....Sista natten på jobbet blev minst sagt händelserik.

Mitt i natten efter ett patientbesök går jag ut till bilen. Tycker att det luktar brandrök ute men ser inget. Tänker att jag kanske ser om det brinner någonstans på vägen. Jag kör iväg och skall efter en stund svänga vänster då slocknar all belysning och bilen dör. Lite spökligt faktiskt. Försöker vrida om nyckeln men inget händer, andra gången får jag igång ljuset och ser då att det ryker ganska mycket från motorhuven. Aha, det var visst bilen som hade brunnit.

Vad gör man då? På med varningsblinkers och bläddrar fram telefonnumnret till Hyundai Assistansia i bilens körjournal. Hmm, en knepig snabb upptagetton. Det verkar fattas en siffra i telefonnumnret. Vad gör man då? Ringer och väcker kommunens Tjänsteman i beredskap. Nej, han har inget nummer men skall kolla upp det på MÅNDAG. Ja, jag står mitt i vägen. Rulla undan, ja om jag får hjälp... Kollar på min smarta telefon men hittar inget journummer. Ringer nummerupplysningen och får ett nummer. Det verkar bara funka på dagtid, Suck!

Cirka tjugo bilar passerade under den timme jag stod där mitt i vägen. Det var ju lördag natt och Stenungsbaden hägrade väl för somliga. Till sist stannade en vänlig Securitasvakt och hjälpte mig få undan bilen. De andra som passerade hade troligen semester och för mycket att göra antar jag. Jag fick sedan hjälp att komma till kontoret och byta bil av Nattpatrullen (de som ansvarar över trygghetslarmen på natten). Tusen tack ni fina människor och till er andra vill jag säga att det är tur att det finns sådana kvar på denna planet, kanske är det er fina bil som rasar nästa gång.

Då hägrade semestern för mig med och efter ett sista patientbesök trodde jag att allt var lugnt. Då ringer telefonen. Och nej vi har inte bara en telefon på oss utan minst två eftersom Telenors nät inte brukar funka nattetid så måste vi ha backup av en Telia kontantkortstelefon...(visst är säkerheten slående hög) Och nej vi har inte handsfree i bilarna. Vi har sådana där stickor till öronen och ja, alla delar på dem förmodligen väldigt hygieniskt, och nej de passar inte i mina otroligt små öron.

Jag fipplade upp telefonen ur fickan och det var inte den som ringde, fipplade upp nästa och PANG! så hade jag kört in i en refug med vänster framdäck och snuddat vä bak. Toppen! Punka och skeva fälgar, en till bil att bärga av någon okänd bärgare. Denna bil kunde jag i alla fall köra en bit så den inte stod i vägen. Återigen fick jag skjuts av Nattpatrullen, Tack igen!

Så kan det gå...

Nu har jag i alla fall semester.

Släpan är klar, skall bara sätta ett par skruvar i skarvarna. Den är lite smalare än vad en inkörningssläpa bör vara, men jag tror inte det är några problem då Vilda inte brukar bry sig vad hon har bakom sig eller runt benen. Jag hade tänkt lite fel. Får pröva helt enkelt.

Igår var jag och E och badade med Doris. Doris simmade för första gången och som hon simmade. In i vassen och runt, runt. Hon försökte fånga vattnet med munnen så det blev några kalsupar på köpet. E filmade, men videon kom på snedden;)

För säkerhets skull hade jag flexikopplet på henne. Mammas förra hund kunde nämligen inte vända utan simmade bara rakt fram. Henne fick man dra runt. Doris kunde vända, men sedan kom några tonårskillar och badade. Allra helst ville hon vara med dem, då var det bra att ha koppel:)

På kvällen åkte jag och Mats för att titta på en rockard till Vilda. Den är snarlik Oxern som jag nämnt tidigare. Den är från samma tillverkare. Den hade körts tio gånger då körning inte visade sig vara säljarens grej. Den skiljer sig något. På plussidan är att det inte är något ivägen för att kliva i den. På minussidan är att skaklarna inte är ställbara i längd, bara i bredd, vilket säljaren nog hade fått om bakfoten. Men den passar Vilda vilket är huvudsaken. Sedan var den försedd med skärmar, gummimatta och piskhållare, vilket är tillval när man köper nytt. Skivbromsar kallas det, men enligt Mats vanliga cykelbromsar. Det är en budgetmodell, men den räcker gott för oss.

