Det är roligt att se hur Vilda växer och frodas. Jag blir samtidigt lite mörkrädd när jag ser bilder från när jag köpte henne. Veterinären hade rätt. Hon såg anskrämlig ut. Varför den förra ägaren lät det gå så långt kan man bara spekulera i: snålhet, lugnare häst inför visning, okunskap eller bara lathet? Vilda är ingen svårfödd häst, men var i kraftig tillväxtfas. Om jag sett henne som hon såg ut då, fast nu är frågan om jag köpt henne, men det är klart efter att ha sett in i hennes ögon hade jag aldrig motstått henne ändå, men man bör inte gynna denna typen av hästhandlare. Redan efter en månad med fri tillgång på hö såg man resultat. När veterinären som sett henne både vid besikting, efter en månad och nu i april sade: "Hon har verkligen kommit i rätta händer", värmde det mitt hjärta och jag inser att hon har helt rätt.

Här är en av annonsbilderna från sommaren -07 ca 1år:

Ganska rund och fin

Så här såg hon ut när vi sågs för första gången, okt -07:

 Mager och bukig

Här har hon precis kommit till oss i nov-07:

Mager

En månad senare, dec -07:

Något bättre i hullet

Sommarrund och fin, juni -08:

Nyårafton-08. I perfekt kondition:

April -09 Nu på tillväxt igen. Hög i korset, syns ej på bilden. Fortfarande fin i hullet:

Jag förstår att Vilda är ett matvrak för tänk så hungrig hon måste ha varit.

Ha det bra!

Shoppingen igår gick oväntat bra. E hittade inget som hon ville ha eller hade råd med;) Jag köpte ett par byxor, ett linne, tömmar, bett, saltsten och nya gardiner till vardagsrummet. Då blir det fönsterputsning också, välbehövligt.

Igår var jag inte ute med Vilda. Vi kelade lite i hagen. Hon var ganska ointresserad, men när jag skulle fylla på vatten i hagen bredvid ställde hon sig vid staketet och slängde med huvudet "ska vi leka?", undrade hon. Jag klappade och pussade på henne. Sen slängde hon med huvudet igen och drog en repa i full galopp med mängder av bocksprång. Hon fick igång nordsvensken i intilliggande hage som tog några galoppsprång. Hon galopperade ned till de andra hästarna och försökte få igång dem. "Vi är faktiskt för mogna och gamla för sånt", tycktes de säga. Ingen ville leka, men lika glad var Vilda ändå och studsade runt i hagen en stund.

Det var synd att jag inte hade kameran och filmade det hela. Hon är så otroligt vacker när hon galopperar. Jag passade även på att ropa "GAALOPP" för att försöka befästa ett nytt kommando, får se när vi börjar använda det. Enligt hovslagaren bör man inte lära hästar som ska köras in att galoppera, ur säkerhetssynpunkt. Det är dock helt ok för mig att rida i skritt och trav till en början:)

I söndags tömkörde vi Vilda i skogen och på vägen inspirerade efter lördagens kurs. Det gick jättebra och det lilla matvraket accepterade till sist att jobba utan att äta gräs längs vägen. Hon lyssnade fint på tömmar och kommandon. I skogen svängde vi mellan träden utan problem. Det är lättare på vägen och i skogen än i paddocken. Visserligen gick M bredvid, men hade vi bara litat mer på henne så tror jag det hade funkat lika bra om jag hade tömkört utan medhjälpare. I paddocken gjorde hon som vanligt när jag tömkörde själv, vände runt och gick efter mig i stället för tvärtom. det blir till att öva mer. Paddocken är tråkig, tycker Vilda, så förmodligen är det en blandning av förvirring och ovilja att gå framåt utan någon bredvid.

Vi prövade även bett för första gången och hon fick faktiskt lite morotsbitar för att öppna munnen och som belöning. Hoppas att hon inte börjar nafsa nu, men jag vill att bettet ska vara en trevlig upplevese och tänker inte bråka med henne för att få det på plats. Det verkade passa längdmässigt, men jag tror att det är lite för tjockt. Ska kolla på Hööks idag om jag hittar ett bättre.

Jag har även beställt en loksele, tyvärr ingick ingen baksele bara svanskappa. Jag får köpa till bakselen sedan om selen passar. Ska även köpa körtömmar då tömkörningstömmarna är så långa(16m) och jobbiga att hålla reda på. Mina "långtyglar" är lite för korta, vilket kan vara lurigt säkerhetsmässigt. Sedan är nog pengarna slut;) det blir nog inte mycket till kläder till mig själv idag heller. Konstigt att man alltid hittar saker till barnen eller djuren i första hand, men jag växer ju inte iaf. Skulle nog behöva köpa nya byxor egentligen.

Ha en bra dag!

Det var en mycket givande lördag. Vi gick igenom seltillpassning och kuskens kommunikation med hästen. Vi gick även igenom olika skogsredskap samt bl.a 8-hjulig timmervagn, bockkälke m.m

Sedan fick vi pröva att dra stockar med hästarna: Nordsvensken Timus och shetlandsponnierna Zigge och Svinto.

Efter grillning och lite information om bla. Föreningen Skogshästen fick vi även vara med och lasta på åttahjulingen som Timus drog. Sedan var det dags att pröva att dra långstock genom portar med shettisarna. Det var jättekul. M prövade han också.

