Var på möte igår på jobbet och nu kommunen verkligen överträffat sig själva igen när det gäller dumsnålhet.

Kommunen kom för ett tag sedan ut med ett erbjudande till dem som började närma sig pensionsåldern att gå tidigare i pension. Den presenterade anledningen var att ge yngre en chans i arbetslivet. Men i det finstilta handlade det om att skapa naturliga avgångar i stället för att behöva säga upp personal. Tjänsterna tillsätts alltså inte, men en föryngring blir det ju bland personalen, rent statistiskt. Med statistik kan man tydligen försvara det mesta.

Tjänsterna skulle tas bort där de minst behövdes, vilket nu verkar ha drabbat oss nattsjuksköterskor. Detta rimmar dåligt med att vi för ett tag sedan efter att ha jobbat både kvällar och nätter. Efter att ha varit ensamma blev vi återigen två på natten. Man var rädd att något skulle hända efter alla skriverier och kritik i media av kommunen. Att vår kollega inte ersätts innebär återigen ensamarbete.

Visst vi är vana att jobba ensamma, semestrar och sjukfrånvaro ersätts aldrig nattetid.

Sommaren har varit extremt tung på jobbet med svårt sjuka patienter och en enda sjuksköterska nattetid i hela kommunen. Att det inte gick ut över patienterna hängde många gånger på en hårsmån. Ren tur alltså.

Under ett annat möte för inte så länge sedan presenterades siffror på hur många äldre vi kommer ha i kommunen de närmaste åren. En jättestegring av antalet potentiella patienter och vårdtagare. Detta skall medföra tre nya tjänster, jippie, eller? Nej, tjänsterna är tre nya chefstjänster. Vi går redan på knäna under arbetsbördan i både omsorg och hemsjukvård. Får patienter och vårdtagare bättre och smidigare omhändertagande för att vi har fler chefer? Inte kommer väl de göra hembesöken som rent logiskt måste bli många fler.

Vi har begärt ytterligare information och utredning av detta så man kan ju hoppas att de tänker till en extra gång, men pengar är pengar. Att gå till media kan bli en utväg, för det verkar ha tagit lite skruv tidigare.

Nej, nu ska det köpas kattmat, mockas skit och flyttas hästtransport så kanske jag och E tar en ridtur om hon är feberbri.

  Pelle   Loppisfynd  

Ännu ett...

Ha en bra dag alla!

Idag är jag seg. M jobbar, det blåser på tvären. Känner mig trött och frusen har huvudvärk och nästäppa. Vill inte bli sjuk!!!!

Ska  peppa mig lite för att ta mig ut och aktivera havremopparna litet, brukar alltid vara uppiggande. Fick erbjudande om en ridtur imorse, men skall ut imorgon och Vilda orkar nog inte två dagar i rad, så det får bli någon form av hjärngympa idag istället.

Funderar en del på vad livskvalitet är. Vad är det för dig? För mig är det samvaron med människor jag tycker om. Samvaron med djuren. Lugn och ro.

Status, prestige, märkeskläder etc. ger mig inte mycket. Därmed inte sagt att jag inte uppskattar vackra saker, men de ska vara vackra i mina ögon. De behöver inte kosta skjortan.

Utbildning är för mig ett sätt att förkovra mig, att bli lite visare, vidga mina perspektiv. Att studera för att kunna skryta om antal högskolepoäng eller tro sig vara bättre än någon annan lockar mig inte.

Usch, vad präktigt det låter;)

I senaste numret av Vårdfokus (facktidning) intervjuas psykoterapeuten Marta Cullberg Weston om sin bok: "Avund och konkurrens". Hon menar att vi behöver lära oss att bemöta avund, då avund finns i vår vardag. Avund kan leda till mobbning både i arbetslivet och på nätet.

Hon gör även skillnad på stimulerande avund, vilken får oss att sätta egna mål när vi jämför oss med andra, och missunnsam avund, vilken är destruktiv och visar sig i form av hat.

Avund kan vara positiv, en drivkraft att förändra saker. Den kan även leda till komplimanger.

Jag kan avundas människor som funnit en mening och mål med sitt liv, som kämpar för det de tror på. Dessa människor ger inspiration och kraft. Jag missunnar dem inte detta en sekund.

Självklart kan jag ibland önska att jag hade osinliga ekonomiska tillgångar att använda till allt som jag skulle vilja ha. Att då välja att arbeta som sjuksköterska är väl inte rätt val. Att däremot ha mycket fritid är för mig mycket mer värt. Att dessutom arbeta med och för människor ger mig livskvalitet.

När det gäller statusprylar så känns det beklämmande att människor tar lån för att kunna köpa dessa, för att kunna åka på semester, för att kunna köpa en platt-tv. Deras situation gör mig inte avundsjuk, bara ledsen att synen på vad som är viktigt i livet är så snedvriden att vissa får lämna hus och hem pga en förvillelse.

Oj, lite djupt, men sådan blir jag när jag är trött och grubblande;)

Vad har du för tankar om detta?

