Har inte så mycket att säga mer än att Vilda mår bra och att jag fått tag i veterinären som kommer hit för att titta på den bråkande tanden och samtidigt vaccinera båda hästarna. Hon tyckte inte vi behövde åka in till hennes make hästtandläkaren då det är så mycket som kan spöka i en treårings mun att det säkert kan ordnas på plats eller inte ens är något som behöver behandlas.

Det blåser hårt här idag. Så någon ridtur har det inte blivit vilket jag hade tänkt. Har roat mig med att möblera om bloggen lite och funderat på hur jag skulle kunna göra den mer intressant och rolig både för mig själv och andra.

Bjuder på två dikter som jag skrev till boken Lågor men aldrig skickade in:

Mjukt

Något att luta sig mot.

Varmt

 Något att söka trygghet hos

Modershjärtat bultar bakom dovt, jämnt och sövande

Urföda

Näringsrikt anpassat

Sötma

Pickande barnahuvud hittar dit

Mättar, tröstar och bibehåller liv

Starkt ljus

Grönklätt

Varningssignal, hjärtat slår hårt och snabbt

Mörkt

Något stramar hårt

Tomt, tömt

Något fattas mig

Svullnaden sticker, svider och spänner

Saknaden

Livsviktigt och dödsbringande

Lever

Hittar ut och går vidare

Hyllat, sörjt och saknat

(c) Viveca Widell

..............

Snabba, flyktiga och oviktiga

Viktiga, officiella och stela

Varma, heta och sensuella

Möten

(c) Viveca Widell

Marko har knaprat frenetiskt på boxen trots antibit och tjära på träet. I torsdags kväll hade han synbara problem att tugga morotsbitarna på ena sidan käken. Men han spottade ut dem och åt sedan upp dem. Han verkar inte öm eller hängig, men det är något som inte stämmer.

På fredagen hjälpte P hovslagaren mig att få tag i tungan och titta i munnen. På höger sida i överkäken satt allt lite foderrester, dock svårt att se ordentligt, men något är galet.

Vildas fetma kom upp till diskussion också och P kände puls på hö fram, attans!

Jag hade på onsdagen stängslat bort ett misstänkt gammalt lik (gunnebostängsel) som ligger nedgrävt i en av hagarna. Sedan släppte jag hästarna där.

Marko blev förvirrad, öppningen hade bytt plats.

Vilda räknade1+1=2, Marko fattar inte matematik eller logik;)

1+1=3, nej! =4, nej! 2 JAA!, äntligen...

Ni ser själva hur "farligt" grönt och spätt gräset är. Det har regnat mängder och sedan varit sol på det...

Efter att hovslagaren varit här stängde jag till denna hage. Egentligen skulle hon väl varit helt gräsfri, men det är svårt när de bara är två. Jag tänkte att jag skulle ha lite is i magen. Vi tog Vilda och Marko på en ridtur/promenad. Så länge hon inte verkar ha ont så gör motionen bara gott.

Min lilla hjärna gick på högvarv gällande "bantningsfodret" från Hippolyt: Glucogard. Fick tag i försäljaren som passade på att sälja på oss Irish Mash också, vilket skall vara bra vid foderbyten. Det innehåller bl.a öljäst, linfröolja och sockerbetsfibrer (samt en massa annat), och där, precis där borde jag dragit öronen åt mig. En stressad kund tackade ja till detta samt köpte även Hestamix musli mot eksem till Marko. Fick anvsningar om fodringen. Klockan hade blivit mycket och därmed fanns ingen tid till att mäta och väga foder innan jobbdags så de fick sitt gamla vanliga: Betfor, bakjäst och linfröolja...

Pulsen var borta på lördagen och jag misstänkte att en liten hålvägg i höger hov kanske trots allt var orsaken. Därför öppnade jag till hagen tre timmar på eftermiddagen. Vilket resulterade i puls i båda frambenen!

På kvällen blev allt foder uppmätt enligt konstens alla regler. Går ut till hästarna med spännerna. Glufs, Marko gillade det! Vilda luktade frenetiskt i spannen och välte sedan ut den demonstrativt. Typiskt. Det var naturligtvis öljästen hon inte gillade. Det var bara att göra om och göra rätt. Lite misstänksam mot Glucogarden var hon, men hon åt. Hesta mixen som försäljaren tyckte att hon också kunde få brydde jag mig inte om då det är spannmål i den, inte så smart till en tjockis.

