Igår hämtade jag det lilla underverket

Det blev premiär för många saker:

att åka bil

Det var lite svårt att förstå det där med att sitta fast i bältesselen, men idag gick det redan bättre.

att få på täcke och halsband och att var ute i naturen.

Kallt och blött var det, men Doris var duktig och kissade.

Inne blev det full fart och mycket bus med alldeles egna leksaker

Hon är snabb på att lära sig. Efter bestämda Nej! när det gäller att nafsa i byxben, bita i sladdar och blanda in småbett i pussandet så har hon redan lärt sig.

Sedan finns det teorier om att man inte skall säga Nej eller korrigera en hund. Jag tycker att det är att gå för långt. Jag använder främst positiv förstärkning när det gäller hästarna med, men man måste ibland säga ifrån.

Vissa beteenden kan man ignorera t.ex skrapande i stallgången (eftersom det inte är något att tjafsa om och det blir ganska ointressant om det inte ger någon effekt) Om däremot hästarna är buffliga brukar jag be dem backa vilket är en sorts negativ förstärkning från början men som blir mer en avledning eftersom vi använder backen även vid arbete. Nej! säger jag när de bråkar med varandra när jag kommer med mat, för det är en säkerhetsfråga. Vilda får även ett Nej! när hon försöker ta Markos mat sedan visar jag henne med handen mot hennes hög. Ett barn som inte får lära sig vad som är fel kan omöjligt heller gissa sig till det om det aldrig blir tillrättavisat.

Jag tror det här med själva orden Positiv respektive Negativ förstärkning gör det krångligare än det är. Om man jämför det med blodprov och man får ett positivt svar på ett HIV- test så är ju det ett negativt besked. Medan ett negativt svar är ett positiv besked. 

Jag tror att det har blivit fult att använda negativ förstärkning mycket beroende på att man feltolkar innebörden. Mycket av det vi gör med hästarna är ju negativ förstärkning. Att flytta från tryck är ett utmärkt exempel. När man har fått hästen att göra förflyttningen så släpper man trycket och kanske belönar man den med en godisbit när man lär in rörelsen. Då blir det ju plötsligt en positiv förstärkning i alla fall.

Vad jag menar är att man inte kan ignorera allt. En del saker går jättefint att ignorera eller att avleda hunden, barnet, hästen från. Men andra saker bör man visa är fel från början. Det är inte roligt när en stor hund hoppar på en och biter en i ansiktet hur glad hunden än må vara och hur väl den än vill. Det är väl tryggare för hunden att veta att det är fel än att försöken till att ignorera beteendet leder till frustration hos ägaren och kanske till att han eller hon blir arga till sist? Jag tror det är svårt att "släcka ut" beteenden som är roliga för djuret. Att skrapa i stallgången är ju inte i sig roligt utan ett sätt att påkalla uppmärksamhet...

Ofta räcker det med att låta bestämd, men ibland måste man ta i lite mer. Vilket har mycket med individen att göra. Marko hoppar högt om jag höjer rösten så där får jag tänka mig för, men sällan behöver han tillrättavisas. Vilda kan man behöva hjälpa till med röst, kroppsspråk eller fysisk kontakt t.ex tryck.

Är man bara konsekvent och gör det snabbt utan att bli arg och sedan fortsätter med att belöna det postiva så förstår vederbörande snabbt. Själv så tror jag det handlar mest om sunt förnuft.

Efter att Doris blir tillrättavisad när det gäller t.ex bitande i sådant som är oläpligt att bita i, så får hon direkt ett alternativ att bita i. En leksak eller en tuggpinne, en boll att jaga och bita t.ex Det verkar fungera utmärkt. Hon testar dock med övriga i familjen så de måste vara lika konsekventa själva.

Kanske är jag lite snabb i mina bedömningar av hur det funkar med Doris. Kanske låter det annorlunda om ett tag. Vilda var ju världens snällaste när jag köpte henne och gick snabbt till ett trotsigt bit- och sparkmonster...men i backspegeln kan jag se att jag borde tillrättavisat henne innan det tog sig så stora uttryck och varit mer konsekvent i belönandet. Hon blev frustrerad och jag med.

Doris fick i alla fall ua på allt på vet. besiktningen häromdagen. Hon är chippad och vaccinerad. Igår försäkrade jag henne. Det blev Agria då de hade ett tillägg som täcker HD. Jag ringde och frågade om jag inte fick rabatt då jag har två hästar och en katt försäkrad där innan. Men då måste det vara tre av samma djurslag, löjligt tycker jag.

På kvällen igår var det spännande när resten av familjen kom hem.

Hon sov i omgångar på kvartar. Hon hade svårt att koppla av och dessutom svårt att få bajsat. Det var väl lite kallt om rumpan ute och ovant.

Efter att hon till sist fått skött magen somnade hon i soffan på kvällen och sov i en och en halv timme. Efter lite rastning, lek, mat och rastning igen sov hon hela natten. Det gillar jag:)

Ha en bra fredag alla. Nu skall vi snart mata hästar jag och Doris. Marko verkar betuttad i henne:)