Ett underbart väder var det i helgen. Tyvärr jobbade jag och sov bort en del av den.

Igår mätte jag båda hästarna för att få lite bättre koll på vad de väger. Bl.a inför avmaskningen igår.

Vilda: 530 kg (huvaligen) Någon som har koll på vad deras D-ponnier väger? Marko: 615 kg.

Det var inte helt lätt att mäta dem med all vinterpäls, men det är klart den väger väl den med;)

Vildas bröstomfång var 3 cm kortare än Markos. Ajaj. Jag tycker dock att hon blivit något smalare, men det finns nog en del kvar att ta på.

Man borde väl egentligen mäta dem oftare. Vilda mätte jag ganska frekvent när hon var liten, men Marko har jag bara mätt mankhöjden på innan.

Det är väl som med första och andra barnet...

Marko togs in först och vi slängde (bokstavligen) på tömkörningsgjorden. Överhuvudtaget överdrev vi lite med beröringen från tömmar och annat för att vänja honom ytterligare lite mer vid både ljud och eventuella oförutsedda händelser som att man tappar en töm eller liknande. Han tog det mesta med ro. Vid skramlet från spännena på gjorden ryckte han bara till lite grann. Duktig kille!

Han fick på sitt nya remontträns, vilket satt bra. Skönt att jag köpt rätt till en häst i alla fall. Han grejar en hel del med bettet dock och verkar trycka upp det i gommen. Skall nog skaffa ett tredelat så småningom och prova. Han luktar lite apa i munnen med, men jag fick inte titta. Får nog skaffa en munkil om det inte slutar lukta. Det kan vara bra att ha, men denna månad har "hästarna" inköpsstopp på allt annat än det nödvändigaste. Han verkar dock äta och vara som vanligt rent allmänt. Får väl ha lite koll.

När vi väl jobbar så glömmer han av bettet. Men vi körde med Duallygrimman ovanpå även igår, så tömmarna fästes i grimman och inte i bettet. Nästa gång tror jag att vi tar dem direkt i bettet istället. Då skall vi även testa med lokselen. Jag har fortfarande inte smörjt upp den. Det får fixas i veckan (tror jag).

Han var mycket coolare än sist. 

Vi tömkörde på åkern/ridbanan. Det är fortfarande jätteisigt överallt annars. Men han prövade att stanna och beta lite gräs som kommit upp under snön och var litet åsneaktig att få igång;) Jag har inte haft med körpisken någon gång ännu, eftersom han är som han är. Nästa gång blir det nog dags att ha med den. Jag fick putta honom framåt med handen mot baken ett par gånger för att han skulle gå;)

  På väg hem igen...

Marko kan också vara en åsna om han vill...

Mats höll i grimskaftet även denna gång, men Marko lyssnade fint på tömtagen ändå. Det gick fint att svänga och stanna. Att lyssna på halvhalter och smackningar för att komma framåt efter halt är svårare dock eftersom han inte har riktigt koll på vem han skall lyda mig eller Mats. Men det verkar som om tioöringen börjar trilla ned. Han var riktigt trött efteråt i huvudet och totalt avslappnad i stallet.

 H

Han gillar dock att promenera med husse...

  Lite  utåttåad är han, men men söt ändå:) (Marko alltså;))

Sedan tog vi in Vilda. Hon är inte varm om hoven längre och jag rensar och fyller på med honung och tjära. Däremot så har hon varit ganska lös i magen det senaste. Ibland är det normalt och ibland mer komockeaktigt. Jag tror de har ätit lite allt möjligt som kommer upp under snötäcket nu. Annars brukar hon bli lös när det blåser pga stress för hon vill alltid ha koll på allt då. Men nu luktar det faktiskt äckligt med. Får hoppas det ger med sig. Annars kanske jag får testa med någon probiotika.

Så skulle även Vilda avmaskas. Jag förde in sprutan i munnen och pressade in medlet. När jag drog ut sprutan så hängde hela strängen med avmaskningsmedel kvar och hamnade på golvet, suck! Jag tog helt sonika upp det med fingrarna och tryckte in det i munnen på henne samt gav lite extra som var kvar i sprutan.

Antagligen hann medlet bli lite kallare och tjockare när det låg i stallet medan vi var ute med Marko. Nu hoppas jag hon fått någorlunda rätt dos i alla fall. Hon var otroligt snäll fast jag hade hela handen i käften på henne. Duktig tjej!

Idag hade jag tänkt att ta mig an henne en stund, men tappade sugen lite. Det är blåsigt och mulet ute och jag har huvudvärk. I morgon skall det vara sol så kanske gör jag lite annan nytta inne idag och tar en liten träningsstund imorgon förmiddag innan vi skall iväg på vår mor-o-dotter-tisdag. Då får jag även lite koll på hur hennes mage mår för hela svansen var full av avföring i morse.