Nu ligger den isärskruvad på gräsmattan och ropar på mig.

Hmm, jag tyckte vi skulle ta lastbilen, men det är inte bara jag som är envis i denna familj...

Jag har även fyndat en baksele. Har bara sett bild ännu, men det verkar vara en till bröstsele. Jag hade ju tänkt sy en själv, men det blir så många olika inköpsställen så jag väljer att (för att låna Kickis ord) modda om den. Vill ju på med den, (helst igår) :)

Avlsutar med en bild på Marko och E från härom kvällen. E fick hänga lite på honom i stallgången medan jag körde med "Kontaktövningar". Det gick finemang, men när hon tog fram pallen för att komma upp lite bättre tyckte han det var riktigt läskigt. Den var ju med förra året när vi skrämde varann ordentligt. Han höll sig vaken i alla fall:) På promenaden var han "med" hela tiden.

Ha en bra dag alla!

och vi har satt igång med inkörning jag och Vilda för vilken gång i ordningen vet jag inte.

Gårdagen innefattade inköp av plaströr att bygga en nättare släpa av.

På kvällen tömkörde jag henne och spände för draglinor efter en halvbra runda i området. Hon är nu hungrig igen och det innebär allehanda stopp. Som vanligt gick det super tills vi kom till grannhästarna. Väl hemma på banan som på gott och ont består av gott gräs funkade det bra att dra linorna. Men när svängeln var på så hade damen fått för sig att det var matpaus en längre stund. Hon rörde sig därför enbart bakåt eller i sidled.

Det blev ganska trassligt, men se det bekommer henne inte det minsta.

Till sist kom även en enveten broms och "hjälpte" till.

Suckandes kopplade matte loss allt och bestämde sig för att nu skall här tömköras ordentligt. Och vad fantastiskt fint hon gick.

Nästa gång får vi försätta där vi slutade.

Näringen i gräset har nog avtagit för Vildas bröstomfång håller sig stabilt. Marko har lagt på sig men har backat ett par centimeter, vilket kan vara en felmätning. Han får nu lusern ett tag så kanske han får tillbaka lite muskler på bog och rumpa.

Han är svår att förstå sig på när han stänger av ibland så nu är det promenader och träning med långa tyglar och sadel som gäller. Han älskar ju att utföra rörelser på kommando och då måste han hålla uppmärksamheten uppe hela tiden. Så täta kommandon funkar bra. Han behöver stöd och styrning så han slipper tänka så mycket själv.

Har förresten köpt ett toppenmedel mot knott och annat. Kolla bilden på Markos täcke. Fullt av döda knott dagen efter. Skall vara bra mot bromsar med. Jag skall spraya på lite nu på dagen och pröva. Det är dessutom mindre giftigt än andra medel då det inte går in i huden på samma sätt. Emin optimal heter det. Svindyrt dock.

I natt är näst sista arbetspasset före semester:-)

Ha det bra alla!

skriva ett riktigt inlägg på datorn idag, men kom bara så långt som att tanka över massa bilder från mobilen till datorn.

Idag sydde jag det sista på pannbanden. Det var lite lång leveranstid på dem...men när jag har lång tid på mig så blir det ofta så.

Fick igår reda på att det inte blev något med den ev medryttaren som svarat på annonsen. Det var synd då det lät så himla bra.

Har fått lite kommentarer på Fb om att några gärna velat men helst vill de rida en större häst.