Pulsen lade sig och på söndag morgon var hon varm om hovarna men ingen puls.

På eftermiddagen var hovarna svala igen. Vi gav oss ut på drygt en timmes ridtur. Hon skrittade och travade utan problem. Försökte välja så mjukt underlag som möjligt under turen. Väl hemma hade hon lite puls igen och jag kylde benen och hovarna som efter någon timme var pulsfria.

Kvällen och en bit in på natten har jag oroat mig och varit ute hos hästarna som mest verkar vilja stå i boxen. Visst är det lite tråkigt bete i hagen där de går, men de måste ju äta. Markos mage lät som någon slags fabrik (lite väl mycket tarmljud) och jag blev orolig att han skulle få kolik av det nya fodret, som jag dock smyger in. Gav dem lite hösilage och lite halm att tugga på. Marko fick även lite betfor och bakjäst som han är van vid. Vilda fick bovete i kvällsmaten, vilket jag slutade med när deras klåda lättade, men vilket de fått hela sommaren. Tänkte att det skulle göra nytta mot ev. inflammation i hovarna.

Planen för dagen är att hålla koll på Vildas hovar och om hon får puls igen får jag stänga in henne i området vid uteboxen där det är grusat. Marko kommer bli orolig och ledsen, men vad göra?

Nu ska jag skicka in en analys på hösilaget, eftersom betessäsongen verkar ta slut lite tidigare än jag tänkt mig. Har ringt veterinären hela telefontiden ut men inte kommit fram. Får prova imorgon igen.

Ursäkta ett långt och rörigt inlägg, men behövde skriva av mig och det är bra att kunna gå tillbaka för min egen del.

Vad gäller hovmåtten så kommer Vilda inte kunna ha Easy boots. Hon hade bredare än långa hovar 12cm breda och 11,4 långa fram, bak 12 breda och 11 långa. Hm, kanske funkar det med Simple boots?

Nu kaffe och ut och känna på pulsen igen.

Ha det bra alla!

Lite funderingar:

Det är svårt att hitta jämförande fakta när det gäller boots. Hade velat att det fanns konsumentpaneler för sånt här och jag själv hade gärna varit med och testat saker och ting. En oboeroende testpanel för hästutrustning efterlyses!

Här är ett axplock ur djungeln.

Först ut: Joggingskor för hästar  med det konstiga namnet: Equine Fusion jogging shoes för horses. Försök komma i håg det  . Det nya är enligt tillverkarna att de ej är hårda och stumma undertill utan formar sig efter underlaget för att stimulera hovarnas sulor. Ursäkta mig om jag verkar dum, men är det inte bättre att rida utan då? Tyckte först de verkade intressanta, men priset var hutlöst och så kunde man inte brodda dem. Som sagt så har Vilda inga som helst problem att gå barfota i alla gångarter och på alla underlag som vi testat så dessa var inget för oss.

Cavallo simple boots

Blev rekommenderad dessa av foderförsäljaren häromdagen. Jag måste säga att de verkar lite lockande. Enkla att ta på vilket kan vara en stor fördel när Vilda trilskas med hovarna. Men de går upp över kotan. Vilda har låga trakter och får lätt skavsår på andra delar av kroppen så jag är lite skeptisk.

Cavallo sport boots 

Här en sportigare modell något smalare, dock samma pris. Tilltalande med reflexer då det är vintertid de skall användas av oss.

Easy boots:

Epic

Det som tilltalar mig är att själva booten ej går upp över kotan utan bara täcker hoven. Det som gör mig skeptisk är när jag funderar på hur lång tid det kommer ta att få på Vilda dem speciellt på vänster bakhov (den bråkigaste av dem). Fast allt är väl bra träning?

Trail

Den här är liknande Cavallo bootsen. Men knäppningen är bak. Verkar inte så smart enligt mig. Är det inte större risk att hästen trampar av sig dem då?

Överhuvudtaget verkar de här och liknande modeller (Cavallos) klumpiga, och jag undrar hur mycket skräp/snö och is som ramlar ned i dem efter en skogstur.

Någon som har erfarenhet av någon av dem?

Foderanalys har jag också fördjupat mig i och kom på att jag kanske skulle kolla om höbonden har analyserat sitt hösilage. Har inte frågat honom. Hoppas på det då blir det ju billigare för mig.

