Jaha, min vilodag blev såhär:

Slappa framför datorn med siktet inställt på en god bok i sängen efter lunchfodringen.

Höpackning, med mycket luktande på hösilaget. Något konstig lukt det jag kunde känna genom min täppta näsa. Rensade bort en hel del och packade dagens ranson.

Hästarna luktade med och petade mest i det.

Tog upp hösilaget igen.

Luktade på den stoora nyss öppnade balen, skum lukt, men inte mögel, inget damm. Resten av balarna står ute på åkern. Dem kan jag inte lyfta upp till loftet själv.

In och packa nytt från småbalarna med hö istället, medan hjärnan malde: Inte bra med täta foderbyten, man ska byta smygande och försiktigt. (kolikvarning!)

Ut med lunchöet till mycket mer nöjda hästar. Mums!

Slängde resten av ransonen med och packade dagens hö igen.

Liten orolig matte valde ut den finaste halmbalen hon kunde hitta och gick ut till boxen, tänkte att halmen är ju magarna vana vid så då får hästarna blanda med den.

I boxen hade en jordfräs blandat den nya torven med bajsbollar som frusit fast. Hacka, picka, mocka, kratta. Ny halm uppe på...(puh). Det var inte alls käckt med bara torv i kylan, i alla fall inte när den inte hunnit bli en riktig bädd ännu.

Så nu börjar jag ändå misstänka hösilaget som bov i hostdramat.

Får hoppas att de andra balarna är ok. Annars blir det knapert med hö. Den första var bra, men Vilda började ju hosta innan vi öppnade den andra...

Nu kanske matten borde lägga sig en stund innan något barn vill ha skjuts, mat eller läxhjälp?

Ledsen för gnället, men nu är matte trött!

Hej alla!

Nu har jag äntligen fått tag i veterinärassistenten och hon sade att enl. vet. kan man ge hästen ca två veckor på sig för att klara upp hostan själv innan man behöver gå ned med fiberoptik för att kolla upp ev. slem och annat. Så länge Vilda inte är hängig, snuvig eller dålig så kan jag lugnt avvakta. Hon hostade tyvärr igår kväll igen utan ansträngning. Det känns skönt att fått prata med någon insatt innan helgen. På lördag är det två veckor sedan jag hörde henne hosta första gången. Sedan vet jag ju inte hur länge hon hostat exakt. Men då kan jag avvakta till på måndag i alla fall. På tisdag arbetar veterinären sista dagen innan juluppehåll så jag hoppas Vilda är ok innan dess annars får de komma ut och ta en titt.

På Anns begäran så kommer här bilder på "fällkammen":

Ovansidan

Undersidan, med de små hakarna som drar loss lös päls:)

Den finns att köpa på Lillhästen i stav gå in på Nätbutik och "islandshästspecial" så hittar ni den. De kallar den för pälsskrapa. Ett av mina bästa inköp till hästarna. Den är värd varenda krona:) Brukar inte göra reklam direkt, men här är reklamen helt befogad. Ett stort tack till Ylle som kom med tips på sin blogg för länge sedan:)

Och som sagt går den att använda till annat med om man har hårfagra kusar:)

Här en annan favorit:

Man- och svansborsten. Det finns ingen annan som tar hand om allt burr så bra som denna.

Mats borstar hela hästen med den för han gillar handtaget. Helt klart mer ergonomisk än de vanliga rotborstarna:)

Jag har testat otaliga varianter till man och svans. Från vanliga hårborstar till kattkammar. De håller inte. Det enda som håller förutom denna är en kattkam i stål, när jag behöver komma längre ned och få bort skorv i manarna, men den sliter på manen. Brukar först ta matolja i hårbotten, sedan kammen och till sist tvätta bort överskottsolja med ljummet vatten. Nu på vintern vill jag inte greja för mycket nere i manarna pga kylan.

Jag är inte helt frisk ännu och förmodligen har jag tagit ut mig lite för mycket de senaste dagarna. Nu är boxen nytorvad och jag fick in torvbalar, kalk och annat i den uppvärmda foderkammaren igår. Idag tänkte jag bara göra det nödvändigaste: höpackning, fodring och vattning samt tillsyn av liten hosthäst förstås. Skall egentligen jobba i natt, men kommer vara hemma och försöka vila upp mig.

Jo, så ska jag vara kattvakt åt snälla Maria som alltid ställer upp och hjälper mig med hästarna när jag är borta. Lille Pysen ska få lite kel , mat och tillsyn i eftermiddag medan husse och matte är på SPA:)

Ha en bra dag alla!

Ett litet inlägg innan jag sticker iväg och köper torv.