Jag hade önskat att de kunde pröva först för även om hon är liten så är det inte så många tjejer som är så jättlånga eller för tunga. Smaken är som baken. Själv tycker jag att alltför "älgiga" hästar ofta är skumpiga, men alla kanske inte tycker att ponnymentaliteten är lika charmig som jag gör;-)

Vilda fick gå utan täcke igår efter kvällsturen i onsdags. Knotten hade nästan försvunnit. Igår kväll kom de tillbaka i tusental. Åkte tillbaka hem på den röda springaren (fyrhjulingen) och hämtade ett nytvättat utan magdel. Men trots att det brukar gå hur bra som helst att ta på det när hon är lös i hagen så gjorde hon allt för att komma undan.

Vilda gillar bäst sitt välanvända täcke utan magdel. Men jag köpte ett nytt likadant på rea och tyckte det var synd att klippa sönder det. Hon är tjock och lite lös i magen när hon går på bete så magdelen trycker lite. Det var nog förklaringen till att hon inte samarbetade för även om hon är klipsk för att vara häst så fattade hon inte vilket täcke jag hade med mig.

Idag åkte det på i alla fall.

Har nog nästan bestämt mig för att köpa en sådan här http://adelssons.jetshop.se/oxer-p-103-c-151.aspx

Skall fortsätta med inkörningen av Vilda men måste ha en mindre rockard. Den går att byta skaklar på så att båda kan dra den. Om nu Marko är lämplig att köra in. Jag är skeptisk men vem vet.

God natt alla!

på hur jag kan spara favoritbloggarna i mobilappen även om jag precis blev utkastad från Kickis blogg. Men det kommer snart kommentarer:-) Har saknat mina bloggkompisar. Har idag varit iväg och shoppat på den lokala billighetsaffären. Ett par skor och Creme brulee-formar.

I natt jobbar jag och är det lugnt skall jag försöka sy färdigt pannbanden till Kim.

Ha en bra dag alla!

Äntligen har Bloggplatsen fått sin app. Jag stannar nog här trots allt.

Lite uppdatering: Marko mår bra. Veterinären var här i torsdags och tog nya prover. Det var ju inte bara trombocyterna som var låga utan även vita och hb.

Han har lagt på sig igen och blivit lite mer hispig. Men vi tar det lugnt och metodiskt.

Vilda har gått upp i vikt igen tyvärr. Men hon är fantastiskt fin att rida nu. Har fått svar på annonsen om medryttare. Hoppas att det skall funka bra. Tror att hon kommer tycka det är kul att bli riden av någon annan än matte.

Doris är superduktig. Vilken hund vi har. Hon går fritt på gården utan problem. Enda gångerna hon sticker är när det kommer andra hundar. Men hon är jättesnäll så jag ser inte det som något problem. Hon klarar att vara ensam även om hon inte tycker det är roligt så tuggar hon inte längre sönder saker. Hon går fint i kopplet och även lös. Kommer alltid när man ropar. Kunde inte fått en trevligare hund.

Hej alla! Ligger på sängen med huvudvärk och ont i kroppen. Hittade en app som gör det enkelt att blogga på en norsk bloggportal vet inte om jag kan länka här från mobilen men prövar: http://perasperaadastra.blogg.no Välkomna till min än så länge spartanska blogg. Behåller även denna blogg så får jag se vilken som funkar bäst.

Hej alla (som är kvar;)) Det var längesedan.

Doris har en försmak för teknik därför får man passa dator och sladdar från hennes käftar. Dessutom hatar hon när jag sitter vid datorn och ställer sig framför och på den vilket resulterar i att hon kommer åt en del kortkommandon som matte sedan får försöka klura ut för att få rätt inställningar igen…

Har därför mest använt mig av mobilen och fb för att skriva av mig. Inte för att jag tror att alla icke djur- och hästintresserade vänner är så särskilt intresserade av alla djurrelaterade inlägg, men, men.