Här är två olika laboratorier. Agrilab var billigast även om man får räkna lite innan man kommer på det. Bådas priser är angivna utan moms. Agrilab

Eurofins

Vilket borde betyda att det egentligen är leverantören som skall stå för analysen  . Kan ju försöka göra en deal med honom.

När det gäller min "foderförvirring" så handlar den främst om jag verkligen skall satsa på Hippolyt fodret?

Det känns lite avigt att ge mina lättfödda hästar kraftfoder när det främst är mineralerna, vitaminerna, linfrö och en del av örterna jag vill åt. Innan har de ju i stort sett bara fått grovfoder bortsett från linfröolja, mineraler, vitaminer och en liten sked betfor. Skall jag ge detta foder så skall de ha cirka ett halvkilo om dagen, hmm...

Sedan funderar jag på varför det är havreskal i Hestamix (för bl.a eksemhästar)  när spannmål är en av bovarna i eksemdramat. I vilket fall måste jag göra en grovfoderanalys om jag nu har tänkt att ge dem något utöver grovfodret så att den lilla numer mindre tjocka inte äter upp sig igen.

Kom gärna med egna funderingar eller rekommendationer!

That´s all folks!

Först ett tack till er som forfarande läser och eller kommenterar trots att det blir glest mellan inläggen! Jag bugar och bockar!

Försöker i alla fall få in ett inlägg i veckan. Då kan det dock vara risk för ett långt sådant, men man kan ju scrolla och sålla.

Vad har jag att berätta?

Jo, "releasepartyt" för antologin Lågor ägde rum i fredags på ortens bibliotek även kallat kulturhuset Kajutan (mycket fantasifullt  ) Allt här skall ha namn som klingar havsnära. Visst är det pittoreskt men även ganska tjatigt. Till och med barnens fritidshem hette Bryggan och dylikt.

Releasepartyt/samkvämet var trevligt om än lite torrt. Det blev högläsning ur boken och trubadurunderhållning. Första visan var en (håll i er) Evert Taube-låt. Att trubaduren gick över till Cornelisvisor var en lättnad. Tro nu inte att jag inte gillar Västkusten men ibland får det vara hejd på Bohuslänromantiken.

Det var intressant att höra på de andras texter och få lite ansikten på författarna. Så då är man alltså författare nu?

Lördagen tillbringades med urmockning av den gamla bädden i boxen samt lite hästvård. De fäller i mängder nu. Ett lastbilslass med ved lastades av, tyvärr välte en del pallar så min kropp fick vad den tålde redan trött efter mockningen.

På söndagen åkte vi till Backamo där den årliga "Bondens dag" pågick.

Westernridning:

Här Barrel race:

  Duktiga Anna på Sessan...     Här en flygande islänning...  

och en nordsvensk...

    Han flyger också...

Det var många ekipage och eftersom det var en träningstävling så var det både erfarna och nybörjare med. En riktigt publikfriande gren med hög musik, jubel och applåder.

  För de lite yngre fanns måjlighet att rida ponny eller åsna.   DM i skogskörning pågick...   Det var flera olika stationer där det på varje station fanns en maxtid.     Här en av mina gurus från inkörningskursen. Pera.  

lastar på...

färdiglastat... 

  Duktig...   halt i medlut...se hur bakselen trycker skinkorna framåt...

Det var traktorparad...

Här två grållar som satt ihop...

I paddocken var det Roping

    En ung deltagare svingar sitt lasso...   Här blev fotografen lite för ivrig i att försöka få ett bra foto på de två stona som kördes i par med varsitt föl vid sidan. Hoppsan!   Kusken håller fortfarande ett öga på "galningen"

Sedan såldes det en hel del saker i stånden. Allt från hästutrustning till hemgjord saft, fårost, fårskinn, avloppsanläggningar m.m

Jag fastnade i foderförsäljarnas lilla tält. Har haft svårt att hitta återförsäljare i närheten till detta foder som jag är mycket intresserad av efter bl.a tips från Kicki. Det blev en lång session och mycket frågor. Mats fick ledigt från detta och gick istället till Traktorpullingen.

Två provpåsar fick jag med mig och har gett dem en näve var idag för att testa smakligheten, mums. Det luktar fantastiskt gott också.

Det blev en del foderprat och även boots diskuterade vi. Så nu behöver jag väl inte ens säga det...men jag är förvirrad...ovanligt eller?

