Idag har jag tömkört Vilda, jippie!

Hon är så himla duktig. Det var väldigt länge sedan sist, men hon riktigt sträckte på sig när hon fick på lokselen. Tror faktiskt körningen är hennes grej, även om jag själv kunde bli lite skickligare. Hade satt upp lite koner på stubbåkern och fyra stolpar som jag lade ner på backen fick markera start- och stoppplats. Där är det helt lugnt dvs hästen skall känna sig trygg mellan dem eftersom de simulerar skaklarna inför framtida körning. Brukade använda plaströr tidigare till detta och till bommar.

Hon gick på jättefint tills hon såg tre personer som inspekterade sina hagar intill, då tappade hon fokus och ville hellre glo på dem, men jag fick "väckt" henne till sist.

Hon böjer sig jättefint åt vänster, men har mycket svårare åt höger. Detta märks mycket väl i ridningen med. Men med tömkörningen går det lättare att få henne smidigare även i höger varv. Ska inspektera den lilla trädbevuxna kullen på åkern Den blir nog perfekt att både klättra över och att köra åttor runt träden på.

Vi körde en del serpentiner och lite slalom, så böja sig hit och dit fick hon allt. Många, täta varvbyten mjukade upp henne på slutet.

Hon är så nöjd med sig själv när vi tömkör och den seghet som kan uppstå i ridning på bana finns det inte ett spår av. Idag lyssnade hon direkt på hjälperna. Tidigare har hon varit litet svårstartad efter halterna. Enda gången hon inte lyssnade var när hon trodde hon hade publik.

Säg hej till publiken, lilla Vilda:)

Nu känner jag att nytändningen jag väntat på äntligen kom. Nu gäller det att hålla den vid liv. Så det blir till att börja släpa lite bildäck och annat bredvid igen för att sedan spänna för. Ser även hennes potential och rörelser så himla fint, när jag inte sitter på och stör. Det blir mycket mer finlir. Hon bär sig bättre och formar sig för ytterst små hjälper.

Sancho Panza hade tyvärr inte utrustats med kamera idag och hans minne på mobilen är fullt, förmodligen av diverse hästbilder;)

Så ni får hålla till godo med några gamla (på en mycket smalare Vilda;)

God natt!

Bild från maj 2010

Idag blev det en ridtur med två av våra hästburna grannar. Efter lite trassel med sadelgjorden som blivit väl kort, särskilt när Vilda blåser upp magen x antal hål, kom vi oss iväg. Bytte faktiskt till en som var 20cm längre, med viss fasa över att den kanske skulle sitta löst när hon slappnade av. Det gick dock bra;)

Det blev en blåsig tur, med vääldigt mycket att titta på, hemskt nyttigt för en liten semesterfirande häst. Hennes fackförbund måste ha kämpat bra för att få till en sådan lång semesterperiod;)

 Roligt också att få lite kläm på fina ridvägar i området. Det verkar finnas en hel del sådana.

Jag tror vi såg litet roliga ut. En av oss på en liten vit bedårande ponny, en annan på en väldigt pigg och vacker arab som galopperade på stället i sin iver, så lilla tjocka Vilda som helst sprang i sidled, eftersom det var så spännande;)

Roligt var det i alla fall.

Vi såg får, hundar, kossor och en massa läskiga saker på vår väg. Så mötte vi en bil. Vilda började steppa och vips hade hon hoppat upp på en åker som låg ganska mycket högre upp än nivån på vägen. Hoppsan! Jag satt kvar i alla fall. Det var bara att rida på åkern tills nivåskillnaden blev mindre igen;)

M vaktade Marko som sprang runt och gnäggade i hagen. Känns skönt med barnvakt ibland:)

Vilda var helt slut efter turen och genomsvettig. Tror att hon hade minst lika roligt som jag.

Så tack kära grannar för detta och jag hoppas att det blir en tur snart igen!

Idag tog jag mig i kragen trots förkylning och flyttstress. Tog Vilda på en liten ridtur. Vi höll oss i paddocken eftersom jag var osäker på hur Marko skulle bete sig. M fick hålla ett öga på honom när jag tog in Vilda i stallet.

Jag hörde hur Marko galopperade av och an och skriade efter Vilda. Vilda tog det med ro och brydde sig inte ens om att svara.

När vi kom ner i paddocken blev han lugn och glad igen.

Vilda var riktigt seg och vid sadlingen trodde jag först att jag skulle vara tvungen att skaffa en längre sadelgjord, men den redan sommartjocka hästen blåste upp sig sisådär fem hål;)

Vi jobbade trots allt på en stund, men blinningarna lät oss inte vara. Det blev nästan, men bara nästan en galopp i vänster varv. Med litet regelbunden träning så ska hon nog förstå fattningarna. Det var väldigt nära idag:) Trodde aldrig det skulle gå i paddocken överhuvudtaget.

Det blev en del stopp då hon skulle klia sig här och där. På det hela taget var hon duktig, men trött och litet ofokuserad.

