I flera år har jag drömt om en egen gård. Mitt ex var inte så förtjust i att jag satt på hemnet och kollade gårdar. Han är en inbiten stadsmänniska och tyckte vi hade nog med lantliv 2 mil utanför storstan. Jag själv är uppvuxen mitt i stan, men tillbringade mycket tid hos mormor och morfar vars hus vi senare köpte. Efter sju år rev vi huset och vi byggde ett nytt på samma tomt innan skilsmässan.

När jag träffade min nuvarande sambo och vi började tala om att flytta ihop var vi och tittade på en jättefin gård http://web.telia.com/~u34502677/kinnared/ekkig.htm, men det blev inget köp. Kanske tur det för vad gör man i Kinnared? Barnen hade inte gillat det i alla fall.

Jag flyttade i stället hem till min sambo och så småningom gick en dröm i uppfyllelse, en egen häst.

Fortfarande drömmer jag dock om en egen gård. "Gräv där du står", är en bra devis. Nu verkar det kanske som om gårdsdrömmen kan bli verklighet.

Att M har blivit allt mer intresserad av hästar (Vildas förtjänst) gör bara allt bättre. Vi hjälps åt med träningen av henne och M kan tänka sig att skaffa fler hästar. -Men då köper vi en "färdig", säger han. Efter körkursen var han så inspirerad att han ville ha en egen Nordsvensk eller Ardenner att köra med i skogen. Så vem vet...

 fortsättning följer...

Ha det bra!