Hej alla(som är kvar;))!

Uppdatering:

Jobbet: Återigen har jag fått förlängt uppdrag som MAS och jag är mycket ambivalent inställd till det.

På plussidan: Det är spännande och utvecklande, kul att göra något nytt och få mer inblick i hur kommunen fungerar.Jag gillar ju att arbeta med utveckling och utbildning. Ser väl ganska bra ut i mitt CV med.

På minussidan: MAS-arbetet skall klaras av på 40-50% av en heltid. Det känns som om någon missat vad arbetet innebär. Å ena sidan skall det räcka med 10-16 timmar i veckan, å andra sidan går det bra att be mig fixa ditten och datten via mail..Det rimmar dåligt. När det gäller enbart avvikelsehanteringen så kanske det hade räckt med halvtid, men när det gäller utbildning och utveckling så tar det mycket mer tid och alla nya register som skall införas vill kommunen haka på och tydligen är jag den som skall se till att det funkar? Någon arbetsbeskrivning har jag inte sett till....

Det känns som om det bara ska finna ett namn så man kan säga: Jo, självklart har vi en MAS...

Jag kan ju säga att under de premisserna så hade jag inte velat ta i den tjänsten med tång. Nu när det bara är tillfälligt så gör jag så gott jag kan t.o.m april månad ut sedan får det räcka då skall jag bara njuta av våren med mina djur och jobba mina nätter som vanligt.

Marko:

Han har fått lata sig alldeles för mycket, men nu har jag bestämt mig för att ta mig i kragen när det gäller honom. Han har dock blivit lugnare på det stora hela om det beror på mognad eller på mina kombinerade mocknings- och miljöträningssessioener med plastpåsar och oljud vet jag inte.

I lördags tömkörde jag honom efter långt uppehåll från det. Han har mest fått gå på promenad med mig själv eller i sällskap när någon annan ridit Vilda under vintern.

Det blåste mycket hårt och i skogen ovanför hagen röjdes det med skogsmaskiner. Därtill var det soligt och Marko har börjat fälla kopiöst. Allt sammantaget gav en yster och spänd häst som redan i stallgången hoppade till för minsta ljud och var spänd samt lite svettig.

Mats var med som tur var för annars hade jag nog inte vågat lämna huvudänden och ta tömmarna. Sprättpelle var ganska bångstyrig och efter en lång stunds kämpande med att få honom att lyda tog jag tömmarna. Mats gick bredvid. Det tog flera vändor innan han sänkte huvudet och slappnade av. Sista vändan kom en traktor med timmerkärra och en fyrhjuling körande ur skogen. Vi gjorde halt. Mats stod bredvid och talade om att Marko inte stängde av utan betraktade ekipagen intresserat och lungt. Svettiga matte blev stolt och nöjd. Sedan gick han som en klocka och gjorde allt jag bad honom.

Här är när han faktiskt hade börjat slappna av och lyda, men se stå still vid halt på stallplanen var han inte med på.

Här går det bättre

Mjuk, trött och avslappnad efter sista vändan:

Det verkar finnas hopp för oss båda.

Grimman är i minsta laget när han har vinterpäls, men skall så smått vänja honom vid bett igen. Har ju inte använt det sedan hans munåkomma förra året. Det var nog tur att vi skippade bett denna gång då han känner sig mer "instängd" med det och blir mer stressad.

Vilda:

Varje gång jag tror att hon är bättre i magen så får hon sprutdiarré igen. I morse var det jättelöst igen. Har från och till tagit bort linfröoljan, men snart är ju knottsäsongen igång.

När det gäller sadelproblemen så har det funkat bra med den bomlösa med de nya panelerna förutom att den åker fram pga den runda magen. Har nu köpt en begangad sadel och väntar på att den skall anlända. Jag hoppas den passar. Den är dock bara 16 tum så frågan är om den passar mig, men jag har några centimeter till godo i 17 tums sadeln, så vi får se när den kommer.

Jag skall även sälja Markos sadel som är för stor för mig. Den Vilda har nu kan han ha istället då de är av exakt samma modell bara olika storlekar, och den passar som en smäck på honom.