Gårdagen bjöd på strålande fint höstväder. Inte ens det lilla matvraket var intresserad av lunchhöet. Har börjat stödfodra dem, men Vilda hade nog klarat sig utan ett tag till. Inte lätt med en tjockis och en unghäst.

Min kära M/Sancho Panza var ledig och vi tog in Marko för att vänja honom vid uppbindningen i stallet. Det gick riktigt bra, när han fattat att han satt fast på båda sidor i grimman. Sedan en skön promenad, dock kort eftersom M snabbt får ont i sin fot. Vi hälsade på grannens hästar. Vilda var något mer lättövertalad att gå därifrån än sist, men hon gav sig inte helt utan protester;)

Marko älskar att gå på promenad. Han är supercool ute, trots att han kan vara lite ängslig för saker i hagen och inte gillar att vara ensam. Han skulle nog kunna gå hur långt som helst även utan att ha med hästkompisar:)

Killsnack

Mmm, gräs är aaaldrig fel;)

Tillbaka i hagen:

      Lilla kliande Marko. Här är det kill på magen...  

Fikan tog vi i hagen och njöt av sällskapet.

Båda hästarna tyckte det var väldigt intressant, fick resa mig för att inte bara få närbilder på deras mular.

Vilda möblerar om..

-Är jag inte duktig? 

Matte tyckte att stolen skulle stå upp..

-Nej, så här ska den vara, ihopfälld!

- Nu kan jag fika med husse!

Välkomna in på en titt:

Vardagsrummet med storslagen utsikt.

Liten solkatt: Tudor njuter i fåtöljen

Toafönstret;)

Min bilsamling, på toa. M´s är ute på gårdsplanen;)

Till vänster "den moderna" elspisen. Till höger vedspisen.

Femtiotalsluckorna och redahyllorna:) 

Inflyttningspresenter Snygg brödkorg och brödrost. Tack Mamma! 

Våra väluppfostrade katter har fått för sig att köksbordet är en fönsterbräda, då sådan saknas här i köksfönstret. Hmm, jättemysigt med jord och gräs blandat med brödsmulor;) Josefin trivs:)

Min älskade stringhylla, som egentligen skall innehålla kokböcker. De är dock fortfarande nedpackade. Spana in den fantastiskt "vackra" tapeten. Äpplen, tycker snart jag ser sådana överallt;)

  Utsikten från vardagsrummet, igen. 

Radar trivs i soffan. 

Hallen

Utsikt från E´s rum, insikten är att resten av rummet ej bör visas offentligt;)

Lilla hallen på övervåningen. Dörren leder ut till en rutten balkong och som synes är fönstret sönder. Här är det Sofia som njuter i fåtöljen.

Sovrummet

Dörr in till vår "Walk-in closet" eller kanske mer klädkammare/arbetsrum

Fönstret i klädkammaren.

Mycket plats för kläder...

...handdukar/linne...

...och för en och annan bloggare;)

Välkomna åter!   

Bild från maj 2010

Idag blev det en ridtur med två av våra hästburna grannar. Efter lite trassel med sadelgjorden som blivit väl kort, särskilt när Vilda blåser upp magen x antal hål, kom vi oss iväg. Bytte faktiskt till en som var 20cm längre, med viss fasa över att den kanske skulle sitta löst när hon slappnade av. Det gick dock bra;)

Det blev en blåsig tur, med vääldigt mycket att titta på, hemskt nyttigt för en liten semesterfirande häst. Hennes fackförbund måste ha kämpat bra för att få till en sådan lång semesterperiod;)

 Roligt också att få lite kläm på fina ridvägar i området. Det verkar finnas en hel del sådana.

Jag tror vi såg litet roliga ut. En av oss på en liten vit bedårande ponny, en annan på en väldigt pigg och vacker arab som galopperade på stället i sin iver, så lilla tjocka Vilda som helst sprang i sidled, eftersom det var så spännande;)

Roligt var det i alla fall.

Vi såg får, hundar, kossor och en massa läskiga saker på vår väg. Så mötte vi en bil. Vilda började steppa och vips hade hon hoppat upp på en åker som låg ganska mycket högre upp än nivån på vägen. Hoppsan! Jag satt kvar i alla fall. Det var bara att rida på åkern tills nivåskillnaden blev mindre igen;)

M vaktade Marko som sprang runt och gnäggade i hagen. Känns skönt med barnvakt ibland:)

Vilda var helt slut efter turen och genomsvettig. Tror att hon hade minst lika roligt som jag.

Så tack kära grannar för detta och jag hoppas att det blir en tur snart igen!

Trots för litet sömn och energitjuvar så känner jag mig riktigt glad igen:) Har underbara vänner och väldigt duktiga sådana. Jag blir inspirerad.

Energin behövs. Det finns en del att göra här och inte minst behöver vi komma igång med hästträning igen.

Det kom ett paket på posten häromdagen med saker jag beställt. En balkniv, en hövåg och åtta stycken koner. Ställde upp konerna i den del av hagen jag tänkt använda som träningsbana.