Ska inte belasta er med tjat om mat och boots nu, men skulle tro att det kommer i ett inlägg snart....beware!

Sist men inte minst ett stort tack till mina små medhjälpare för trevligt sällskap i den nu nybäddade boxen. Fast det var lite trångt när alla skulle trängas vid skottkärran.

Är riktigt nöjd med veckan som gått. Vilda har blivit riden tre gånger och lilleman är åtminstone tömkörd en gång.

  Mattes lilla ponny går nu från klarhet till klarhet...fast hur står hon här???

Söndagens uteritt var minst sagt fartfylld. Vilda var riktigt taggad och matte fick hör och häpna: Bromsa! Hmm, aldrig är hon nöjd...

Jodå. Matten är jättenöjd med Vilda som med vårt yngre sällskaps galoppiver fick röra på fläsket ordentligt. När det gäller tempoväxlingar i galoppen har vi dock att träna på. Det är överväxeln hela vägen och den startar med snabb trav, nedkörning av huvud och sen galopp i alla fall när vi har draghjälp. Hon vill väl inte hamna efter. 

Matte bör träna på balans och sits lite mer. Hon höll på att hamna på sniskan i en av rivstarterna. Sedan bör hon om tempot och underlaget tillåter träna på att sitta ned i galoppen. Nu kör hon mest med fältsits, en ovana från barnsben...

Vilda gjorde inte ett enda åsnestopp. Inte ens när sällskapet försvann. Lite hästpsykologi hjälpte nog. Genom att rida före de andra så tog det en stund innan hon fattade att de inte var med längre.

Boxen akutinvigdes pga skyfall och åska i söndags kväll...Här städar vi...

  Nja, vi och vi...   Hittade objudna träknaprare i boxen...bläh! Som om vi inte hade att göra..  

Känner ni igen stället?

  Anno 1943   2011   En ovanlig syn. De brukar komma till mig inte stick ifrån mig...   Aha, de skulle kolla in fallfrukten...   slurp...   Marko är snäll och delar med sig av "äpplemusten"  

Ha en bra kväll alla!

Fast det har faktiskt varit ganska varmt och en del uppehåll. Idag har det dock mest varit regn och åter regn. Det är vår "barnhelg" så jag har försökt vara lite med döttrarna och gjort det som de helst gör. Dvs sitta inomhus och lyssna på musik, inte helt fel men jag blev helt förslappad av detta. Nu är båda ute på vift och jag ids inte göra så mycket.

Lite pyssel och knåp har jag dock gett mig på. Att försöka knyta en repgrimma. Hittade inget lagom tjockt rep så nu har jag flätat tre smala kakelsnören. Tanken är ju bara att lära mig tekniken. Fick en tanke om att testa med repgrimma på Marko.

Jag tömkörde honom i onsdags och lille hispepelle var väldigt orolig i munnen och verkade inte tillfreds med bettet. Tidigare har han lugnat sig när nosgrimman sitter på plats. Kan vara tandproblem eller bara ovana. Vi satte grimskaftet genom bettet denna gång och när vi avslutat övningarna var han lugnare när vi lossat tömmarna. Testade att höja bettet en aning när vi var tillbaka i stallet. Det verkade funka bättre.

I vilket fall hade han nerverna utanpå. De fina hinderbommarna var livsfarliga men jag lyckades övertala honom att gå mellan dem en gång. Det blev aldrig så följsamt att jag kunde pröva utan att ha Mats bredvid, men vi höll på tills Markos ögon gick i kors. Han blev alltmer avslappnad men det kändes inte riktigt hundra.

Kanske är det inte så konstigt. Han är lite orolig på ridbanan, förmodligen efter avramlingen som antagligen var minst lika traumatisk för honom som för mig. Jag är antagligen inte helt avslappnad heller efter detta. Sedan var det längesedan han fick arbeta. Det har mest varit promenader och lös träning i hagen.

Jag skall nu backa bandet ytterligare och tömköra honom bettlöst nästa gång. Både för att få honom fokusera på sin uppgift istället för på bettet och ifall det är något med tänderna så vill jag inte förvärra saken. Han verkar dock tugga normalt när han äter och verkar inte öm runt käken. Jag gissar på att det är ovana för han var väldigt orolig i munnen de första gångerna han hade bettet med.