 Här är den om någon är intresserad:

Annons

Efter några dagars vår har det blivit vinter och kallt här igen men ingen snö i alla fall. Torrt och fint i hagarna:)

Ha det bra alla!

och de luktar jättegott. Rödalmsbarken luktar ganska starkt, lite pepparaktigt. Jag trodde att Vilda som brukar vara den som är skeptisk till nya saker i spannen skulle rynka på mulen, spotta ut och sedan välta spannen. Det är vad hon gjorde när vi prövade foderjäst, Fiberplex, linfröoljan ( i början)etc.. Men hon slickade till och med spannen grundligt.

Ett rätt i alla fall. Det var gott.

Natten till igår och på förmiddagen igår hade Vilda sprutdiarré igen och Marko var också lösare i magen. Men idag verkar det mer stabilt och båda får nu båda örterna och jag ökade mängden av Rödalmsbarken. Innan har Marko bara fått av den men får nu av båda sorterna. Älgörten är syraneutraliserande, vilket kan vara bra nu när vi håller på att gå över till det nya hösilaget.

Inspirerad av söndagens körkurs tog jag mig ut med Vilda på tömkörningsäventyr.

Det var väldigt längesedan jag tömkörde (eller snarare försökte) på Volt. Jo volter är vi duktiga på och alla andra svängar och formationer med, så länge jag går bakom och åsnan rör sig överhuvudtaget.

Men jag var inspirerad som sagt och tänkte att det nog var dags att träna lite.

Därför tog jag fram ett av mina sämre köp när det gäller hästutrustning:

Tömkörningsgjorden som är köpt på Hööks och som Vilda i ett litet rullande fick av några D-ringar och några har suttit på lösen. Den har funkat ändå, men jag undrar hur de syr egentligen. Jag har kunnat använda de övre ringarna och några av dem på sidorna. Men tog mig i kragen och lagade gjorden med några nya ringar och en bit bilbälte.

Vilda som brukar sträcka på sig och se nöjd ut när jag selar på lokselen blev lite avvaktande. Hon pände ut magen som om hon trodde att det var sadeln som skulle på. Men såg väldigt nöjd ut när jag inte spände så hårt.  

Dagen till ära hade vi 16 meters tömmarna av vävribb som jag försökt få mjuka på alla möjliga sätt och alltid ogillat. Sedan jag köpte lädertömmarna så har jag bara använt dem, men de är bara 8 meter långa, så till detta är de alldeles för korta.

Jag hade även riggat min "actionkamera" på huvudet, men den valde att inte spara för att batteriet tog slut så ingen film blev det. Lika bra det tror jag.

Det började bra när jag tömkörde i banan med koner jag gjort i ordning för att öva lite precision. Hon är toppen på det.Gräset har nu sluppit snötcäket så några matstopp blev det men det funkade att få igång henne igen.

När jag tyckte att hon var avslappad och verkade nöjd med att jobba körde jag ut henne på en annan del av hagen med bättre plats. Jag hade även konstruerat en longerpisk av en körpisk och ett snöre eftersom jag aldrig skaffat någon. Bytte pisk och fick ut henne på en volt (riktigt nöjd med det åtminstone) Ökade volten och kände att det här går ju riktigt bra. Då körde Vilda ned huvudet. Hon hade väl upptäckt att matte hade lite sjå med de långa tömmarna som krullade sig och en pisk som blev lite för tung efterhand, så koncentrationen var splittrad.

Men matte ger sig inte så lätt. Jag prövade igen efter att fått korta tömmarna tillräckligt för att Vilda skulle röra på sig utan att köra ned huvudet med en gång. Den gången var hon ännu snabbare på att ställa sig i ätposition. Då gav matte upp och bytte pisk, körde ut på vägen med ett väldans överskott av töm slingrande i handen och då gick Vilda som värsta dressyrhästen och lyssnade jättefint. Matvraket. Vi skulle verkligen behöva en paddock eller en bredare väg...

Sedan blev det tvärstopp vi grannhästarna och där fanns en hel åker utan snö på så där stod vi en stund och försökte motbevisa varandra vilket som var prio ett. äta eller jobba. Motvilligt och med några tjuvade grässtrån i munnen fick jag med hjälp av omvänd psykologi henne att gå framåt några steg och sedan vände vi pga halka längre bort.

