Det blir glest mellan inläggen nu.

Det beror inte till största delen på att jag varit duktig och skrivit på min novell. Nej, jag vet inte vad jag skall skylla på. Kanske på det toppenfina vädret som håller mig borta från datorn och gör att jag och Vilda kommer ut på motionsrundor både på egen hand och i sällskap av tvåbenta och fyrbenta vänner.

Idag hade vi sällskap våra kära grannar Maria & M. Fast vägen till dem var fruktansvärt farlig. Likadant igår när jag och Maria skulle träffas hos dem för en motionstur. Vilda blev rädd för en vedhög som plötsigt inte hade någon presenning på sig och för grannens hundar som alltid skäller i hundgården när man rider förbi och som hon ALDRIG har brytt sig om förut.

Idag backade hon ner i diket på andra sidan vägen när vi skulle förbi dem. Idag blåste det lite, men igår var det helt vindstillla. Vi har ridit den vägen hur många gånger som helst och visst kan hon vara lite seg, men efter den gången det blåste ordentligt så har hon varit nästan omöjlig att få förbi ett av husen där hästkompisarna bor i alla fall åt ena hållet.

Hon stannar dessutom och fryser fast var femte till var tionde meter och står och tänker på något annat. Jag får tjata, skänkla, smacka och sccha, men Vilda bara står och tittar eller lägger in backen. Jag har även fått använda spöet hårdare än bara att dutta med det vilket jag inte gillar. Det funkar inte direkt heller för hon stänger bara av då och jag får ågren.

När hon verkar riktigt rädd så hoppar jag av och leder henne en bit, vilket funkar ganska bra. Annars försöker jag övertala henne meter för meter samt ge massa beröm när hon går framåt. Är hon däremot trilsk och trängs så får hon backa en liten bit och beröm, sedan fram och beröm. 

Vissa ställen har hon fått för sig att det bor spöken och troll på längs vägen, men ibland stannar hon bara och tar en timeout. Det här har ju hänt många gånger förut, men det brukar vara ganska sällsynt på uteritterna.

Idag slet hon sig ur tränset när jag ledde henne. Hon backade och ryckte upp huvudet. Som tur var hade hon även grimma på då vi hade planerat en fika hos Maria & M efter turen. Jag fick krånglat på tränset igen. På det viset är hon bra. hon står stilla när jag ber henne (och även när vi skall framåt, tyvärr).

Jag vet inte om detta beror på att vi ridit mycket i sällskap av andra hästar det senaste och att hon blir osäker när hon är själv. De senaste två dagarna har det varit som värst. Kanske tycker hon helt enkelt att det är tjatigt eller så vet hon att hon får jobba en del i skogen. Eller så kanske det är brunst på gång. Alla träd och växter har ju slagit ut explosionsartat så kanske är det så enkelt att tittigheten har med att allt ser så annorlunda ut att göra. Igår var hon ganska flåsig, trots lugnare tur än när de andra hästarna är med, vilket jag först tänkte var stressen. Men hon är lite snorig med så jag försökte testa med Nostrilvet ifall det är pollenallergi. Fick i alla fall in lite i den ena näsborren. Tyckte inte hon var lika flåsig idag. Kan det vara det som stör henne? Fast det är ju absolut ingen astma eller hosta bara lite andfådd efter galopp eller möten med troll, fasaner eller spöken...

Här är en dag när vi faktiskt kom fram till Maria något snabbare än i går och idag.

För då ser matte såhär nöjd och glad ut. Det är inte ofta mitt tålamod tar slut när det gäller hästarna i allmänhet och Vilda i synnerhet, men idag var det inte mycket kvar av ork och tålamod. När en tiominuterssträcka tar 40 minuter...

Fast varken jag eller Vilda är långsinta. Vi var lika glada som vanligt snart igen.

När vi väl får sällskap går det bättre då har vi ju en flock och en vägvisare med oss, men sista halvan av rundan går bäst för då är vi på väg hem.

Maria joggade och M cyklade. När Maria försvann bakom en krök gnäggade Vilda efter henne. Det var jättekul med cykeln tyckte Vilda och fick draghjälp på galoppsträckorna. Det var bra miljöträning med både att passera och bli passerad av den. Fast nu är väl risken att alla cyklister i området blir jagade av en brun ponny;)

Lite stockar låg kvar på traktorvägen. Tre björkar för lite cavalettiövningar i trav och en stor granstam att hoppa över. Den ligger snett med så man kan välja höjd själv. Vilda gillar verkligen att hoppa.

