Det bör nämnas att jag är lättad om det var så att E snubblade. Både för hennes skull och killens. Jag hoppas det var så. Om det var detta som kom fram i deras samtal och de båda är överens så är ingen gladare än jag. Jag får prata med henne när hon kommer hem. Jag är glad att lärarna tog tag i det direkt för det har varit lite si och så med sådant tidigare på skolan.

Nej! Nu måste jag lämna datorn för lite hushållsarbete.

Nu har jag varit hos läkare efter mycket velande hit och dit om jag skulle gå eller ej.

I söndags sprang Vilda in i ryggen på mig efter att blivit rädd för något. en stöt gick från nakcen och ut i armar och händer på mig. Jag har fortfarande stickningar i tummarna och i ena armen.

En typisk whiplashskada. Tror dock inte det är så allvarligt eftersom det blivit bättre och jag inte har ont i nacken. Jag är bara lite stel. För försäkringens skull bestämde jag mig i alla fall för att gå till läkare. Nu är det gjort och förhoppningsvis har stickningarna gått över om ett par dagar.

Lilla Vilda får roa sig i hagen några dagar till innan vi går ut igen.

Lilla E kom hem igår med en reva och blåmäke på ena kinden. Har du ramlat och slagit dig, frågade jag. Nej, jag blev knuffad in i ett skoställ av en kille i fyran, svarade hon. Han och hans kompisar spärrade vägen för mig när jag skulle gå igenom deras korridor. Jag fick panik och sa, -Flytta på dig tjockis! Då höll han fast mina armar och puttade in mig i skostället. Han drog upp mig igen och jag lyckades springa därifrån innan han skulle slå mig igen. E hade även ont i ryggen och märken på magen efter skostället.

Vad är det som gör att pojkar/män tar till nävarna och dessutom själva provocerar fram situationer som de inte kan handskas med. Hade det handlat om vuxna i denna situation så hade det anmälts som misshandel.

E tycker det är pinsamt att alla i skolan vet vad som hänt. Hon tycker det är pinsamt att killen är ett år yngre än henne och ändå lyckades få övertaget. Känns detta igen?

Många till synes starka kvinnor skäms över att blivit misshandlade och vågar därför inte anmäla sina plågoandar. De tar skulden själva som om det vore deras fel. De får skylla sig själva, liksom våldtäktsoffren som tagit på sig en för kort kjol.

E kanske känner att hon har skuld för att hon kallade killen tjockis. Kan bara gå till mig själv och fundera hur jag hade gjort om jag blivit trängd av flera män. Inte fan hade jag bett dem snällt att flytta sig.

Idag blir det samtal i skolan med E och "killen". Hans föräldrar blir informerade. Hoppas att det leder till att han inte växer upp och blir en förtryckare och kvinnomisshandlare. De har vi tillräckligt av som det är.

Nu ringde läraren. Efter samtal har man kommit fram till att killen spärrade vägen för att hindra E från att gå igenom korridoren, då det inte är tillåtet att gå igenom där. Han tog på sig "polisrollen". E försökte då tränga sig förbi, kallade honom tjockis och hade sedan snubblat över hans fot och in i skostället. Hon hade "upplevt" det som om han höll fast henne.

Jag vet inte vad jag ska tro. Jag har en dotter med stor fantasi. Det vet jag sedan innan. Jag vet också att detta kan vara ett klassiskt exempel på hur misshandlade plötsligt har snubblat, ramlat och varit allmänt klumpiga och fumliga.