På det hela taget var jag nöjd. Hon gillar att bli tömkörd (men gräset är snäppet vassare), hon lyssnar jättefint på små hjälper (såvida hon inte äter) så vi skall nog få till det.

En bättre tömkörningsgjord skall jag sy av bla den här:

Det är en däckel från en gammal loksele vi hittat i ladugården. Lädret är dåligt men metallen går nog att återanvända.

Ringarna är på rengöring i ketchup, vilket verkade ta bättre än häxans...

Mitt vikariat som tf MAS har blivit förlängt så nu skall jag i säng. Har möte imorgon på annan ort, så det blir att gå upp tidigt.

Ha en bra kväll/natt alla!

Och tack för kommentarerna, alltid roligt att läsa dem.

Hej alla!

Jag har inte varit så flitig varken på min eller er andras bloggar. En anledning är att min "kontorstjänst" gör att jag är fruktansvärt trött på att sitta vid datorn och därför undviker jag det på fritiden.

Tänkte inte att det skulle bli ännu ett bajsinlägg av detta, MEN Vilda är fortfarande lös i magen och det är något värre igen, förmodligen tack vare att vi håller på att byta hösilage.

Så nu har jag forskat i örter igen. Det finns ju färdiga blandingar att köpa, men jag blandar hellre själv då kan man lägga till eller utesluta något vid behov. Dessutom vet alla som tillverkar hästfoder hur man tar bra betalt. Ibland nästan skrattretande summor för otroligt små mängder.

Har länge tänkt köpa "Hästägarens örtabok" men hittade en bra sida här.

Örter finns på olika ställen att köpa bl.a här.

Ikväll prövade jag att utesluta Fiberplex och hon fick Proviva nypon, linfrön, bakjäst (pga foderbyte) lite extra B-vitamin samt 1 dl kamomillté.

Jag har nu beställt Rödalmsbark som skall vara lenande och läkande för magen samt Älgört som är sammandragande och syraneutraliserande. Nypon och kamomill skall också vara bra.

Jag hoppas jag hittar rätt här. Det funkar ju toppen med mina "eksemblandingar".

Imorgon fyller min yngsta dotter 16 år. Det går så otroligt fort.

På söndag skall både jag och Mats på körkurs som hålls på ridskolan av vår hovslagare och hans dotter som gått instruktörsutbildning. Det skall bli kul och det kommer att bli flera tillfällen med olika innehåll. Dessutom skall det hållas "körlektioner" på ridskolan framöver. Typ ridlektioner fast man lär sig köra istället.

Den 29:e Mars är det precisionstävling, riden, tömkörd och körd sådan (Clear round). Det är för shettisar, nordsvenskar och fjordingar främst. Men jag funderar på att anmäla mig och Vilda till tömkörningen.

Ja det är mycket kul som händer framöver. Hoppas Mats hittar ett jobb snart, men jag tror han har ett på gång:)

Ha en bra kväll/natt alla!

Vilda har fått svansen flätad. Lättare att hålla undan den då...

Vildas mage har varit något bättre till och från men idag var svansen full med löst igen.

Igår var vi och hämtade detta:

När jag pratade med killen som också sålde hösilage till får, slog det mig att Vildas lösa mage inte bara har med att hösilaget vi haft innan är väldigt tunt och fint utan också att det är korta strån dvs hackat. De som vi köpte det av hade får.

Det blir ju både mindre fibrer och mindre att tugga. Bekvämt och gott, men inte så bra för magarna.

Det är jättegrönt och fint och bara en enda bal av 80 har varit dålig.

Det är ibland jättetorrt som ovan och ibland väldigt blött. Men extremt fint och kort.

Här är det nya. Torrt och grovt med lååånga strån. Lite bökigare att få ned i påsarna;) Det blir mycket mer volym, vilket är toppen för hästarna att ha och pilla med och tugga på. Det finns ingen analys på det, men vi får höfta.

Provsmakningen gick bra. Men på kvällen när de fick av både det gamla och det nya hösilaget så valde de det gamla först.

Marko föste bort Vilda från hennes plats för att han trodde hon hade mer sådant än han. Hon tog då hans plats. Försökte flytta tillbaka hästarna till deras bestämda platser men han gjorde likadant igen. Då flyttade jag över mer hösilage till honom så att Vilda inte skulle få för mycket.