Efter att tankarna snurrat om bettlös träning och annat så fick jag en ingivelse att rida Vilda bettlöst och bomlöst på ridbanan.

Hon stod som ett ljus när matte klev upp från pallen och skötte sig exemplariskt hela tiden. Det var nyttigt att rida bomlöst. Jag märker mina brister direkt. Gör jag rätt och sitter rätt så gör Vilda det hon ska. Vi övade på halter, ryggningar och igångsättningar. Hon har även börjat bli lyhörd för tempoväxlingar. Förut fanns ju bara ett tempo på ridbanan: snigelskritt och snigeltrav. Nu går det jättebra att öka och minska.

Enda gången jag egentligen behövde ta lite mer i tyglarna var när vi ryggade första gången annars räckte sätet och lite ledande tygeltag. En fantastisk känsla.

Har inga ridbilder, men här är efteråt:

  En välförtjänt belöning...

  ...gräset är högt på banan nu  

Vilda förenar nytta med nöje.

Fredagen ägnade Mats och J med att bryta upp resten av det som var dåligt på taket. De hittade ytterligare smäckjobb, men nu är spont, papp och läkt på plats i alla fall.

Jag ägnade mig åt att klisäkra ladugården och hagen vid uteboxen. De båda kliar sig när de kommer åt och Vilda såg ut som en punkare med faluröd tuppkam häromdagen.

  Närmast i bild har jag satt upp tråd med dubbla handtag. Då kan jag använda utrymmet som sluss samt stänga för när jag mockar i vinter. Längs ladugårdsväggen går det nu trådar hela vägen för att hindra eventuella klisugna rumpor och manar.

Det känns lite taskigt att ha stängt till boxen. Men jag har testat att låta dem gå in när det regnar eller är mycket insekter. De verkar hellre stå ute i regnet eventuellt under ett träd. När de tagit en sväng in i boxen har det varit för att klia sig på dörrkarmen...

Fyndade en klocka till stallet som man kan se från båda uppbindningsplatserna. Nu är inte stallet så ruckligt utan mer "Vintage". Köpte även två shabrak för 50 kr styck. Som hittat.

Ha en bra kväll!

Ska nu ut till hästarna (med pannlampa, verkar det som) Det var värst vad fort det blev mörkt

Det är mycket på gång nu. Vilket är kul samtidigt som jag undrar hur tiden skall räcka till.

Den andre september är det releaseträff för oss som lämnat bidrag till antologin "Lågor". Den 3:e och 4:e september är det Bondens dag i Backamo. Dit skall jag med, helst båda dagarna. Den 17:e är det "Säker och trygg kommun" på Tjörn där jag skall vara med och informera om HLR. Den 22:e och 23:e är det Bokmässa dit författarna i projektet Lågor är inbjudna och har en egen monter. Veckan efter håller jag i HLR-utbildningar för Tjörns kommunanställda. Sedan är vi inne i oktober. Då är det HLR-kongress i Gbg i dagarna två...puh! Fast bara roliga saker. Detta får mig att inse vikten av att göra något slags träningsschema för hästarna. För utöver allt annat så skall jag jobba och hinna med kusarna med. Jag börjar dock inte jobba förrän på måndag.

Igår skulle vi ha tömkört Marko. Det var längesedan och jag vill gärna ha Mats vid huvudet på honom i alla fall en stund eftersom han är som han är och jag har väl kanske blivit lite mer försiktig/rädd? Han brukar reagera på tömmarna och när han plötsligt ser mig i ögonvrån bakom rumpan. Efter en stund brukar han lugna sig. Jag har tömkört helt själv några gånger men som sagt det var ett tag sedan.

Mats, J och St snickrade på utbygget och upptäckte en rejäl fuktskada i taket.

  Pappen på utbygget hade skurits av kant i kant isället för att överlappa på det gamla taket. Frågan är hur väggen ser ut?

Detta blev då naturligtvis prioriterat före Marko. Så idag hoppas jag på lite hjälp av Sancho Panza i åtminstone fem-tio minuter sedan skall vi nog klara oss själva jag och hispepelle.

Läser om diverse hästutrustning på andra bloggar. Jag har legat lite lågt på den fronten. Fast ett nytt tredelat bett har införskaffats till Vilda. Ett med parerstänger. Det funkar toppenbra. Mycket bättre än med bettskivorna som hon fick skav av. Är lite osäker på storleken dock. Hon hade 11,5 på det gamla tredelade bettet. Det nya är 10,5 fast när jag jämförde de båda var det nog bara en halv centimeters skillnad.