I söndags började Doris löpa. Hon är mycket lugnare än vanligt, mer lydig och hungrigare. Trosorna är inte poppis att ta på dock.

Hennes lugnare sätt har gjort att hon kan sova sked med Radar. Här störde jag dem dock.

Har börjat komma igång lite mer med Marko igen, men i torsdags för en vecka sedan blev han sjuk. Redan på onsdagskvällen såg han lite hängig ut. På torsdag morgon petade han i sitt hö och sköljde bara munnen med vatten. Han var slö och hade dåliga tarmljud framförallt på vänster sida. Vi tog en timmes promenad för magens skull.

Han försökte beta men släppte ut gräset igen. Han kunde inte knipsa av sly när han försökte. Buken var uppdriven och då han fallit ur en del över flankerna såg det väldigt konstigt ur.

Efter att han tappat vinterpälsen har han sett tanig ut över flanker och bog. Han känns dock helt ok över revbenen, men har inga fettdepåer som förra året.

Efter mycket om och men fick jag tag i Distriktsveterinärerna. De hade hänvisningar till telefonnummer som hade hänvisningar till andra nummer och så vidare. Min ordinarie veterinär kunde inte komma, men erbjöd en akuttid på mottagningen om vi ej fick tag i någon annan.

Övriga veterinärer häromkring var också upptagna. Jag fick råd om att gå och vila, gå och vila med honom.

Hovslagaren dök upp före veterinären. Honom hade jag nästan glömt av i allt ringandet. Båda hästarna blev verkade i alla fall.

En jättetrevlig veterinär kom så ut och lyssnade efter tarmljud som var något nedsatta till vänster som sagt. Hon rektaliserade och sondade samt fyllde på med några liter vatten på min inrådan. Hon hittade inget stopp.

Hon undersökte munnen och det enda hon hittade där var en tand på väg upp i överkäken. Det var lite blodigt runt. Han tempade lite vilket han inte hade gjort på förmiddagen. Infektionsprover togs och Erlichia. Muskelbristen på flankerna var inget hon tyckte var anmärkningsvärt. –Det är ju bete snart!

Lilleman fick smärtstillande injektion och jag skulle ge honom Metacam via munnen dagligen och var det inte bättre/bra skulle jag höra av mig på måndagen för en tid på kliniken.

På torsdagkvällen började han beta ordentligt och vi gick matpromenader med lånat regntäcke. Han har ju aldrig haft något sådant och Vildas gamla var för litet. Jag som tänkt att ge bort det täcket eftersom det aldrig används.

Tror nog att det kan vara bra att ha.

Matpromenad efter massage och byte till varmt och torrt täcke. En trött Marko.

Regnet stod naturligtvis som spön i backen och jag själv hade aldrig ro att dra på mig några regnbyxor så jag var ordentligt nedkyld när kvällen kom.

För att försöka få honom att dricka gav jag kroppstempererat vatten med äpplejuice i och det var högintressant. Han doppade dock mest höet i och blaskade runt med mulen.

På kvällen bajsade han och är det inte konstig vad glad man kan bli för lite skit.

På fredagen drack han 8 liter i ett svep en timme efter smärtstillande. Provsvaren var negativa. Dock lite låga trombocyter vilket min oroliga hjärna hakade upp sig på.

Fick inhandlat ett tunnare regntäcke. Här visar han intresse för den lilla sjön som bildats efter allt regnande, men det blev bara lite blaskande runt med mulen.

På lördagen var han pigg och galopperade till och med. Det blev svårare att hålla koll på kissandet och bajsandet dock. Helgen gick och han åt, drack om än sparsamt och bara ljummet vatten, kissade och bajsade. På måndagen hade jag jobbat natt och ringde till vet.

Lämnade mitt telefonnummer men hade vänt på siffrorna vilket jag fattade först på eftermiddagen. Ringde åter upp. Veterinären som varit ute skulle höra av sig på tisdagen.