Gick ut och tittade till dem igen. Då hade de intagit sina vanliga platser, suck! Gick in för att flytta hö igen. Då bytte de plats... Äsch det får bli som det blir idag...

Jag hoppas nu att hösilagebytet skall göra susen för Vildas mage.

Annars är det lite förändringar här med jobb och annat.

Jag har kontorstjänst som tf MAS två dagar i veckan (fast det blir mer för att hinna). Mats har blivit arbetslös så han får ta hand om lunchfodring och hundpromenad de dagarna. Det var meningen att jag skulle åka hem och fixa det annars. Övrig tid arbetar jag hemifrån en del.

Jag hoppas på att Mats snart får jobb igen och han har sökt en hel del. Tyvärr så får jag nog spara in på ridträningen tillsvidare. Min hobby äter ju en del pengar.

Det var allt från oss denna gång.

Ha det bra alla!

...i hästarnas box:

Vilda hostade fem hostningar i torsdags kväll. Svansen vippade upp och huvudet ned för varje hostning.

Attans att hon inte tål spånet. Det har ju funkat med torvmix, men det blev antagligen för mycket av det goda med bara spån överst i bädden.

Hönäten har jag tagit bort efter Markos bravader. Funderar dock på att sätta upp dem igen.

Fredagen blev ganska stressig. Först var jag iväg på en anställningsintervju på Kungälvs sjukhus. Jag har nu arbetat i hemsjukvården i sex år. Det är ganska lång tid för mig. Jag brukar byta arbetsplats sådär vartannat till vart tredje år. Jag känner att jag blivit ringrostig när det gäller en hel del så nu kommer jag börja arbeta extra nätter på sjukhuset till att börja med. Det blir längre att köra så jag hoppas att jag kan hålla mig vaken när jag kör hem på mornarna.

Intervjun gick bra och sedan efter några felkörningar hamnade jag på Granngården i Kungälv där jag inte varit tidigare. Jag köpte hela deras lager dvs 10 balar med hampaströ (Går under namnet Lättströ på Granngården). Balarna är ganska små och väger 15 kilo. 119kr kostar en bal. Jag skulle önska att de började med större och något billigare balar.

Eftermiddagen gick åt till att mocka ur allt spån och sopa bort allt damm från tak och väggar. Som tur var handlade tonåringarna och E lagade mat. För sedan var det bara dusch och att åka direkt till jobbet som gällde.

Listar här de för- och nackdelar jag än så länge har noterat med hampaströet:

Fördelar:

Lätthanterat, balarna är lätta.

Det är hårt packat och en bal blir ganska mycket när den är uppackad.

Det dammar inte, ett fint damm kan ses precis när man ströat men det lägger sig med en gång och verkar hålla sig dammfritt sedan.

Torrt, fryser inte varken i bädden eller i balarna. Lätt att förvara. Lätt att stapla pga jämna balar.

Ströet blåser inte iväg. Hampabitarna är väldigt små och ganska "tunga" .

Lättmockat. Det mest lättmockade jag använt. Då bitarna är små och tunga räcker det med ett par skakningar och bara bajset är kvar i grepen. Vilda är lite lös i magen fortfarande och även hennes träck är bara att lyfta upp utan att det blir kladd varken på grep eller i bädd. Det gör det väldigt drygt.

Ljust och trevlig lukt. Det står inte på om det är eukalyptus i(en del tillverkare tillsätter det för att hästarna inte skall äta av det) men det luktar lite grann åt det hållet.

Det isolerar bra, boxen känns varm och mysig. Torven under som varit frusen börja mjukna. (Dock är det varmare ute nu).

Verkar suga väldigt bra. Inte en enda blöt fläck har jag sett uppepå. Kisset verkar sugas upp i botten.

Nackdelar:

Jämfört med spånet är det tyngre och blir inte lika mjukt, men jag tror inte att hästarna har ont av det. Det är ju inte hårt heller.

Dyrt, men det är för tidigt att säga hur dyrt det är i praktiken eftersom det verkar väldigt drygt.

Gott, båda hästarna har ätit av det. För Vildas del var det nog nyhetens behag, men med Marko som letar fibrer ständigt så är jag rädd att det blir för mycket knaprande.