Vilda är fortfarande väldigt pigg och glad. Irritationen har nog mest att göra med hormoner. Verkar som hon är lite brunstig och då får hon automatiskt en extra svans i form av Marko. Så det blev en hel del tjutande, bakutsparkar och bett igår. Stackars liten missförstådd valack.

Har inte hört Vilda hosta sedan middagstid igår och då var jag ändå ute hos dem nästan hela dagen igår. Hon har sprungit runt och jagat Marko. Travat på kommando och egen vilja utan tillstymmelse till hosta eller andfåddhet. Ingen snuva har hon heller. Så efter att veterinären idag inte svarade trots telefontid, bestämde jag mig för att avvakta.

Så fort jag orkar får det bli en ridtur för att försöka provocera fram ev. hosta. Har jag tur är det nyponrelaterat. Det känns lite tråkigt att ta bort halmen. De gillar att både ligga i den och äta den. På morgonen kommer de ut ur boxen fulla med halm i man och svans. Kanske tar jag bort den en tid och provar igen om hostan försvinner.

Var lite konfunderad ett tag över några kala fläckar på båda hästarna, men inser nu att det varken är ringorm eller parasitorsakat utan förmodligen något så enkelt som hästbett;) De bråkar en del, men inte värre än att de snart blir vänner igen.

Apropå päls så är det inte lätt att kamma igenom tjock vinterpäls. Den lägger sig i fåror när den varit fuktig och torkar. Marko var alldeles "knölig" på ryggen igår. Med en vanlig borste kommer man inte ner i underpälsen utan borstar bara på ytan. Tog fram den älskade fällkammen (den som jag använder när de fäller) Den var perfekt. Han riktigt njöt av borstningen. Jag fick även bort de sista skorporna/skorven som satt sig fast i pälsen på rumpan. De har jag försökt pilla bort tidigare en och en. Efter detta såg han ut som en ullig nallebjörn på ryggen. Skorven i manen är svårare dock. Han gillar inte när man borstar eller pillar där och där kan man inte använda fällkammen eftersom den luggas.

Vilda fick också en omgång. Hennes päls är inte lika lång och lurvig som Markos, men väldigt tjock inunder mot huden.

Själv mår jag som jag förtjänar efter gårdagen. På kvällen hade jag jättehög feber, kände mig som en kamin. Så nu passar jag på att åka innan febern tar mig igen.

Ha en bra dag alla och tack för alla kommentarer!

Vilda har fått hosta. Hon har hostat till några gånger när jag ridit henne i veckan som gick. När A skulle rida henne förra helgen hoppade hon i sidled när hon skulle sadlas. Trodde det hade med att det inte var jag som sadlade eller att hon blev överraskad. Hon hostade till ett par gånger när A red henne också. Ofta snor Vilda åt sig lite grenar på vägen så jag tänkte mest att hon satt något i halsen. Men har varit lite misstänksam när hon hostat på mina ridturer. Så igår kväll hostade hon vid kvällsfodringen helt utan ansträning.

Detta ledde till att jag sov väldigt dåligt, med "ett öra mot hagen". Somnade till sist och vaknade av Vildas skriande klockan tre på natten. Tittade ut och såg att båda hästarna stod lugnt och fint vid en av ingångarna till hagen. Försökte lägga mig igen, ett illtjut från Vilda igen. På med termokläder och pannlampa. Host, host sade Vilda, men verkade i övrig ok. Tjuten kom sig av att hon var mycket irriterad på stackars Marko som inte gjorde en fluga förnär, men är man lite dålig så blir man ju irriterad.

Slängde till dem halva frukostgivan för att kunna sova igen. Somnade först vid sjutiden, när jag egentligen skulle gått upp och försöka få tag i veterinären. Missade telefontiden men talade in ett meddelande och får väl försöka imorgon igen.

Så här började det sist när hon hade luftvägsinfektion, men då var hon hängig och snuvig också. Motviljan att bli sadlad var ett tecken som jag borde reagerat mer på.

Min kära vän Maria kom och hjälpte mig så jag kunde tempa Vilda. Visste inte hur hon skulle reagera då det var första gången. Inga problem bara någon matar på med morötter i andra ändan;) Ingen feber heller.

Har luktat på hösilaget, men det är inte lätt med nästäppa;) Dessutom är balen öppnad i förrgår och förra balen luktade helt ok.

Misstänker att halmen är för dammig. Så trots att jag själv är allt annat än frisk så har jag mockat ut det mesta samt den våta delen av torvbädden.

Hjälpredorna var med i vanlig ordning. De började så fint att putsa bort all snö från fyrhjulingen, men sedan kom de vassa tänderna fram;) Aja baja!

Skulle åkt och köpt ny torv då vi bara hade en frusen bal kvar. Kände bara att efter tre kärror med gödsel, halm och blöt torv så var jag helt slut.