Efter jag suttit av lyckades jag med konststycket att slå ihjäl en broms i luften med pisken. Härlig känsla! Vilda bryr sig inte om man viftar med spöet, perfekt att fösa bort blinningar och andra kryp från magen och benen med.

När Vilda försvann in i stallet började Marko springa och gnägga igen. När hon väl var åter i hagen så såg han inte henne då hade han lugnat ner sig. Då vet jag att vi vågar oss lite längre bort nästa gång och att han inte springer genom stängslet.

Marko fick svans- och manbehandling, sedan en spann med betfor och linfröolja utanför hagen. M tog hand om hanteringen in och ur hagen, vända stanna etc. De är fina ihop och jag tror nog Marko är hans häst;)

Tyvärr var den nya fina grimman jag köpt på Hööks lite trång över nosryggen, men har var jättefin i den. Som jag velade i affären. Cob eller Full, Cob eller Full. Hans lilla bruna styvmamma får ärva den och stackars matte får shoppa igen;)  

Ha en bra kväll! Imorgon är det en vecka kvar till flytten!!!

tog vi igår med Marko.

Han fick stå i boxen medan vi gjorde i ordning Vilda. Han fick sig också en avborstning och kratsat sina hovar. Han lyfte fint på dem trots att det var litet vingligt att stå på torvbädden.

A red Vilda som skötte sig exemplariskt. Hon lydde bättre än hon någonsin gjort och lyfte knappt ett ögonbryn när vi passerade de skällande hundarna. Det var precis som om hon tog sitt ansvar som lugn och trygg mamma för att visa Marko hur man beter sig ute på vägen.

Marko var ganska nervös och höll sig tätt efter Vilda. Helst ville han gå jämsides, men det tillät varken jag eller Vilda. Han är väääldigt stark, men lyhörd. Vi gick upp i skogen. Där slappnade han av betydligt och där mötte vi två av de andra hästarna.

Jag trodde att Vilda skulle vägra gå vidare då den ena är hennes allra bästa vän, men inte en protest från hennes sida. Det blev en kort men intensiv promenad.

Efteråt tog jag in Marko i boxen medan A fortsatte med Vilda till paddocken. Marko blev väldigt orolig, gnäggade och försökte knö upp boxdörren. En liten spann med gotta fick honom att tänka på annat en stund, sedan fick han komma ut i hagen intill paddocken där han lugnade sig så fort han såg Vilda.

Vilda var jätteduktig och A hade ridit några skänkelvikningar som kändes perfekta enl henne. Vilan och mognaden till "styvmamma" har nog gjort en väldig nytta. Hon hade inte ens saktat av i traven och hade lyssnat direkt på varje hjälpgivning.

När Vilda gick in i stallet fick Marko ett spel igen och sprang gnäggandes av och an i hagen trots att Filur var där. Vilda var lugnet självt.

Överlycklig var han när hon släpptes hos honom igen.

Efteråt prövade jag att flytta honom lös i hagen med hjälp av kommandon och kroppspråk, fram, bak, fram och stanna ett par gånger. Behövde inte vidröra honom en enda gång, förutom vid belöningskliet då. Superlyhörd är han.

Det här kommer bli jättebra, men vi har mycket att öva på när det gäller självförtroende och trygghet. Träningsgrimman kommer jag nog packa upp och använda nästa gång om den passar. Han är litet mer att hålla reda på än vad lilla Vilda var, men inte lika respektlös;)

Ha det bra alla!

Nu har vi skrivit på köpekontrakt på gården. Gud vad skönt det känns. Nu blir allt mycket roligare att ta tag i när det är "på riktigt"

En halvgammal film från ridträning med efterföljande "belöningstur":

Ha en bra dag! Skall slita mig från datorn och mocka ur ett styck torvbädd:)

Idag tog vi en "ladda-batterierna-dag". Har bara gjort trevliga saker. Först en liten våldgästar-tur till några av M´s vänner. De första var inte hemma, men vi tittade en stund på deras fina hästar innan vi vände på gårdsplanen.

Sedan till nästa, som har en minigris som är gammal och trött, men Pigge blev jätteglad och pratig när vi matade honom med maskrosblad.

Tyvärr tog jag inga bilder...

Därefter en fika på Sundsby Säteri, mmm gott, men dyrt.

Sedan till stallet. Idag blev det en utetur. M körde fyrhjulingen före   och Vilda blev serverad äpplebitar från den. Jättebra miljöträning:) Hon protesterade lite när vi passerat sommarhagarna i vanlig ordning. Hon har fortfarande separationsångest när hon kommer så långt från stallet (det är inte så spec. långt bort eg.). Lite gnäggande och sidosprång m.m Till sist lyssnade hon och fick belöning när vi travat ikapp fyrhjulingen. På vägen hem gasade M på och vi med. En härlig gungande galopp blev det. Saktade av och försökte få henne att galoppera igen och förstå galoppfattningen, men det gick inte. Sedan tyckte jag att det var dags att varva ned sista biten till stallet.