Marko tyckte det var ganska spännande att gå omkring och välta de gula plastsakerna. Vilda visste mycket väl vad det var för något och jag prövade lite följa John vilket var länge sedan nu. Vilda var måttligt intresserad tills jag fixade lite belöning då blev det fart på henne. Några vändor slalom gick vi. Marko förstod inte riktigt vad som väntades av honom, men tog några steg i rätt rikting och så belöning:) Passade på att vänja honom litet vid spöet, men det var allt lite läskigt till en början. Fick klia honom lite med det på bogen utan att han flyttade undan till sist, och så belöning:)

Vilda är ett riktigt matvrak, vilket inte är någon nyhet. Jag får vakta Marko när han äter ur sin spann för Vilda äter snabbt och sedan är hon ute efter hans foder, lilla envetna sto;) Marko njuter av maten och tuggar ordentligt, Vilda hinner knappt svälja innan hon är klar.

Hon har dessutom full koll på var alla goda äpplen kommer ifrån.

Utsikt från sovrummet. Till höger: projekt plocka fallfrukt, puh!

Därav hennes placering

Här står hon när hon är godissugen. Dvs ofta;)

Utsikt från klädkammaren/arbetsrummet eller som det numer verkar kallas: Walk in closet;) Det kan ju komma ett äpple flygande;)

Det händer att matte kommer med ett äpple till de små kusarna. Vilda får då göra något för att få det. Själv fick hon för sig att hon skulle backa två meter utan att jag bad henne, men istället fick hon öva på att buga. Marko får stanna på kommando. Det är lagom avancerat än så länge.

Energin behövs som sagt till alla projekt här hemma och på söndag hoppas jag kunna ladda batterierna lite till med en ridtur:)

På jobbet är det dags för HLR-utbildning snart igen. Denna gång skall jag och en kollega utbilda 620 personer. Det skall bli otroligt roligt. Gillar att utbilda och handleda. Tyvärr blir det lite av den varan när man arbetar natt, men det finns så många andra fördelar med nattarbete. Framförallt är man inte så styrd och det blir mer fritid över som kan ägnas åt alla projekt.

Natti, natti kära vänner:)

Efter en händelse i tisdags kväll har jag varit ganska nere.

Har funderat på om jag skall skriva om den här eller ej. Det finns tydligen de som är här inne och läser och sedan gör en egen liten tolkning av vad det egentligen står. Det är inte lätt när det är svårt. När folk redan har förutfattade meningar om saker och ting så spelar det inte så stor roll vad man skriver. Orden vrängs till deras favör eller vad man skall kalla det. De ser spöken mitt på ljusa dagen.

Händelsen är i vilket fall grov och är anmäld till polisen.

Bakgrunden är ganska lång men handlar om att vi hjälpt en person och att istället för att fatta att det var av medmänsklighet har sjuka hjärnor fått för sig att det var en konspiration. Att vi var ute efter något. Vi och den vi hjälpte vet i alla fall sanningen och det räcker för mig.

Det som är jobbigt är att man skall behöva vara rädd i sitt eget hem. Att vara rädd att bli slagen eller hotad. Att vara rädd att det händer någon i familjen något. Att få skit för att man givit någon en drägligare tillvaro är kränkande, men som tur är så vet de flesta hur det ligger till.

Så efter funderande så delar jag med mig av detta, för att vara tyst eller tystas det är inget för mig.

Ska nu lägga detta bakom mig i samma stund jag publicerar inlägget och umgås med dem som verkligen betyder något för mig.

Ha det bra alla!

Snart dags för duschen och sedan jobbet. Det har varit en seg dag idag. Eller rättare sagt jag har varit seg. Jag har tusen saker att göra och därför velar jag än hit och än dit, inte mycket blir gjort.

Det jag till slut fick gjort var i alla fall och beställa lite grejor från Börjes och fixat till i stallet som nu får fungera som sadelkammare. Nu går det också att binda upp hästarna därinne om man vill stå lite mer skyddat t.ex när hovslagaren kommer. Då slipper jag släpa ut sadeln i spöregn med. Gillar inte riktigt uppbindningen ute, men det blir bättre efter lite träning. Hästarna står nämligen med rumpan åt vägen vilket gör att jag inte riktigt litar på att de står stilla om det kommer en bil runt hörnet på uteboxen. Träning ger färdighet och trygghet dock.

Så här blev det i den gigantiska "sadelkammaren":

Väldigt vad mycket grejor det blir. Framförallt grimmor.

Får se till att använda dem med;)

Ska börja vänja Marko vid bett nu och Vilda ska tömköras. Hoppas Marko kan låna selen av Vilda. Den är ganska ställbar. Bra att ha alla grejor inom räckhåll. Ska även försöka få skrotnissarna här hemma att få undan alla bilar som står här och där, så man kommer förbi och fram.

Dagen har bjudit på omväxlande väder och det är redan ordentligt upptrampat utanför boxen. På eftermiddagen var det dock riktigt soligt och skönt. Dock en väldigt massa knott, tyvärr.

Have a nice evening:)