Så nu är det lite tunt med halm och lite torv i boxen, men det får vara tills imorgon. Som tur är går de ju mest ute. De får få allt hö på utsidan ett tag. Brukar annars fodra kvällshöet inne i boxen.

Jag hoppas hostan ger sig med ny miljö i boxen och skall höra med vet om jag kanske skall ge henne lite slemlösande. Än verkar det ju inte vara någon infektion i alla fall.

Tycker att mina hästar är väldigt känsliga. Trodde Nordsvenskar och russ var stabila. Men båda har ju problem med klåda och eksem och Vilda har känsliga luftvägar. Kanske är de allergiska mot mig?;)

Hej alla!

Har dragit på mig en dunderförkylning med hög feber, yrsel och allt som hör till...

Jobbade fredagnatten och skulle jobbat i går natt, men fick till sist tag i någon som kunde ta den natten. Mats skötte de små kusarna hela dagen i går. Jag var beordrad att vara inne. Skönt för jag orkade inte så mycket mer. Fast jag fick allt lite hästabstinens. Fodrade dem i morse så nu har jag rått bot på abstinensen för en stund.

Här töade det i fredags, men igår kom ny snö och nu är det kallare igen.

Hoppas att jag snart är frisk, nu när vi börjat komma igång och träna igen.

I brist på kraft för sådana aktiviter så inspirerar jag mig lite med youtubeklipp i körningens tecken. Den ena hästen i första klippet är faktiskt väldigt lik Marko:)

 Och här en aktivitet för soffpotatisar som behöver få en nypa frisk luft;)

Och till sist lite fart och fläkt.  

Ser ut genom fönstret och konstaterar att det hade varit en perfekt dag för en snöig galopp, men men. Hoppas snön ligger kvar ett tag till. Får använda dagen till att förkovra mig lite inom körteori, och leta lite utrustning på nätet:)

Ha en bra dag alla!

Mats var ledig igår så vi tog ut båda hästarna.

Marko fick på sig "träningsgrimman". Det blev lite meningskiljaktigheter mellan honom och Mats, men efter en stund fattade han grejen. Till slut räckte det att Mats pekade åt höger när Marko försökte tränga åt vänster. Duktiga killar:)

Här är Vilda med träningsgrimman. Nyårsafton 2008 första gången med sadel.  

Och här inför tömkörning. Använde grimman istället för träns innan vi drog vargtänderna på henne.

Den misstänkta fettansamlingen på Vildas kors var bara tjock underpäls;) Lite pinsamt, men skönt:)

Jag red Vilda och hon var mer framåt med sällskap. När vi kom in i skogen upptäckte Mats att han inte klarade att gå i den djupa snön. Vi prövade att gå åt var sitt håll med hästarna. Men efter många ynkliga gnäggande från Marko blev Vilda orolig och jag tyckte det var bäst att vända. Fick bromsa och bromsa och bromsa. När han väl var inom synhåll blev de båda lugna igen.

Efter ett möte med postbilen red jag i förväg hemåt. Hörde hur Marko gnäggade, tyckte det lät väl ynkligt och stannade för att vänta in dem. Marko kommer på åkern över krönet, men Mats huvud dyker aldrig upp. Där står hästen med hängande grimskaft. Han verkade ganska lugn men blev rädd för grimskaftet när det dinglade framför benen. Jag satt av och började sakta gå mot honom. Då dök Mats upp haltande och fick tag i grimskaftet. Så gick vi lugnt och sakta in i stallets trygga vrå.

Marko hade tagit ett kliv över grimskaftet, blivit rädd och börjat dra. Mats hade inte fått stopp på honom, men hängt kvar i grimskaftet och släpats med en bit innan han släppte. Detta är det luriga med träningsgrimman. Den dras åt runt nosen och man måste direkt ge eftergift när hästen gjort rätt. Marko fick istället ännu mer panik naturligtvis. De kan även skada sig om de fastnar någonstans.

Mats fick ont i armbågen och var ganska spak och chockad. Marko var väldigt lugn trots allt och verkade helt ok, förutom en lätt svullnad vid nosen. Det kunde gått mycket värre. Det här är sådant som händer om man brister det minsta i uppmärksamhet. Man måste hela tiden ha koll på grimskaftet, särskilt på en såpass känslig individ. Hade det varit Vilda så hade man bara kunnat dra fram grimskaftet igen. Hon är inte det minsta hispig för beröring, rep, linor eller tömmar.

Hoppas nu att detta inte satt myror i huvudet på Marko, men unghästar är ganska formbara så det kommer att gå över. Jag är glad att han litar på oss och kommer till oss efter en sådan händelse i stället för att springa iväg.