Hampaströet... var jättebra att blanda ut torven med. Och jag tror att det hade varit jättebra rent med. Men hästarna äter kanske för mycket av det då och det är enligt mig i dyraste laget att fylla en hel bädd med i alla fall i en utebox där en del hamnar utanför på marken när de går ut och in hela tiden.

Två torvbalar á 25 kg och en hampabal á 18 kg ovanpå.

Blandas väl...

Och vips så har man en mjuk luftig bädd:)

Det sägs dock att det skall vara drygare än både torv och spån, men det kan jag inte utvärdera när jag har blandat det, tyvärr. Det är något tyngre än spån, inte lika flygigt, dammar inte som spån och ljusare än torv. Så för dem som inte gillar torv pga att det är mörkt och trist, vilket jag hört att en del tycker så är det helt klart värt att prova istället för spån.

Nu har det ju inte varit så kallt och torven var mindre fuktig denna gång, men tanken med att blanda ut den var ju att få bädden mjuk istället för som hård av frusen torv. Halmen var kanon, men det vågar jag mig inte på igen.

Fördelar att inte ha halm är att jag bara behöver mocka ur två till tre gånger i veckan istället för varje eller varannan dag.

Jag slänger bajsbollarna i innerhörnena på boxen varje dag så att det är rent att stå och ligga i boxen. Sedan mockar jag ur hörnena vid behov ca var tredje till var fjärde dag. Allt beror på vädret och hur mycket hästarna är inne på dagtid.

Hästarna har börjat bajsa i hörnena själva allt oftare:) Tack för det:)

Denna vintern har fört med sig en hel del merjobb och oförutsedda utgifter, men nu har vi ju facit på vad vi bör fixa till nästa vinter. Man lär så länge man lever:)

Nu vill vi bara ha vår och kanske en månad utan knott, om vi får önska!

Ha en bra måndag alla!

 

Stina

8 mars 2011 06:01

Tror Billan (som är 151) väger ca 500 kg, ver ett tag sedan jag vägde henne faktiskt.

Duktig han är Marko! Kommer att bli en kanonhäst !

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

8 mars 2011 08:56

Aj då. Vet inte om jag skall skratta eller gråta. Vilda är ju bara 140 hög och 192 runt om;-) men hon ser inte ut som barbamama nu och jag hoppas hon smalnar ju lite till när vi kommer igång med uteritterna igen. Nästa vinter skall boots och broddar på. För hade vi motionerat mer så hade sommarfetman varit helt borta nu. Det blir lurigt att släppa henne på bete. Marko har blivit riktigt lugn och trygg med oss. Han älskar pyssel och kel med.

 

Ann

8 mars 2011 22:20

Hampa... har jag aldrig hört om! Men det verkar ju bra!
Nästa vinter ska brodden på här med! :)

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

9 mars 2011 12:04

Jag har någon länkt i föregående inlägg. Granngården här tar in det. Det är lite dyrt tycker jag dock, men blir det vanligare så kanske de kan sänka priserna eller sälja pallar billigare?

Ja motion är helt klart viktigt nu när Vilda inte växer på samma sätt längre.Bara på bredden verkar det som. Men med sjukdomar och halt underlag så har det inte blivit alls så mycket som behövts. Hon grundade ju bra med mycket gott bete och lite motion i somras när vi hade fullt upp med flytten så nu gäller det att få henne i form så hon inte blir sjuk.

 

kicki

8 mars 2011 23:10

gubbskrutten mätte jag med sånt viktband för litre sen...det sade strax över 400 kg....fast han är ju litet tunn.

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

9 mars 2011 12:00

Det låter ju ganska normalt med 400-450kg, men 530! Jag använder inte viktmåttband utan mäter mankhöjd, bröstomfång samt längd och räknar sedan ut med en formel.

Vilda var ju som en tunna efter sommaren, så hon har ju gått ned en del. Men om man skall känna revbenen så får man trycka ganska hårt och det är inte bara vinterpäls ovanpå dem;)

Nu blir det till att motionera och lite strängare diet så att hon inte får fång när vårgräset börjar spira.

 

Viveca

12 mars 2011 11:16

Tack för kommentaren Ylle:

Jag använder ju inte viktmåttband (se ovan) av just den anledningen. När man räknar ut via formel så skall det stämma hyfsat bra, men sedan är det ju alltid lite knivigt att mäta samma varje gång.

Rakt bett kanske vore något, kommer inte ihåg vilken storlek han har, får mäta. Hittade ett som jag köpt för stort till Vilda som passade bra på längden. Jag har fått en del bett av uppfödaren med men de är väldigt tjocka, vilket var det vanliga förr när man började med bett, men jag föredrar de tunnare. Alla är dessutom tvådelade och för tillfället för långa. Ett av dem är med parerstänger vilket i och för sig hade varit bra. Jag funderade på att skaffa ett tredelat med parerstänger, men ett rakt kanske är bättre på honom, han är en känslig kille. Vilda har ett tredelat Bridongbett som hon gillar (används som tränsbett) och som var det som hon verkade trivas bäst med när vi började testa oss fram.

http://perasperaadastra.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...