Så här ser det ut:

Här tar dock den lilla ryttaren ett rejält tag i högertygeln.

Här ser Vilda riktigt nöjd ut.

Skall nog länga sidostyckena något. Vi nu använt bettet en hel del och hon går bra på det men ev. sitter det lite väl tight.

Ett flugtäcke köpte jag med. Det var på rea för halva priset i den dyra hästbutiken. Det hade kostat 1100kr. Tänkte att det inte skulle skava på ärret och ändå skydda lite grann.

  Hade behövt en Kicki;)

Säga vad man vill om Vilda som är ganska ojämn i humöret, men att sätta på och ta av täcken löst i hagen är aldrig några problem;) Här hade hon sprungit som en tok för att komma undan de envisa bromsarna. Det var nog riktigt skönt att få på sig något som skyddade större delen av kroppen.

Vad gäller boots, skor och hovar så tror jag Vilda kommer kunna gå barfota oavsett hur hon används. Hon rids ganska frekvent numer. Hennes bror går heltid på ridskolan och tävlas väl i en del klubbtävlingar också han barfota. Marko däremot sliter ganska hårt på sina hovar trots att han inte ens rids. Fick till och med extra billig verkning för att det var så lite att ta av en gång;) Han kommer nog inte klara sig utan skor/boots när han rids/körs.

Jag är glad så länge de slipper skor och plånboken med;)

Ha en bra dag alla!

Nu är hösten här. Har haft en underbar helg då vi firat en kompis trettioårsdag ute på Gullholmen/Härmanö. En heldag med övernattning fylld med lekar, god mat och dryck samt trevliga människor.

  Gullholmen  

Lotsutkiken med lotsstugan

  Fyren   Lunch   En av de ursprungliga gårdarna där vi övernattade.   Huset är från 1700-talet  

Två Nordisar på sommarbete 

De lindrade min hästabstinens och återställde min doft av nyduschad till den normala hästlukten...

För vem kan motstå att pussa hästmular? En av hästarna är Sandor, Vildas "expojkvän" från inkörningskursen för två år sedan.

  Arkivbild 

Födelsedagsbarnet fick dyka efter sin present.    På söndagförmiddagen kom det grannar på besök... 

eller är det kioskkunder?

  Inga äpplen att erbjuda, men en tv kanske duger att knapra på?

Jag gillar hösten skarpt. Idag börjar Mats yngsta gymnasiet. E börjar ny skola i Gbg och A började sitt sista gymnasieår i onsdags.

Idag kommer även vår höleverans. Har fått tag i femtiokilos hösilagebalar och hoppas att de kommer vara lagom för två hästar. Förra året blev lite meckigt med varierande kvalitet på hösilage och hö. I år blir det bara en leverantör och en sorts hösilage. I början får jag nog lägga ut hösilaget på hötorken för att kunna stödfodra med det.

Om två veckor kommer hovslagaren och verkar. Då skall vi passa på att mäta Vildas hovar för att sedan kunna beställa boots. Tänkte beställa två åt gången för att inte bli ruinerad och för att kunna vänja henne så smått. En förhoppning är att ljudet och känslan med bootsen kanske får henne lite mer framåt;) Skämt åsido så har hon faktiskt blivit mycket mer framåt under sommaren och verkar piggare överhuvudtaget. Hon har även hållt sitt bröstomfång blivit mer musklad och fettnacken har krympt. Så jag är riktigt nöjd med min insats när det gäller Vilda.

Däremot när det gäller Marko så har jag litet dåligt samvete, men det skall nog bli bra med träningen där med. Jag har varit lite för beroende av hjälp in och ut ur hagen med honom det sista och Mats jobbar mycket både borta och här hemma med bygget. Nu är hästarna i hemmahagen igen så det finns möjlighet att lura in dem i varsin hage eller att fixa en permanent sluss.

Skall nu forska lite mer i bootsen för jag har ju inte helt bestämt mig för vilka det blir. Vilda har ganska runda hovar och dessutom är hon inte förjust i när man grejar med dem så frågan är Epic eller Glove. Får fundera och mäta...

Sedan blir det lite röjning utanför stallet för att kunna lägga hösilaget där.

Ha en bra dag alla!