Under veckan som gått har jag roat mig med att utbilda i HLR varvat med det vanliga nattjobbet. Utöver detta har jag även suttit och försökt fixa ihop ett schema pga den tjänst kommunen sparat in. Det var inte lätt att få ihop, men med envishet och tålamod och en himla massa tid fick jag ihop något. Får se vad de andra gillar schemat och hur deras förslag ser ut. Det går tyvärr inte att få det perfekt ur alla hänseenden.

Pga växlandet mellan tidiga morgnar och sena nätter var jag igår efter sovdagen jättetrött, men fick för mig att fixa ett litet hinder av två gamla däck och ett plaströr. När detta väl var färdigt höll solen på att gå ned.

Så idag var jag extra laddad, skulle egentligen ridit ut i veckan men varken tiden eller orken räckte till. Vädret var strålande idag till skillnad från senaste tidens regn, blåst och lervälling.

Tog in Vilda och upptäckte att nosgrimman nog behövde göras ett hål större, men håltången vägrade samarbeta... Det fick bli utan nosgrimma istället. Vilda var jättenöjd och dessutom gapade hon inte en enda gång (om man inte räknar med när hon snott åt sig lite gräs som hamnade på tvären). Skönt att slippa nosgrimman äntligen, ibland löser sig saker av sig själva. Tror även att sidstyckena behöver längas. Hon växer visst fortfarande.

Det blev i alla fall lite träning på "ridbanan". Försökte inspirerad av Stinas inlägg använda små hjälper, back to basics. Att med främst sätet reglera tempot. I början gick det riktigt bra, men sedan lade Vilda i snigelväxeln, så gör hon när hon blir uttråkad. Vi övergav banan (och hindret som blåsten rivit) och gav oss ut på en liten tur i området istället. Först var hon riktigt pigg, men ju längre bort vi kom från den gnäggande Marko desto snigligare blev farten. Tills hon kom på att vi snart var framme vid grannens hästar Sessan och Buster, då fick jag hålla in henne ordentligt när traven började bli lite vild. Då räckte det inte med att göra halt med hjälp av sätet;)

Buster            Sessan

Gamla bilder från i somras

Jag red en bit till fram till en annan grannes gårdsplan där vände vi. På väg tillbaka mötte vi en konstig bil, någon slags jeep som lät väldigt mycket och Vilda blev lite skärrad, men skötte sig efter lite steppande riktigt bra. Man måste se det man är rdd för i vitögat för att vänja sig.

Hon är oftast cool. Hemma får hon massor av miljöträning med alla fordon och maskiner som husse grejar med, men ibland får hon lite fnatt vid möten av större brummande saker medans hon ibland  inte ens höjer på ögonbrynen när bilar passerar väldigt nära på smala vägar.

Väl hemma var det mockning och höpackningsdags. I köket hägrar ett diskberg, så mina planer på att träna båda hästarna sprack. Ibland är jag nog en tidsoptimist. Dagarna blir så korta nu när det blir mörkt redan vid 17-tiden och jag är ingen morgonmänniska, måste morna mig en stund innan jag kommer igång. Imorgon får jag ta tag i den "lille", som förresten har vuxit ur cobgrimman och nu mäter 153 cm i mankhöjd, vad månne bliva?

Skall i alla fall testa ett av betten som är för stora för Vilda och körhuvudlaget, sedan kanske det blir en promenad eller följa John...

Ha en trevlig lördagkväll!

 

Kicki

6 november 2010 18:40

låter som en skön dag! trevlig lördagkväll på dig med!

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

6 november 2010 18:50

Tack Kicki!
Ja, jätteskön och till på köpet är inga tonåringar hemma så jag bara njuter av ledighet och av att kunna göra vad jag vill en stund (typ sitta vid datorn):)

 

Stina

6 november 2010 20:37

Bra att inspirera .. jag ska roa mig med att göra likadant med Billan någon dag tänkte jag och kolla hur lite hjälper jag kan styra henne med. Kul !

153 ... låter som om du kommer att få en stor häst där =)

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

6 november 2010 22:05

Ja det var ju precis så vi började för drygt ett år sedan, bara säte och vikthjälper, smackningar och kommandon till hjälp. Red en stund på helt långa tyglar idag, vilket går bra när hon vill, eller när hon är trött och vill hem;)Ibland vill vi inte riktigt samma sak bara, hon och jag. Det går ju jättebra att styra henne så, men hon får ibland för sig att gå åt ett annat håll eller stanna eller trava när inte jag bett om det. Hon är charmig på sitt sätt;)

 

Ann

6 november 2010 23:00

Ja HLR kurs gick jag i våras, en hel del nytt mot gången före jag gick.

Tidsoptimist... ja det känner jag igen! :)

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

7 november 2010 12:01

Ja, de byter utbildningsprogram lite då och då. Det kommer nya riktlinjer 2011 igen, då ser jag fram emot att få gå på konferens med massa mat och dryck samt seminarier:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...