Väl nästan hemma hos den gnäggande lille Marko lurades vi lite och tog en tur över åkrarna och in i skogen på ett annat ställe. För vi skulle ju fika. Det gick över förväntan att vända hemifrån igen.

Jag har läst i en av mina körböcker att man med hästar som blir ängsliga att lämna hemmet/flocken kan vända hem för att sedan direkt gå hemifrån igen, kanske något att lägga på minnet. Tror jag skall rida rundan åt andra hållet nästa gång i alla fall.

Fika på brunnen och gott gräs åt Vilda.

Slutet gott allting gott. Förmodligen bara en period vi skall igenom. Motionen har gjort nytta i alla fall.

DECEMBER:

Rund och go...inte bara vinterpäls.

APRIL:

Jag är skeptisk, säger Vilda...

Ha en riktigt bra helg alla! Själv skall jag testa nyinköpta bett på Marko och kanske hoppa lite med Vilda. Förutom alla projekt här hemma och i trädgården då...

I´ll be back!

All foton är tagna av Maria:)

 

Stina

30 april 2011 08:21

Känner igen mig i det du skriver om 10 minuters sträckor som tar 40 min.
Billan är precis likadan ibland - tala om tålamodsprövande !!
Man får trösta sig med att det blir bättre, ett tag var Billan hopplös men det har släppt lite så det finns hopp =))

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

30 april 2011 09:00

Vi har ju varit där förut, men det var så länge sedan det var så här trögt. Som när hon var yngre och vägrade gå längre än till sommarhagarna på promenad och sprang i cirklar runt mig. Nu gör hon så några meter när jag leder henne. Igår ville hon inte gå in i stallet varken före eller efter ridturen, men hon kom glatt springande i hagen när jag visade grimman som vanligt. Det blev fram, back, fram, stanna, back etc ala tidig lydnadsträning/lastträning och då går det. Att hon inte ville in i stallet berodde på allt saftigt och gott gräs ute. Men vilken liten åsna...puh! Fast jag älskar henne ändå:)

 

kicki

1 maj 2011 18:12

hehe ja vad säger man om dessa unghästar? tålamod tålamod konsekvens mer tålamod och en gnutta påhittighet är nog receptet =)
det går bra för er!

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

2 maj 2011 00:58

Ja ett lass tålamod och ett ton konsekvens;)
Pratade eller snarare beklagade mig litet för hovslagaren igår och fick litet stöd:) "Typiskt unghästar" bara att hoppa av och leda samt inte nöta utan ta en annan väg nästa gång, gör något annat (tömkör t.ex.) eller rundan åt andra hållet, var ute flera timmar så hon blir riktigt trött"...bra! Min guru sade det jag tänkte, känns ju som rätt väg då:)Och att vara ute flera timmar blir en lätt match med snigelåsnan;)

 

Ann

1 maj 2011 20:48

Å vilken härlig fika ni verkar haft! :)
Och härliga vårbilder, t-shirt!

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

2 maj 2011 00:53

Ja den var riktigt mysig. Varmt var det med och har varit länge nu. Idag var det bara mellan 9-12 grader dock i stället för runt 20 och det blåste nordanvind, brrr! Ingen T-shirt idag, dubbla tjocka tröjor istället.

 

ylle

4 maj 2011 15:15

Hästpyssel och ridning är giltiga orsaker till bloggfrånvaro! Men alltid lika roligt när du kommer tebaks! Kul att ni är så flitiga med hästpromenader!!

http://hptt://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

Viveca

4 maj 2011 15:26

Det var tur;) När det gäller Marko så har vi inte varit flitiga på länge när det gäller promenader. Ofta brukar Mats haka på med honom när jag rider Vilda, men Mats har fruktansvärt dålig kondis, ont i fot och rygg och då har det bara blivit korta turer. Den här långa promenaden var faktiskt jättebra för både mig och Marko. Jag vet nu att han litar på mig och lyder även längre bort från hemmet vilket gör att jag kan våga mig iväg på egen hand. Annars har det mesta krutet gått till att motionera Vilda så att hon skall komma i bättre fysisk form. Men nu så är vi på G med båda hästarna. Selen är äntligen putsad så nu finns det ännu mer att öva på:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...