Nu har vi kommit på hur M och jag skall kunna ta oss ut ihop på långtur i alla fall och dessutom hur vi kan öva på galoppfattningarna:)

Hon var nöjd och lite trött i knoppen efteråt. Idag fick hon på sig ett bogskydd under eksemtäcket och en ny huva med öron.

Ångrar att jag inte fotade lite idag, men det får bli bättring på det!

Ha en bra kväll alla!

Det har varit en händelserik dag idag. Först skolavslutning med mycket sång och musik. Sedan lite fika hemma.

Det blev en hel del miljöträning för liten häst idag. Först mötte Vilda en sådan här   på väg från hagen till stallet. Cyklar kan vara läskiga, men detta vad är det för något? Det lät som husses röst bakom trädet men varför sitter han på en sån läskig grej. Det var inte farligare än att det gick att undersöka och sedan inta en mer avslappnad hållning i alla fall.

Sedan blev det avtvättning med rapsolja och ljummet vatten samt eksembehandling. Allmän skötsel, sadling tränsning och ut i paddocken. Husse dröjde eftersom det börjat regna och upp dök han i en fotsida sådan här

    som saknade luva och därför hade det orangea spöket med rollator även en sådan här

Efter närmare undersökning kunde Vilda konstatera att det bara var husse som klätt ut sig.

Matte hade smart nog väntat med uppsittningen innan det orangea spöket uppenbarade sig i paddocken.

Det var längesedan vi tränade nu och Vilda var jätteduktig i paddocken. Prövade lite sidvärtesrörelser. Hon lyssnade väldigt fint i alla fall, men vi nöjde oss med mestadels skritt och endast lite trav idag.

Efteråt blev det lätt strechning av båda frambenen, bara för att öva lite på det. Ibland verkar det som om vänster armbåge hakar upp sig. Övningarna gick finemang. Lite konstiga grejor matte gör ibland, men det var ganska skönt, verkade hon tycka.

Sedan insektsmedelbehandling och på med det nya eksemtäcket. Blev helt imponerad av hur cool hon var när jag drog den mycket trånga "polokragen" över huvudet på henne. Sedan fästes alla (då menar jag vääldigt många) remmar. Vilda stod still och lät sig packas in. Tills sist skulle huvan på plats, men den var lite stor, så vi får sy in den, annars ser hon ingenting. Täcket satt bra i alla fall.

 Så det var inte bara M som såg ut som ett spöke.

Innan jag skulle åka upptäckte jag att Vilda stod kvar i den nedre hagen, trots att den har förbindelse med den övre där kompisarna går. Hon sprang av och an precis som hon inte fattade hur hon skulle komma till dem. Konstigt tänkte jag för de springer ju emellan hela tiden genom en liten "tarm" av skog och berg.

Jag gick in till henne för att visa vägen. Hon blev lugn och glad, men tvekade ändå. Då såg jag att det var en jätteflock med fåglar i den andra hagen, vilken hon måste passera för att komma till kompisarna. Fåglarna skrek och skränade. Jag manade på henne och berömde. Till sist sprang hon genom skogspartiet och möttes av en gnäggande vän. Hon tittade lite på mig innan hon galopperade iväg med kompisen i rätt del av hagen.

Jag är trött och nöjd med dagen. Det tror jag Vilda är med.

Igår blev det lite träning löst i "rundpaddocken".

Till en början skulle staketet undersökas noggrannt, sedan skulle det kollas om det fanns något ätbart. Jodå, några maskrosblad som satt sig i gruset fanns det allt. Försökte få henne på volten runt mig, men lyckades bara en liten stund innan hon antingen ställde sig vid utgången eller gick in till mig i mitten. Felplacerad var jag förmodligen. Vi körde lite följa John istället, både i skritt och trav, mellan koner och på volterna. Sedan lite sidvärtesförflyttningar, och framdelsvändningar. Allt går mycket bättre i vänster varv, försökte därför jobba mycket i höger varv och avsluta från vänster för att slutet skulle vara lyckat. Bugningarna gick det sådär med. Använde knäckebröd och då fattade hon inte riktigt var godiset var så hon lyfte på frambenet istället;)

Lite påstridig var hon ett par gånger när hon upptäckte att jag hade godis, men hon gav sig med en gång. Så jag tror inte det blir några större problem i framtiden. Poletten har nog trillat ned för oss båda.

I natt skall hon få komma in i stallet eftersom det faktiskt kan vara det proteinrika gräset som ställer till det med eksemen. Då blir det färre timmar med bete. Prövar detta en tid. Egentligen skulle jag ha låtit henne gått bara ett par timmar om dagen på det sprirande gräset och sedan ökat tiden, men det är lätt att vara efterklok och att stalla in en häst mer tid än nödvändigt känns ju inte bra det heller. Hoppas att jag kommer på det ultimata till nästa vår.

Ha en bra lördag alla! Nu ska jag fixa några saker inför husbesiktningen imorgon:)

Bebis-Vilda <3