Håller nu tummarna att han inte får stopp i rören någonstans, men han verkar ju klarat sig så långt. Jag tror inte att alla hästar äter det, i alla fall inga större mängder. Marko äter allt, oavsett antibitspray i boxen, tjära och annat klet. Han hade helt klart behövt halm, men det tåget hoppar vi inte på igen efter att jag nu har konstaterat att Vilda verkar hyperkänslig mot damm.

Slutsats: Ett mycket bra strö, är dessutom bra att kompostera så ingen fara att köra ut det på åkern. Återkommer med hur prisvärt det är. Det gick åt fem balar uppepå torven, så får jag se när jag behöver fylla på.

Invigde ugnen igår:

Kakling och målning återstår samt blandare skall införskaffas.

Ha en bra dag alla!

Jag tror att jag tidigare har nämnt Emelie Cajsdotter i något inlägg. Själv har jag inte träffat henne, men jag har läst en av hennes böcker "Zander och tiden". Hennes val av liv är oerhört fascinerande. En människa som i vårt kommersialiserade och materialistiska samhälle går mot strömmen och inte anpassar sig. Själv säger hon i en radiointervju att hon inte tycker att hon är modig. Lyssna gärna på intervjun här.

Hon har även skrivit boken "Alla kungens hästar", vilken jag måste läsa. Har tänkt göra det ett bra tag men glömt av det.

På hennes gård får djuren vara djur och många "missanpassade" individer får ett gott liv där.

Här kan ni läsa mer om detta. Hon har en inte alltför vanlig syn på ekonomi, en mycket tilltalande sådan. Men naturligtvis kostar det pengar att ta hand om så många djur. Därför kan man nu bli s.k höfadder. Läs mer om det på hemsidan.

Jag beundrar dem som lever livet på det sätt de vill utan att bry sig om konventioner och som gör det de blir lyckliga av. Att göra gott för andra är väl något som de allra flesta skulle må bra av. Livet är på väg att ta slut redan vid vårt första andetag därför bör vi ta vara på det och leva som vi vill leva inte som vi "bör" leva.

Det var lite filosoferande.

Mina planer med sadelpaneler i tempur gick i stöpet pga att jag insåg att kuddarna innehöll små tempursmulor och således skulle bli alldeles för mjuka. Efter lite sökande på nätet så hittade jag ett par begagnade (dock oanvända) paneler. I annonsen stod det att de var 58 cm långa och jag behövde ju 48 cm långa, men på bilden såg det annorlunda ut:

Japp 48 cm. Annonsören hade skrivit fel.

Hoppas att de kommer med posten imorgon för på torsdag är det dags för ridlektion igen. Hur det blir annars är frågan? Det kanske blir rolig läsning här då...Matte på glid...

Köksdelen börjar ta form:

Här har varit kallt ett längre tag och tyvärr har mina blandingar med torv och hampaströ inte räckt för att hålla bädden mjuk. Att det funkat tidigare år att åtminstone få ett mjukare lager uppe på beror förmodligen på att förrådet intill ligghallen/boxen varit fyllt med kartonger och annat. Jag städade ju där i somras när jag skaffade rockarden. Nu är det alltså mindre isolerat. Bra för ventilationen men mindre lyckat för bädden.

Blev lätt frustrerad över att det blev så hårt och att fylla på nytt hjälpte ju bara en stund åt gången. Halm vågar jag mig inte på men igår fyllde jag på med spån istället.

Hästarna blev överlyckliga och de har stått inne mycket igen. De har dessutom tagit tupplurar liggandes båda två därinne även dagtid vilket jag inte sett dem göra på ett tag.

Nu håller jag tummarna för att Vildas luftvägar tolererar spånet. Men jag tror nog att det är mögelsporer hon reagerat på tidigare gånger.

Jag håller öronen öppna och fingrarna korsade. För hästarna älskar sin nya mjuka, ljusa och fluffiga bädd.

Mockningen tog en väldans tid idag. Jag är ovan att mocka i spån. Konstigt då jag tyckte att torven var hopplös i början. Tror jag behöver en mer glestandad grep så jag inte mockar ut ströet.

Ha en bra natt alla!

Funderar på det här med internet, anonymitet och att ständigt vara tillgänglig via telefon, dator etc.