Så motion har både hästarna och vi fått. Drar mig också till minnes allt som hänt under Vildas unghästperiod. Trasiga grimmor och tyglar, brända händer efter grimskaft, sprungit in i mattes rygg, stängselhandtag som fastnat i svansen etc. Det gäller att vara ett steg före, men ibland är man inte det.

Ha en riktigt trevlig fredag alla!

Det kommer allt mer snö här och nu ser det ut som rena vinterlandet. Tid för lite fotografering:)

Nu har jag som sagt minskat givan något, vilket känns sådär. Igår packade jag hö, men ändrade mig när det gäller givan mitt i, packade om och det känns fortfarande tveksamt. Vill ju att de ska få det de behöver, men vill inte att Vilda ska bli sjukt fet. Man skall ju heller aldrig snabb-banta en ponny, men så mycket har jag inte minskat. De har ju halm att tugga på med. Jag är en velig person och det blir säkert bra när jag bestämt mig;)

Igår när jag skulle sadla Vilda kände jag över hennes rygg ordentligt och kände en "svullnad" över korset, hmm. Hon var inte öm, alltså misstänker jag att det kan vara en fettkudde eller att Marko varit där med sina hovar, men då borde hon ju ömmat. Därav mina bantningsfunderingar. För lite gräs- eller halmmage är ju inget farligt, men undrar om det inte är lite mer än så. Det är svårt att känna hullet ordentligt nu när de har så mycket päls också.

I vilket fall är planen MOTION framförallt. Så för att börja någonstans, tog vi den "lilla" rundan igår. Pigg till en början och rask takt, tills vi skulle förbi grannhästarna. Nej, då vill hon inte gå längre. Men efter mycket övertalning, lock, pock och beröm: DUUKTIG! Så kom vi framåt några meter i taget. Allt var konstigt på vägen. Soptunnor, brevlådor, nya snöhögar, fåren var konstigast. Att få henne upp för en brant backe för att sedan komma till skogen tog hur lång tid som helst, men det gick:)

Väl inne i skogen frustade hon nöjt och var åter pigg som en mört. Hon gillar skogen och visste att vi var på hemväg.

Rundan avslutas med två åkrar, därav började jag inte i den änden;)

Japp, liten pigg häst spetsade öronen, spände hela kroppen och började rusa. Fick henne att lugna sig men drev på när det började gå uppför i stället. Några meter genom en gärdsgård och en dunge, sedan ett öppet fält igen.

Jag bad om trav och gav en galoppfattning, yes hon galopperade så att snön yrde. Men det var antingen väldigt roligt eller så skumpade matte för mycket. Det blev ett par rejäla bocksprång. Matte tappade stigbyglarna och hamnade på sniskan i sadeln, men kravlade sig på plats igen. Sedan tog vi det lugnare ut på vägen och travade lite längs hagen så att även Marko fick springa med lite:)

Vilda var varken speciellt trött eller svettig, så hon behöver längre turer. Tidsmässigt var det dock en lång tur;) Detta är dock en början för att få henne(och mig) att våga utan sällskap. Man kan ju även ta två rundor, tänk vad förvånad hon kommer bli, om jag får henne från gårdsplanen en gång till när hon tror att turen är slut.

Så idag är det Marko som står på schemat. Det blir litet lydnadsträning och en promenad.

Annars är nu planen att få tag i draglinor, svängel, inkörningssläpa samt låna en sele till Marko. Vilda behöver fysiskt arbete och Marko behöver börja jobba lite smått. Så nu får semestern vara slut för ett tag...

Har sovit efter en jobbnatt. Hästarna är fodrade, boxen mockad. Skall nu slappa innan det är dags att laga en god lasagne. I morgon bär det iväg på utbildningsdag med jobbet. Kvalitetsarbete, suck. Egentligen tycker jag sånt är både viktigt och roligt. Men varför valde de den krångligaste och mest tidsödande kvalitetmodellen när det finns så många andra att välja på? Vi kommer aldrig få några kvalitetsindikatorer att mäta kvaliteten med. Tiden räcker ju knappt till patienterna som det är. Skall själva kvalitetsarbetet leda till sämre kvalitet för dem? Det är väl mest ett spel för gallerierna, som vanligt. Tänk om det kunde finnas fler på chefsnivå som faktiskt ville något med sina idéer istället för att bara göra saker för att de skall göras....

Nog om detta.

Bjuder på lite bilder istället från gårdagens promenad. Grannen var ute och fotade när vi gick förbi (snodde bilderna från facebook). Här är efter att Marko lugnat sig något istället vill han bara ge Mats blöta pussar:)

Här går vi upp mot vårt gamla hus:) Vi har ju inte flyttat så långt precis...