stallet  kommenterade jag att det hade ju varit skönt om vi satte på vattnet dit nu när det är plusgrader.

Husse gick in i huset och fixade det. Det började rassla i rören, ett ljud som ingen av hästarna gillar särskilt mycket. Det brukar bli tyst när all luft är ute ur systemet. Men istället blev det en jättefontän då ett rör lossat vid vattenkranen.

Frrr, frrr sade Marko och ställde sig så långt ifrån han kunde där han stod uppbunden i stallgången. Brrr, Brr sade matte och dök in i fontänen för att försöka hitta en avstängingskran som inte fanns. Istället fick hon gå ut och försöka ropa bort till källaren: STÄNG AV!

Första tanken: ta ut skärrad häst?

Andra tanken: Nej! Det blir ju fel signal. Bättre illa fäkta än att fly...Vattnet slutade till sist spruta och Marko överlevde faktiskt det med utan att varken fly eller stänga av. Duktig pålle!

Avslutade med mycket kel och många morotsbitar.

att bli "stor"??

Efter nästan ett års uppehåll från bett efter Markos munåkomma förra våren prövade vi igen i lördags. Det har ju funkat bra bettlöst med, men det är kanske dags att höja ribban lite nu när han verkar ha mognat lite i huvudet och vi har börjat hitta förtroendet för varandra på ett nytt sätt.

På söndagen var Vilda bokad av medryttaren L för en tur vilket kändes så skönt. Då visste jag att efter en hektisk vecka så skulle tjockisen ändå få motion och jag kunde ägna mig åt Marko som oftast är den som får stå tillbaka när det blir tight om tid.

Marko var lite stissig, spänd och svettig till en början igen.

Bettet var inte jättepopulärt men han tog det i munnen utan någon större protest. Sedan grejade han väldigt med det en stund, men verkade nöja sig ganska snart och jag spände nosgrimman löst.

Jag tyckte att bettet hamnade väl högt upp så jag längde sidstyckena, men när jag ledde honom på vägen fick han tungan över bettet och blev naturligtvis irriterad och okoncentrerad. Det blev att vända tillbaka och justera. Sedan började jag tömköra lite smått. Mats var med som stöd.

Marko var taggad och lite ostyrig. Därför valde jag att tömköra bredvid hagen så att Vilda som mer eller mindre ylade fick vara sällskap på andra sidan staketet. Det brukar gå jättebra, men Vilda bestämde sig för att dra på för kung och fosterland och Marko som inte var helt kompis med skrotet i munnen ville gärna haka på hennes galna upptåg. Mats fick rycka in för jag var rädd att han var på väg att resa sig i protest.

På andra sidan ladugården kunde han koncentrera sig bättre och jag varvade med skritt, halter och ryggningar.  Han blev alltmer uppmärksam men styrningen framförallt vid vändningar funkade inte helt klockrent förrän på slutet. Det var mycket störningar i form av blåst, rådjur, läskiga soptunnor, skällande hundar och en ylande Vilda. 

Tillsist gick det riktigt bra.

Husse filmade (och det är han som flåsar i bakgrunden).

Nu är jag stolt och mer taggad att fortsätta med Marko. Har känt mig uppgiven till och från.

Vilda kom ut på tur på söndagen och hade skött sig utmärkt. Hon var väldigt svettig när de kom åter efter en ganska kort tur men med mycket travinslag. Lite andfådd hade hon också varit. Jag hoppas det är lite allmänt dålig kondis och pälsfällning som orsakar det så det inte är luftvägarna igen som spökar. Hon verkar pigg för övrigt men har svettats mycket det sista när jag ridit med.

Ha en bra dag alla!