Börjar vi glömma de vanliga mellanmänskliga möten? Är det ok att inte hälsa på folk vi möter? Nej, det tycker inte jag.

Är det då ok att bete sig annorlunda bakom datorn eller telefonen?

Jag anser att det tillhör vanligt hyfs och god uppfostran att säga hej och hej då. Likväl är det väl vanligt hyfs att svara på mail, meddelande och sms? Det har nu hänt flera gånger den senaste tiden att jag inte fått svar på sådant.

Först undrar man ju om meddelandet kommit fram, sedan undrar man om man varit otrevlig eller obekväm på något sätt. En välbekant känsla från barndomen infinner sig: "Du får inte vara med och leka med oss" eller liknande. Sedan funderar man på om man kanske trots allt är en ortevlig prick som inte ens förtjänar ett kort svar som "tack för mailet..."

I de allra flesta fall är det säkert så att människor har bättre saker för sig än att svara på sina meddelanden;)

Ja, ja. Det man inte vet har man inte ont av...

Nu till hästrelaterade grejor:

SADEL: Vi kämpar vidare med att försöka få till det. I tisdags provade jag den vanliga sadeln på Vilda och satte i fishinläggen. Det blev något bättre, men den glappar några millimeter mitt på ryggen under bossorna. Provade sedan den bomlösa, som hamnade i framlut. Panelerna är ju högre i bakkant pga att hon saknade ryggmuskler när jag provade ut den. Nu har hon dock ändrat form. Visserligen är det ingen bom i så det panelerna trycks ju ned och får kontakt när jag sitter på sadeln, men det blir en konstig vinkel att sitta i och för mycket tyngd framåt.

Arkivbild provar den bomlösa första gången. Här med raka paneler och sadeln hamnade i bakvikt, därav byte av paneler. Tre år är pluttan och omusklad:) (ofettad med...)

Prövade den vanliga sadeln igen med fårskinnspaden, hmm sadeln blev hög som ett hus och sadelgjorden för kort.

Vi tog oss ut utan pad och Vilda var pigg då det snöade, lite tittig då hon vilat ett par veckor igen. Ostyrig och ovillig till en början. Såpass att jag valde att sitta upp på ridbanan. Där körde hon något slags protestaktion, genom att bocka, springa i sidled (skänkelvikning i slängtrav), köra ned huvudet efter gräs, försöka dra mot utgången. Ett tag trodde jag att jag skulle få smaka snö.

Var orolig att det var sadeln som störde henne, men så illa upplever jag inte att den sitter även om den inte sitter helt optimalt. Den trycks ju ned av min tyngd och man ser på avtrycken efteråt att den får kontakt längs hela ryggen även om det förmodligen blir något större tryck fram och bak pga de millimetrarna som saknas när sadeln ligger löst på ryggen.

På vinst och förlust styrde jag ut henne på vägen för att se om det var den tråkiga ridbanan med lockande grässtrån som var problemet eller evetuellt någon fårvisselpipa som inte jag kunde höra som störde henne.

Det gör ondare att landa på vägen, samtidigt blev hon tvungen att hålla koll på var hon satte hovarna för att inte halka.

Det funkade! Hon skrittade raskt på och frustade nöjt, så det kan inte ha varit något större problem mer än att det är tråkigt på banan.

Det blev lite taktande ivrigt doftande och lite stopp för att titta på nytillkomna kvisthögar m.m Men med förflyttningar åt sidan och bakåt så fick jag henne fram och förbi alla läskiga monster. På ett ställe blev det tvärstopp.

Det är där vi kan välja korta vägen till vänster eller lååånga vägen åt höger. Naturligtvis har Vilda stenkoll på detta och ville inte svänga åt höger. Jag fick sitta av och leda henne fem meter. Då tog mitt tålamod slut när hon försökte trängas och vända. "Nu räcker det" sade jag med irritation i rösten, vilket tydligen gjorde susen. Hon gick sedan som en klocka och vi övade på de flesta av våra läxor utom att flytta bakdelen. Varför börja bråka när det går bra?

Nöjd och glad hemma igen! Hon verkar pigg nu så jag hoppas jag kan andas ut gällande luftvägarna.