Efter detta parkördes shettisarna framför en harv och vi fick se ännu fler redskap. Sedan fick de som ville pröva att köra åttahjulingen med Timus. En av dem var jag. Vilken fantastisk känsla, men också lite läskigt att svänga runt träd m.m med den stora vagnen. Timus var ooerhört lyhörd för små tömjälper och rösten.

Här finns bilder från lördagen att se på:

 http://www.fnh-bohuslan.se/gallery_70.html

En jättebra dag!

M tyckte det var lika roligt som jag.

Vilda har fått en hovklyfta på vä bakhov. Hon har inte ont, men sprickan är ganska rejäl. Jag har fått lite tips och råd från hovslagaren, så idag är det åter rengöring och sedan täckning av sprickan. Bara hon inte får en infektion.

Imorgon ska jag och M på kurs i bruks- och skogskörning. Det ska bli jätteroligt. Jag är glad att ha en sambo som blir mer och mer intresserad av hästeriet. Han kanske blir en fantastisk körkarl;) Ikväll ska jag plugga på lite i mina körböcker så jag hänger med. Hoppas vädret håller i sig. Det blir mysigt att packa picnickorgen, så vi kan mysa lite i pauserna.

Ha en solig och rolig dag!

Genom träningen med Vilda har jag blivit mer medveten om min egen kropp och dess verkan/inverkan på Vildas rörelser. Det är en fantastisk känsla, men får mig också att inse att jag behöver träna. Den sits jag fick lära mig som liten på ridskola är inte alltid den bästa för att ge rätt signaler till hästen. Att man såg snygg ut som en liten soldat till häst var nog viktigare på den tiden(jag är inte hundra år). Jag blev fullt medveten om detta när jag som vuxen gick lektioner för några år sedan, balansen och kroppskontrollen hade naturligtvis också försämrats efter flera år utan ridning.

Genom läsning av Dancing with horses, av K.F Hempfling när jag skaffade Vilda ökade mitt intresse för sits, balans och vikthjälpernas betydelse. Jag fick upp ögonen för AR- Akademisk ridkonst, vilket kräver både en ridbar häst och en ridduglig människa. Nu känner jag att jag behöver träna mig själv mer, även om jag får tydliga signaler av Vilda när mina signaler/hjälper till henne är fel eller otydliga. Gör jag rätt och använder små hjälper så svarar hon direkt med att göra det jag vill. Vi lär oss alltså tillsammans, en helt fantastisk känsla.

Nu har jag beställt en ny bok(igen) eftersom jag gärna lär mig genom att läsa till en början. Centered riding, av Sally Swift. Här hoppas jag kunna hämta övningar som får mig mer medveten om min kropp. Jag vet redan med mig att jag ofta lutar åt höger, speciellt när jag kör bil. Försöker tänka på att sitta rakt på Vilda, men det är inte säkert jag gör det.

Jag vet också att jag är hopplös på att sitta ordentligt när jag fattar galopp. Jag lärde mig först rida i terräng, och vi galopperade oftast i uppförsbackar. Därför fattade jag galopp för att snabbt resa mig i fältsits. Fortfarande 30 år senare lutar jag mig fram när jag fattar galopp. Smarta hästar som har lätt för att fatta galopp förstår ändå, men de som har det svårare travar bara fortare och fortare pga min felaktiga hjälpgivning. Detta vet jag, men ändå... Det är svårt att ändra sig.

Första steget till förändring är dock att bli medveten om vad som bör förändras och sedan jobba med det. Därför ser jag det som ett ypperligt tillfälle att öva mig nu när det gått några år sedan jag red ordentligt. Vilda har inte några förkuskaper och hennes reaktioner blir därför helt sanna.

Jag hoppas så småningom kunna gå någon kurs i detta eftersom att det är svårt att se vad man själv gör när man rider, får be M filma mig.

Spännande!

Helgen har varit skön. Jag har sovit ut efter att ha haft flera sömnlösa nätter. Att jobba både kvällar och nätter tär mycket och saboterar dygnsuppfattnigen.

Jag har ridit på Vilda i paddocken, helt själv. Hon gick framåt:) Jag kunde gunga med i skritten och på så sätt driva henne framåt. Det svåra är att få de första stegen fram dvs inte åt sidan eller bakåt. Hon är duktig på att rygga pga envis träning, men nu vill vi framåt igen. Hon verkar tycka det är lika roligt som jag, men mest intressant är nog allt det gröna gräset som växer i kanten på paddocken. Lite jobbigt att behöva tjata och dra upp huvudet på henne ideligen, men det blir nog bättre så småningom.

Vi red även över ett par bommar på marken i lätt sits, inga problem.

I hagen galopperar hon omkring och spänner upp sig som en liten arab. Då är hon jättevacker Hon har riktigt fina gångarter, så det ska bli spännande när vi kan börja använda dem mer i ridningen också.

Inatt är det jobb igen. Det börjar kännas att vi har allt mer att göra och får allt färre resurser. Det blir spännande att se hur det går i sommar när alla sommargäster kommer. Det är väldigt tröttande att känna att vissa saker hänger löst att inte kunna göra sitt jobb på ett tillfredsställande och professionellt sätt pga dåliga resurser. Förhoppningsvis vaknar cheferna före något händer.

Soo long!

Idag blev det lite fotografering i hagen. För en gångs skull hade jag med mig kameran, annars blir det mest mobilbilder.

Vilda var en exemplarisk modell, mellan ätandet. Kameran var väldigt spännande:)

Vilda i hagen strax före hon jagade iväg katten Molly:(

Rufsig, smutsig och SÖT!