Tisdagen kom och mobilnätet låg nere. Fick tag i min ordinarie veterinär som på kvällen hade mottagning och även så hennes man som är hästtandläkare. Fick en akuttid. Jag skulle inte ge något smärtsitllande för att det skulle vara lättare att undersöka.

Först skulle hon undersöka och om något verkade på tok med tänderna skulle vi få vänta ett tag där för att få komma till hennes man.

Jag hade halva dagen försökt få tag i en transport för vår har golvet ruttnat på när den bara stått. Efter en del krångel med detta hittade vi en att hyra för ett väldigt humant pris dessutom. Det blev lite lastträning, sedan snabb middag och sen iväg med en otroligt duktig häst. Med morötter som belöning kommer man långt och jag var en stolt matte som återigen insåg hur lyhörd Marko är. 

Lilla Doris var också lättlastad...

Väl framme fick vi ganska snabbt lasta ur, vilket gick galant. Han fick backa ett steg i taget med morotspaus mellan varje steg. Medan vi väntade fick vi promenera i manegen. Det var riktigt spännande. Det var en liten shettis och en islandshingst där samtidigt.

Shettisen var högintressant tills Marko såg något. Han gnäggade och lyfte blicken mot någon där på väggen. Det var ju en kompis, precis lik honom själv.

Här är dock efter undersökningen när husse promenerar ur det lugnande så att matte kan fota. Fortfarande är vägghästen himla fin...

Marko fick beröm för sitt fina steg av veterinären. Hullet tyckte hon inte var något att hänga upp sig på utan tyckte det var bra att han inte hade depåer vid skuldrorna och att han var perfekt i hullet annars. Muskelfattigheten kan bero på blodmasken. Han har 700 EPG, men vi avvaktar med avmaskning tills han är som vanligt igen.

Sedan var det dags för den lugnande sprutan, vilken verkade snabbt.

Underläppen blev allt längre...

Munnen undersöktes och hon gick ned med fiberoptik och undersökte svalget ordentligt. Inga sår på slemhinnorna hittades. Hon tyckte vid den yttre undersökningen att han var något svullen över svalget. Tanden som är på väg borde inte orsaka så mycket smärta att han slutar äta och dricka. Den såg normal ut. Hon trodde att något gjort väldigt ont och att det kanske var på väg att släppa.

Vi skulle inte ge mer smärtstillande och skulle fortsätta erbjuda ljummet vatten. Om han blev sämre kunde jag smsa henne även på helgen för ev. utskrift/hämtning av mer Metacam.

Lite lullig fortfarande. När han piggnat till lekte vi manegen. Lite sidvärtes och framdelsvändningar. Vad roligt det var och inget gräs som distraherade. Lille Marko är fantastisk.

Väl hemma stängde vi in hästarna för ovanlighetens skull pga det lugnande.

Såhär trötta var de dagen efter;)

Igår tyckte jag att han åt väldigt långsamt och drack sämre, men idag äter han bra och har druckit dock bara ljummet vatten fortfarande. Hoppas att han blir helt smärtfri snart.

Inget ont som inte har något gott med sig. Nu har Vilda vant sig vid att vara själv i hagen längre stunder och jag kan ta ut Marko alldeles själv utan att hon smiter.

Tänkte ta en ridtur på henne idag, i lördags tömkörde jag henne och hon var jättelyhörd tills hon blev Extremt hungrig och försökte norpa åt sig gräs här och var. Vilda är Vilda...

Ha det bra alla! Hoppas att kunna blogga lite mer i fortsättningen för jag har saknat det och er.

Hej på er!

Här är min hemsida http://www.leatherbyvivo.n.nu/ Den är under konstruktion dock, men där finns en gästbok i alla fall. Jag kommer att försöka följa era bloggar om än sporadiskt för tillfället.

Många kramar till er alla!