Väntar på att bli av med tränset i vanlig ordning. Det bästa efter en ridtur enligt Vilda:)

Jag fortsätter att försöka hitta rätt med sadeln, men då den ligger bra resten av året så vill jag inte göra mig av med den förrän jag vet om hon ändrat sig permanent eller bara över vintern.

Jag letar därför efter ett alternativ och väntar på mätstickan jag beställt från Hööks.

Till den bomlösa kanske jag kan beställa raka paneler, men hittar inte att de säljer dem fortfarande. Får maila och fråga samt hoppas på svar;)

Funderar även på att sy nya själv i tempur. Skall senare idag slakta min kudde som jag ändå inte trivs med:)

Ännu en sak från hemmet som hamnar i stallet...

Ha en bra dag alla!

...köket.

Jo jag gillar mitt gamla kök. Men det är inte särskilt praktiskt.

Den gamla elspisen med tre plattor är bedrövlig att laga mat på. Det är allt eller inget som gäller. Full fräs på värmen på sexan. Sänker man sedan så slutar det koka/steka. Om man har fler än en platta igång, vilket ju är vanligt;) då är det halvfart på det mesta.

Ugnen är inte mycket bättre. Halva är varmare än den andra halvan så man måste vända på det som är i ugnen om det skall bli jämnt gräddat. Den är dessutom väldigt mycket mindre än standardspisar. Det funkar till vardags men om man är många eller skall laga flera/ mer avancerade rätter än t.ex korv och makaroner så blir det ett pusslande.

Konstigt nog lär man sig eller JAG lär mig. Det är inte ofta någon annan lagar mat här men det har hänt någon enstaka gång det sista. Därav att Mats tyckte det var dags i lördags att ta i itu med detta.

Vedspisen skall vara kvar. Jag hade gärna sparat fler av de gamla skåpen med men vi börjar med en vägg då vi skall öppna mot utbyggnaden på huset där det kommer att bli en matsal så småningom.

Det blir lite pyssel att göra köket i etapper men fördelen är att vi kan laga mat och diska under tiden.

Denna delen får vara kvar ett tag till.

Här kommer spis, diskbänk och diskmaskin få husera sedan.

Djuren är lite vilsna nu. De gillar inte förändringar. På bänken som nu är borta hade katterna sin matplats och under vid elementet hade Doris sin mjuka ryamatta att ligga på. Trots att jag köpte en hundbädd till henne som tröst (de tidigare är söndertuggade) så försökte hon inta sin gamla plats igår:

Mattan har Doris rivit bort alldeles själv...

Mats är en händig man, men vad är det med män och Ikeamontage? Tror nog det är det enda företaget som gör saker anpassade för kvinnligt tänkande. Har aldrig varit med om att en kvinna har haft problem att montera deras grejor men vet åtskilliga män, även duktiga yrkessnickare som inte riktigt fixar beskrivningarna.

Testar att ställa stommarna på plats.

Ugnen var ett impulsköp för över ett år sedan när Ikea sålde ut modellen. Köksfläkten vi köpte i lördags blev en lång historia. Först velade jag om vilken färg jag ville ha vit eller antracitgrå. Bestämde mig för vit, men hyllan där den skulle vara var helt tom. De hade bytt plats, men till sist hittade vi den. Igår packade vi upp den och den var i rostfritt. Hade den varit grå hade jag behållt den, men rostfritt är jag otroligt trött på efter att ha haft alla vitvaror i det när det blev modernt för många år sedan.

Jag trodde ju naturligtvis att jag snurrat till det med artikelnummer på ett folkstint Ikea med mitt blodsocker nere i tårna samt feber. Men kartongen var felmärkt. Tur att Mats jobbar i Gbg för det är långt att åka 7 mil för att byta grejor.

Kontentan av köksrivningen än så länge är att vi har ännu mindre plats för köksgeråden...

Där väggskåpen var skall fläkten vara. Placeringen av ett element i köket gör att en hel vägg går bort och nu skall det andra elementet bort helt så vi får avvakta med att flytta det som står i vägen för ev. mer inredning. Annars fryser vi i vinter.

Men det får gå ett tag.

Här är det bästa med det nya:

Den som diskar får fin utsikt...

En hel del återstår. Nu håller jag på att välja kakel, himla kul!

Ha det bra alla!